LegalizeGymnasieförordningen (1987:743)
Undervisning i teckenspråk får för döv elev som har behov av och som önskar delta i sådan undervisning anordnas i en omfattning som svarar mot elevens behov. Den kan ersätta undervisning i ett eller flera av studievägens ämnen, dock inte svenska. Beslut meddelas av rektor eller den rektor bestämmer.
Statens skolverk skall meddela föreskrifter om betyg i teckenspråk.
Förordning (1991:1116).
11 §
Skolstyrelsen i Örebro kommun skall för elever som behöver det medge att utbildningstiden enligt bestämmelserna för studievägen förlängs med ett år.
Intagning av elever
12 §
I utbildningen för döva och för hörselskadade skall sökandena tas in oberoende av var i landet de är bosatta.
13 §
Behörig att tas in i utbildning enligt 1 § 1 är den som är döv eller har språkstörning och som har gått igenom årskurs 10 i specialskolan.
Även andra som är döva eller som har språkstörning får tas in, om det finns särskilda skäl.
14 §
Behörig att tas in som elev i utbildning enligt 1 § 2 är den som uppfyller de inträdeskrav som gäller för sökande i allmänhet till studievägen och behöver en till hörselskadade elever anpassad utbildning som bygger på muntlig kommunikation med tekniska hjälpmedel.
15 §
Om antalet platser inte räcker till alla sökande som uppfyller behörighetsvillkoren enligt 13 resp. 14 §, skall urvalet göras enligt föreskrifter som statens skolverk meddelar. Förordning (1991:1116).
16 §
Frågor om intagning avgörs av intagningsnämnden för gymnasieskolan i Örebro kommun. När det gäller utbildningen för döva skall nämnden i sådana frågor höra företrädare för specialskolan.
Särskild utrustning
17 §
Lärosalar och andra lokaler som används av de döva eller av de hörselskadade eleverna skall vara försedda med hörselteknisk utrustning.
Särskild omvårdnad
18 §
För elever som behöver och önskar det skall kommunen anvisa kost och logi, inklusive tvätt och städning. Kommunen skall även svara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras handikapp.
Omvårdnad enligt första stycket skall vara kostnadsfri för eleverna i den mån så följer av lag eller kostnaderna täcks av statsbidrag.
13 a kap. Utbildning för svårt rörelsehindrade
Inledande bestämmelser
1 § I detta kapitel avses med svårt rörelsehindrad den som på grund av ett rörelsehinder eller, om även annat funktionshinder föreligger, sitt samlade handikapp inte kan följa reguljär studiegång i gymnasieskolan och som för att kunna genomföra gymnasiala studier behöver tillgång till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning och särskilda omvårdnadsinsatser i form av boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering. Förordning (1990:1111).
2 § De bestämmelser som gäller för gymnasieskolan i övrigt skall tillämpas även i fråga om utbildning enligt detta kapitel, om inte annat särskilt anges. Förordning (1991:1116).
Utbildningens innehåll och organisation
3 § I den mån det är möjligt skall utbildningen enligt detta kapitel integreras med motsvarande reguljär utbildning i kommunens gymnasieskola. Förordning (1990:1111).
4 § Linjer, specialkurser, grenar eller varianter får anordnas särskilt för svårt rörelsehindrade, om antalet elever är lägst fyra.
En klass eller grupp som anordnas särskilt för svårt rörelsehindrade får inte ha mindre än fyra eller mer än åtta elever. Förordning (1990:1111).
5 § Regeringen anger för varje redovisningsår det beräknade antalet elevplatser i den Rh-anpassade utbildningen. Förordning (1991:1116).
6 § För en studieväg inom den Rh-anpassade utbildningen får göras sådana individuella eller gruppvisa jämkningar i den reguljära timplanen, som medger den långsammare studietakt som är nödvändig för den enskilda eleven. Studietiden får dock inte förlängas utöver den tidsram som följer av föreskrifterna om vissa åldersgränser avseende Rh-anpassad utbildning i skollagen (1985:1100). Förordning (1991:1116).
7 § En svårt rörelsehindrad elev kan befrias från utbildningen i ett eller flera delmoment enligt den reguljära kursplanen för ett ämne, utan minskning av ämnets timtal (utbildning enligt specialinriktad kursplan).
Detta gäller då eleven på grund av sitt handikapp har svårt att tillgodogöra sig delmomentet eller delmomenten.
En elev som följt en specialinriktad kursplan i något ämne skall i fråga om detta ämne anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår i en fullständig studiekurs enligt 10 kap. 47 §.
Av terminsbetyg och avgångsbetyg skall det framgå att undervisningen omfattat den specialinriktade kursplanen och vilka delmoment undervisningen omfattat. Förordning (1990:1111).
8 § Beslut om jämkning av timplan enligt 6 § och om specialinriktad kursplan enligt 7 § meddelas av rektor efter samråd med berörda lärare.
Styrelsen för utbildningen beslutar i fråga om fortsatt utbildning efter utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år.
Förordning (1991:1409).
9 § En individuell plan för studierna skall utarbetas tillsammans med eleven och fastställas av rektor. En omprövning av den individuella planen skall göras tillsammans med eleven minst en gång varje termin.
Förordning (1990:1111).
Särskilda omvårdnadsinsatser
10 § I fråga om sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 1 § träffas avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som ansvarar för omvårdnaden.
Grundläggande föreskrifter om avgifter för omvårdnadsinsatser finns i skollagen (1985:1100). Förordning (1991:1116).
14 kap. Gymnasial lärlingsutbildning
1 §
I skollagen (1985:1100) finns grundläggande föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning.
Detta kapitel innehåller vissa närmare bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning.
2 §
Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas av kommuner som har gymnasieskola.
Även en kommun som inte har gymnasieskola men har komvux får anordna gymnasial lärlingsutbildning. Förordning (1991:1116).
3 §
har upphävts genom förordning (1990:1473).
4 §
Den gymnasiala lärlingsutbildningen skall organisatoriskt knytas till en skola. Företrädesvis bör den skola väljas som har de närmast motsvarande yrkesinriktade studievägarna.
I fall som avses i 2 § andra stycket skall den gymnasiala lärlingsutbildningen organisatoriskt knytas till en skola som har komvux. Förordning (1991:1409).
5 §
För gymnasial lärlingsutbildning får avgift inte tas ut av eleven.
Elevområden
6 §
har upphävts genom förordning (1991:1116).
7 §
har upphävts genom förordning (1991:1116).
8 §
har upphävts genom förordning (1991:1116).
9 §
har upphävts genom förordning (1991:1116).
Godkännande av lärlingsplatser och antagning av elever
10 §
En lärlingsplats hos ett företag får av styrelsen för utbildningen godkännas för gymnasial lärlingsutbildning endast om företaget bedöms kunna fullgöra nödvändiga åtaganden för utbildningen samt om arbets- och utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande.
Om en lärlingsplats inte har inrättats efter lokal överenskommelse mellan företaget och den närmast berörda lokala arbetstagarorganisationen, skall styrelsen för utbildningen ge berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom branschen tillfälle att yttra sig. I ett sådant fall skall yttrande dessutom inhämtas från berört yrkesråd, om sådant finns.
Om någon av organisationerna underkänner lärlingsplatsen, får styrelsen för utbildningen godkänna den endast om det finns särskilda skäl.
Förordning (1991:1116).
11 §
Elever i gymnasial lärlingsutbildning antas av styrelsen för utbildningen. Dess beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.
Förordning (1991:1116).
12 §
Följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att en sökande skall antas som elev.
Sökanden hör till elevområdet. Om någon skall folkbokföras inom elevområdet men detta ännu inte har hunnit ske, skall han likställas med en sökande som hör till elevområdet.
Sökanden har fullgjort sin skolplikt.
Sökanden har eller får, om han antas som elev, anställning hos ett företag inom det geografiska område som bildar elevområdet. Styrelsen för utbildningen får även godta anställning hos företag utanför detta område.
Styrelsen för utbildningen har godkänt lärlingsplatsen för gymnasial lärlingsutbildning.
Företaget har, för det fall att sökanden antas som elev, gentemot styrelsen för utbildningen utfäst sig att ge sökanden den ledighet från anställningen som behövs för att kontroll från skolmyndigheternas sida enligt bestämmelserna i detta kapitel skall kunna utövas.
Företaget kan antas vara i stånd att fullgöra sitt åtagande i det aktuella fallet.
Styrelsen för utbildningen och företaget är överens om ersättningen till företaget.
Sökanden kan antas ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (1991:1116).
13 §
Om intagningsplatser inte finns för alla behöriga sökande, skall företräde ges åt dem som är under 18 år eller fyller 18 år det kalenderhalvår utbildningen startar. Styrelsen för utbildningen får dock göra undantag till förmån för en äldre sökande, om speciella omständigheter föreligger. Förordning (1991:1116).
Utbildningens förläggning m.m.
14 §
Gymnasial lärlingsutbildning anordnas under 40 veckor av redovisningsåret, fördelade på två terminer.
Verksamhet i anställningen utanför terminerna utgör inte gymnasial lärlingsutbildning.
15 §
Utbildningstiden vid och utanför företaget under en vecka skall normalt till omfattning och förläggning sammanfalla med den ordinarie arbetstiden för en heltidsarbetande i företaget.
16 §
Bestämmelserna om friluftsdagar och lovdagar i 2 kap. 13 och 14 §§ gäller inte elever i gymnasial lärlingsutbildning.
Utbildningens innehåll m.m.
17 §
Gymnasial lärlingsutbildning meddelas i form av grundutbildning, som syftar till att ge eleven de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna börja utöva yrket i fråga.
Utbildning utöver grundutbildningen (färdigutbildning) kan inte meddelas i form av gymnasial lärlingsutbildning.
18 §
Gymnasial lärlingsutbildning anordnas vid sidan av linjerna och specialkurserna.
Viss gymnasial lärlingsutbildning kan även ingå som en del av utbildningen på en linje eller specialkurs, om styrelsen för utbildningen medger det för studievägen i fråga. I sådana fall får avvikelse göras från bestämmelserna i detta kapitel. Förordning (1991:1409).
19 §
Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas enligt 18 § första stycket endast om utbildning för yrket normalt inte kan erhållas på linje eller specialkurs.
20 §
Gymnasial lärlingsutbildning skall läggas upp individuellt utifrån ramkursplaner för olika yrkesområden eller motsvarande.
Om inte särskilda skäl föranleder annat, skall utbildningen, förutom nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket, innehålla vissa kompletterande utbildningsinslag.
21 §
Utbildning i nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket skall ombesörjas av företaget.
Styrelsen för utbildningen kan dock låta en elev få viss sådan utbildning på annat sätt, om det finns särskilda skäl. Förordning (1991:1116).
22 §
Innehållet i, omfattningen av och formen för kompletterande utbildningsinslag skall bestämmas av styrelsen för utbildningen med hänsyn till elevens behov och intresse samt till de praktiska förutsättningarna.
Innehållet skall normalt bestå i förkovran i ett allmänt ämne, såsom svenska, engelska eller matematik, studier i ett yrkesämne eller arbetslivs- och samhällsorientering eller en kombination av flera sådana moment.
Kompletterande utbildningsinslag får för ett utbildningsår räknat inte ha större omfattning än som är normalt för undervisningen i allmänna ämnen under en årskurs på yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan.
De kompletterande utbildningsinslagen kan förläggas till skola eller företag eller anordnas på annat sätt. Förordning (1991:1116).
23 §
Utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket och 22 § får anordnas i form av vanlig ämnesundervisning i gymnasieskolan inom ramen för redan tillgängliga timresurser för sådan undervisning. De får anordnas i form av en kurs i komvux, om eleven kan få plats i en redan befintlig undervisningsgrupp eller i en kurs som genom elever i gymnasial lärlingsutbildning når upp till det antal elever som krävs för att undervisning skall få starta.
Sådana utbildningsinslag får slutföras även efter det att utbildningen hos företaget har avslutats.
Ramkursplaner och individuella kursplaner
24 §
Ramkursplaner för varje yrkesområde eller motsvarande fastställs av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av statens skolverk.
Förordning (1991:1116).
25 §
I ramkursplanen skall mål och huvudmoment anges. Stor frihet skall ges att utforma lärlingsutbildningen med hänsyn till lokala förhållanden och till de enskilda företagen och enskilda eleverna.
26 §
För varje elevs gymnasiala lärlingsutbildning fastställer styrelsen för utbildningen en individuell kursplan. Förslag till sådan skall utarbetas i samverkan mellan företrädare för skolan, företaget, den lokala fackliga organisationen och andra som har kompetens på yrkesområdet i fråga. Styrelsen för utbildningen skall i ärendet inhämta yttrande från berört yrkesråd, om sådant finns.
I den individuella kursplanen skall med utgångspunkt i ramkursplanen anges
utbildningens mål med närmare uppgifter om vilka kunskaper och färdigheter utbildningen skall ge,
utbildningens längd,
den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen. Förordning
(1991:1116).
Utbildningsbevis och betyg
27 §
Rektor skall utfärda utbildningsbevis över fullgjord gymnasial lärlingsutbildning.
Utbildningsbeviset skall innehålla uppgifter om den gymnasiala lärlingsutbildningens längd och art. I utbildningsbeviset skall det också anges i vilket företag eleven har fått utbildning. Vidare skall kompletterande utbildningsinslag anges.
I utbildningsbeviset skall ingå betyg från företaget enligt 28 §. Om eleven har deltagit i utbildning utanför företaget med stöd av 21 § andra stycket eller 22 § skall i utbildningsbeviset också de betyg ingå som kan ha meddelats enligt bestämmelserna om sådan utbildning.
28 §
Betyget från företaget skall utgöra en helhetsbedömning av de kunskaper och färdigheter som eleven har uppnått i lärlingsutbildning hos företaget.
Som betyg används någon av siffrorna 1--5. Högsta betyg är siffran 5.
Siffran 3 anger normal prestation.
Om en elev inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som utbildningen hos företaget syftar till, sätts inte betyg.
Tillsyn m.m.
29 §
För kontakterna med skolan bör företaget ha en särskild kontaktperson.
30 §
Att elevens arbetsmiljö är tillfredsställande skall kunna bevakas genom lokalt skyddsombud eller på annat sätt.
31 §
Styrelsen för utbildningen svarar för tillsyn över den gymnasiala lärlingsutbildningen hos företagen och skall även i övrigt följa hur denna utbildning bedrivs och utfaller.
Styrelsen för utbildningen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan eller, i fall som avses i 2 § andra stycket, komvux och de företag som tar emot elever för gymnasial lärlingsutbildning. Därvid skall beaktas att de som handleder eleverna i företagen bör ges möjligheter till kontakter med skolan och lärarna där.
Förordning (1991:1116).
Elevers frånvaro
32 §
En elev får av företaget beviljas ledighet med verkan även för den gymnasiala lärlingsutbildningen där.
Från gymnasial lärlingsutbildning utanför företaget får eleven beviljas ledighet av rektor.
33 §
Om en elev är borta från utbildningen i företaget mer än tio dagar av den tid som är avsatt för utbildningsåret, skall företaget anmäla detta till skolan på det sätt som styrelsen för utbildningen bestämmer.
Styrelsen för utbildningen bestämmer efter samråd med företaget om och i vad mån frånvarotid skall tas igen genom förlängning av utbildningstiden. Förordning (1991:1116).
Utbildningens upphörande i förtid
34 §
En elevs gymnasiala lärlingsutbildning upphör, om anställningen upphör.
35 §
Oberoende av att anställningen består kan styrelsen för utbildningen förklara att elevens gymnasiala lärlingsutbildning skall upphöra om
eleven inte kan tillgodogöra sig utbildningen eller missköter sig i denna eller
företaget inte fullgör sitt åtagande i fråga om utbildningen gentemot styrelsen.
Styrelsens beslut enligt denna paragraf får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd. Förordning (1991:1116).
15 kap. Uppdragsutbildning i anslutning till gymnasieskolan
1 §
I lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall finns föreskrifter om att en kommun eller landstingskommun får bedriva viss uppdragsutbildning som svarar mot verksamhet i det offentliga skolväsendet.
Detta kapitel innehåller ytterligare bestämmelser om sådan uppdragsutbildning. Förordning (1991:1116).
2 §
I detta kapitel avses med reguljär utbildning, utbildning i gymnasieskolan för elever som har tagits in i gymnasieskolan enligt bestämmelserna om behörighet och urval (ordinarie elever).
Uppdragsutbildning innebär att huvudmannen mot särskild ersättning från en uppdragsgivare för dennes räkning i anslutning till sin gymnasieskola anordnar utbildning för personer (uppdragselever) som uppdragsgivaren utser. Statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter, enskilda företag och organisationer kan vara uppdragsgivare i fråga om personalutbildning. Statliga myndigheter kan vara uppdragsgivare även i fråga om utbildning som betingas av arbetsmarknadsskäl.
3 §
Uppdragsutbildningen får inte försämra förutsättningarna för den reguljära utbildningen eller ungdomars möjligheter att få sådan utbildning.
4 §
Deltagare i uppdragsutbildning kan undervisas tillsammans med ordinarie elever (samundervisning) eller i egna grupper (separat uppdragsutbildning).
Samundervisning skall följa gällande föreskrifter för gymnasieskolan.
Samundervisning fullgörs av lärare eller andra med undervisningsskyldighet enligt samma föreskrifter som gäller vid undervisning med enbart ordinarie elever. Förordning (1990:1473).
Förhållandet till gymnasieskolans organisation m.m.
5 §
har upphävts genom förordning (1991:1116).
6 §
har upphävts genom förordning (1991:1116).
7 §
har upphävts genom förordning (1990:1473).
8 §
har upphävts genom förordning (1990:1473).
Betyg
9 §
Uppdragselever får ges betyg enligt bestämmelserna i 9 kap. om
uppdragsutbildningen följer en kursplan som har fastställts enligt bestämmelserna för påbyggnadsutbildningar eller andra specialkurser i gymnasieskolan,
lärarna har en kompetens som motsvarar vad som gäller för lärare inom jämförbar utbildning i gymnasieskolan och
uppdragseleverna uppfyller de behörighetskrav som gäller för intagning till motsvarande utbildning i gymnasieskolan.
20 kap. Överklagande
1 §
I 3--15 kap. har lämnats bestämmelser om överklagande för vissa fall. I övrigt gäller beträffande överklagande 2, 3 och 7 §§ nedan.
Förordning (1991:1116).
Beslut av intagningsnämnd
2 §
Intagningsnämndens beslut enligt 9 kap. denna förordning får inte överklagas.
Beslut av styrelsen för utbildningen
3 §
Beslut av styrelsen för utbildningen om avstängning och förvisning av en elev enligt 9 kap. 89 § får överklagas hos kammarrätten.
Förordning (1991:1116).
Beslut av länsskolnämnd
4 §
har upphävts genom förordning (1991:1116).
5 §
har upphävts genom förordning (1991:1116).
6 §
har upphävts genom förordning (1991:1116).
Gemensam bestämmelse om överklagande
7 §
Av 23 § förvaltningslagen (1986:223) följer att en skrivelse med överklagande skall ges in till den myndighet som har meddelat beslutet.
Övergångsbestämmelser 1987:743
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.
Genom förordningen upphävs
förordningen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning, såvitt gäller statsbidrag till undervisningen i den kommunala och landstingskommunala gymnasieskolan,
förordningen (1982:39) om resurstimmar i gymnasieskolan,
förordningen (1982:490) om extra undervisning i svenska för vissa elever i gymnasieskolan,
förordningen (1982:897) om yrkesinriktad filialutbildning i gymnasieskolan,
förordningen (1983:46) om kurser för invandrarungdom i gymnasieskolan,
förordningen (1983:505) om samordnade timplaner och resurser i vissa kommuners gymnasieskolor,
förordningen (1984:41) om timreduktioner i gymnasieskolan i förhållande till elevantal,
förordningen (1984:43) om extra resurstimmar i gymnasieskolan,
förordningen (1984:571) om ramtimplaner och resurstilldelningssystem för årskurs 4 av fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan,
förordningen (1984:618) om elevplatser i gymnasieskolan m.m.,
förordningen (1984:622) om gymnasial lärlingsutbildning,
förordningen (1984:624) om intagning till grundskoleanknutna studievägar i gymnasieskolan,
förordningen (1984:633) om resurser för stödinsatser i svenska på vissa yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan,
förordningen (1985:586) om gymnasieskolans timunderlag för undervisning och statsbidrag,
förordningen (1986:353) om statsbidrag till studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan,
förordningen (1986:397) om resurser för påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan,
förordningen (1986:578) om utbildning för döva och gravt hörselskadade i Örebro kommuns gymnasiskola,
förordningen (1986:579) om utbildning för hörselskadade i Örebro kommuns gymnasieskola,
Föreskrifterna i förordningen (1984:41) om timreduktioner i gymnasieskolan i förhållande till elevantalet skall, för de fall det i andra förordningar hänvisas till dessa föreskrifter, fortfarande gälla i fråga om andra huvudmän för gymnasieskola än kommuner och landstingskommuner.
Om det i en författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna förordning tillämpas i stället den nya bestämmelsen, om inte annat följer av punkten 3.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
Om skolöverstyrelsen före den 1 juli 1986 med stöd av då gällande föreskrifter har medgett en landstingskommun att i sin gymnasieskola anordna en studieväg som inte kan anses höra till något av de områden som anges i 3 kap. 2 § får landstingskommunen, utan hinder av nämnda paragraf, bedriva utbildning på studievägen så länge behov föreligger, om regeringen inte föreskriver annat.
Påbyggnadsutbildningar, vilkas utformning skolöverstyrelsen eller en länsskolnämnd har fastställt före den 1 juli 1986, får intill utgången av juni 1989 anordnas i sin utformning vid utgången av juni 1986 utan hinder av 5 kap. 14 § första stycket och 10 kap. 10 och 24 §§.
För påbyggnadsutbildningar, vilkas utformning skolöverstyrelsen eller en länsskolnämnd har fastställt före den 1 juli 1986, får utan hinder av 17 kap. 21 § för undervisning intill utgången av juni 1989 beräknas allmänna timresurser som motsvarar timunderlaget, inbegripet timmar för delning av klass, enligt timplanen i dess utformning vid utgången av juni 1986.
Om en årskurs av en linje eller en specialkurs som omfattar två eller annat jämnt antal terminer eller första årskursen av en treterminskurs har startat i början av vårtermingen 1987, skall beräkning av allmänna timresurser för undervisning under redovisningsåret 1987/88 göras med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den 15 september 1987 enligt bilaga 9.
Om i annat fall en årskurs av en specialkurs som omfattar två eller annat jämnt antal terminer eller första årskursen av en treterminskurs har startat före den 1 juli 1987 och avslutas under redovisningsåret 1987/88 skall beräkning av allmänna timresurser för undervisning under redovisningsåret göras med utgångspunkt i förhållandena den femte undervisningsdagen under redovisningsåret enligt bilaga 9. Detsamma gäller om tredje terminen av en treterminskurs, en specialkurs som omfattar minst en termin men är kortare än två terminer har startat före och avslutas efter den 1 juli 1987.
Om en specialkurs som är kortare än en termin har startat före och avslutas efter den 1 juli 1987, skall allmänna timresurser för undervisning under redovisningsåret 1987/88 göras med utgångspunkt i förhållandena den femte undervisningsdagen redovisningsåret enligt bilaga 9.
Om en sommarkurs för invandrarungdom startar före och avslutas efter den 1 juli 1987, skall de vid kursens början gällande föreskrifterna om timunderlag för undervisning och statsbidrag tillämpas på hela kursen.
För en LA-kurs vars timplan styrelsen för skolan har fastställt före den 1 januari 1987 med stöd av skolöverstyrelsens föreskrifter skall för redovisningsåret 1987/88 som allmänna timresurser beräknas så många lärarveckotimmar som motsvarar timunderlaget, inbegripet timmar för delning av klass, enligt timplanen i dess utformning vid utgången av år 1986, om inte länsskolnämnden bestämmer annat.
För andra LA-kurser med timplaner som fastställts av styrelsen för skolan bestämmer länsskolnämnden hur många lärarveckotimmar som skall beräknas för undervisning under redovisningsåret 1987/88.
Länsskolnämnden skall därvid tillämpa de grunder som gäller för påbyggnadsutbildningar enligt 17 kap. 21 §.
1988:996
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1988.
De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid intagning till utbildning som inleds efter utgången av juni 1989.
1988:1055
Denna förordning träder i kraft i fråga om 19 kap. 16 a--16 c §§ den 1 juli 1989 och i övrigt den 1 november 1988.
Föreskrifterna i 18 kap. 36 § tillämpas dock för tid från och med den 1 juli 1988.
1989:644
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989.
För redovisningsåret 1989/90 skall länsskolnämnden, så snart det är möjligt efter ikraftträdandet, fastställa de statsbidragsgrundande skolledningsresurser som följer av 16 kap. 3 och 4 §§ i deras nya lydelse. Detta beslut ersätter det beslut om skolledningsresurserna som nämnden enligt 18 kap. 6 § tidigare har fattat för nämnda redovisningsår.
Har förskott som avses i 18 kap. 46 § under en eller flera månader hunnit utbetalas med annat belopp än som följer av det nya beslutet om statsbidragsgrundande skolledningsresurser, skall skillnaden regleras senast i samband med att skolöverstyrelsen enligt 18 kap. 50 § fastställer statsbidraget för redovisningsåret 1989/90.
1989:708
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1989.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före den 1 juli 1989.
har upphävts genom förordning (1990:796).
1990:134
Denna förordning träder i kraft i fråga om 9 kap. 64 § den 1 maj 1990 och i övrigt den 1 juli 1990. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
1990:796
Denna förordning träder i kraft den 15 juli 1990.
Bestämmelserna i 18 kap. 30 § i sin nya lydelse tillämpas från och med redovisningsåret 1990/91. För redovisningsåret 1989/90 lämnas dock bidrag med 10,6 procent.
1990:1111
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i fråga om den som sökt eller tas in till Rh-anpassad utbildning i gymnasieskola från och med höstterminen 1991.
1991:1116
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991, då ämbetsskrivelsen den 31 maj 1974 till skolöverstyrelsen angående försöksverksamhet med specialinriktad kursplan i gymnasieskolan skall upphöra att gälla.
I fråga om uppföljningsansvar enligt 3 kap. 18 § skollagen
(1985:1100) i dess lydelse den 30 juni 1991 tillämpas intill den 1 juli 1992 bestämmelserna i 3--9 och 15--21 §§ förordningen (1983:583) om statsbidrag till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år.
Föreskrifter om behörighet, urval, byte av studieväg, preliminär intagning, ansökan om intagning samt intagningsnämnd som skolöverstyrelsen har meddelat före den 30 juni 1991 och för vilka det finns bemyndigande i 9 kap. 2, 4, 5, 9, 9 g., 21, 24, 32, 35--38, 40, 44, 48 och 52 §§ gymnasieförordningen i dess äldre lydelse skall tillämpas även såvitt avser undervisning som meddelas läsåret 1991/92, allt i den mån det inte strider mot föreskrifterna i 9 kap. i dess nya lydelse.
Utan hinder av bestämmelserna i 9 kap. 56, 63 och 68 §§ om bemyndigande för statens skolverk att utfärda föreskrifter om betyg skall till utgången av juni månad 1992 gälla de föreskrifter om betyg som skolöverstyrelsen har utfärdat och för vilka det finns bemyndigande i nämnda paragrafer i deras äldre lydelse, allt i den mån det inte strider mot föreskrifterna i 9 kap. i dess nya lydelse.
Förordningar om ändringar i beslutet i Kungl. brev den 14 maj 1970 om läroplan för gymnasieskolan skall fortsätta att gälla intill dess regeringen föreskriver något annat.
Den som före ikraftträdandet har förordnats som ledamot i en sådan intagningsnämnd som avses i 5 kap. 12 § skollagen (1985:1100) i dess lydelse den 30 juni 1991 kvarstår som ledamot av den nämnden så länge som nämnden har att pröva frågor om intagning av elever till läsåret 1991/92.
Avgår någon ledamot får styrelsen för utbildningen utse ny ledamot för återstående tid.
1991:1409
Denna förordning träder i kraft den 1 december 1991.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om behörighet och urval till utbildningar som börjar före den 1 juli 1992. Härvid skall sökande dock inte tillgodoräknas poäng för underrepresenterat kön.
Vid intagning till utbildning under läsåret 1992/93 får sökanden också tillgodoräknas poäng för arbetslivserfarenhet och annan erfarenhet inom andra områden än det område som utbildningen avser. Förordning
(1991:1883). Bilaga 1
Nationella program Nationellt fastställda grenar
Barn- och fritids-
programmet
Byggprogrammet Byggnadsplåt Hus och anläggning Måleri
Elprogrammet Automation
Elektronik
Installation
Energiprogrammet Energi
Fartygsteknik
VVS
Estetiska Dans och teater
programmet Konst och formgivning
Musik
Fordonsprogrammet Flygunderhåll
Karosseri
Reparation
Transport
Handels- och administra-
tionsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och restaurang- Hotell
programmet Restaurang
Storhushåll
Industriprogrammet Industri
Process
Textil och konfektion
Trä
Livsmedelsprogrammet Bageri och konditori
Kött och charkuteri
Medieprogrammet Information och reklam
Tryckmedier
Naturbruksprogrammet
Naturvetenskaps- Naturvetenskaplig
programmet Teknisk
Omvårdnadsprogrammet Omvårdnad
Tandsköterskor
Samhällsvetenskaps- Ekonomisk
programmet Humanistisk
Samhällsvetenskaplig
Förordning (1991:1409). Bilaga 2
Förteckning över utbildningar i gymnasieskolan som är riksrekryterande, jämför 5 kap. 9 och 14 §§ skollagen (1985:1100)
Utbildning Anordnare
utbildning i gjuteriteknik Jönköpings
kommun
utbildning i guldsmedsteknik Mjölby
kommun
utbildning i mikromekanik Motala
och mikroteknik kommun
utbildning i glasblåsning Nybro
kommun
utbildning i sågverksteknik Hammarö
kommun
utbildning i pappers- och Kronobergs-
pappersmasseteknik läns lands-
ting
utbildning till yrkesdansare Stockholms
kommun
Förordning (1991:1409). Bilaga 3
Förteckning över rikrekryterande utbildningar enligt 2 kap. 10 d § gymnasieförordningen (1987:743)
Idrott Kommun
Badminton Malmö
Sundsvall
Bandy Ljusdal
Nässjö
Sandviken
Basketboll Jönköping
Luleå
Malmö
Bordtennis Falkenberg
Lycksele
Bowling Nässjö
Brottning Haparanda
Klippan
Bågskytte Olofström
Curling Härnösand
Cykel Skara
Danssport Örebro
Fotboll Borås
Kalmar
Sundsvall
Västerås
Fri-idrott Falun
Halmstad
Karlstad
Lidingö
Malmö
Sollentuna
Umeå
Växjö
Fäktning Karlskrona
Golf Klippan
Mark
Gymnastik Katrineholm
Handboll Eskilstuna
Göteborg
Ishockey Göteborg
Skellefteå
Västerås
Örnsköldsvik
Judo Lindesberg
Kanot Nyköping
Motorcykel Tibro
Orientering Olofström
Sandviken
Strängnäs
Åmål
Ridsport Tranås
Segling Lerum
Ängelholm
Simning Hallsberg
Klippan
Skidor Gällivare
(alpint) Sollefteå
Åre
(backe) Falun
Örnsköldsvik
(längd) Gällivare
Lycksele
Mora
Sollefteå
Torsby
Ulricehamn
Åre
Skidorientering Jönköping
Mora
Freestyle Åre
Skidskytte Boden
Sollefteå
Torsby
Skridsko Eskilstuna
Strömsund
Sportskytte Strömsund
Tyngdlyftning Olofström
Volleyboll Katrineholm
Förordning (1991:1409).
*/k/ Bilaga 4 har upphävts genom förordning (1991:1116).
*/k/ Bilaga 5 har upphävts genom förordning (1991:1116).
*/k/ Bilaga 6 har upphävts genom förordning (1991:1116).
*/k/ Bilaga 7 har upphävts genom förordning (1991:1116).
*/k/ Bilaga 8 har upphävts genom förordning (1991:1116).
*/k/ Bilaga 9 har upphävts genom förordning (1991:1116).
*/k/ Bilaga 10 har upphävts genom förordning (1991:1116).
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.