LegalizeGrundskoleförordning (1994:1194)
1 kap. Allmänna föreskrifter
1 §
I denna förordning meddelas föreskrifter om grundskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).
2 §
I denna förordning avses med
- garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna skall erbjudas,
- skoldagar: de dagar under ett läsår under vilka utbildning skall äga rum,
- styrelsen: styrelsen för utbildningen,
- undervisningstid: arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under lärares ledning,
- ämne: ämne för vilket regeringen fastställt en kursplan.
Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen (1985:1100) vilar på rektorn skall också benämnas rektor.
3 §
Statens skolverk fastställer de formulär som behövs för tillämpningen av denna förordning.
4 §
Grundskolan skall ha ändamålsenliga lokaler. Den skall också ha utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning.
I bibliotekslagen (1996:1596) finns bestämmelser om skolbibliotek inom grundskolan. Förordning (1996:1592).
5 §
Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård som enligt skollagen (1985:1100) sköts av kommunen såsom huvudman för utbildningen får i stället fullgöras av ett landsting, om kommunen och landstinget är ense om detta.
2 kap. Utbildningens innehåll
1 §
För grundskolan gäller en läroplan.
Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen.
Läroplanen fastställs av regeringen. Förordning (1997:599).
Timplan
2 §
I bilaga 3 till skollagen (1985:1100) finns föreskrifter om utbildningens omfattning i grundskolan (timplan). Kommunerna får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den tid som anges i timplanen.
I 8 §, 4 kap. 4 § samt 5 kap. 4 och 10 §§ finns föreskrifter om avvikelser från timplanen i vissa fall. Förordning (1997:599).
3 §
I timplanen anges
- antalet timmar för ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val,
- det totalt garanterade antalet timmar (garanterad undervisningstid), och
- inom ramen för den totala undervisningstiden ett visst antal timmar för skolans val.
Föreskrifter om språkval, elevens val och skolans val finns i 17-22 §§. Förordning (1997:599).
4 §
Beslut om fördelning av antalet timmar för ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val fattas av styrelsen efter förslag av rektorn. Förordning (1997:599).
5 §
I grundskolan skall i den omfattning som rektorn bestämmer anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning. Förordning (1997:599).
Kursplaner
6 §
För varje ämne finns en kursplan.
I kursplanen anges
- de mål som undervisningen ska sträva mot, och
- de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde skolåret.
I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret.
Kursplanerna finns i förordning. Förordning (2008:408).
Tvåspråkig undervisning
7 §
För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får en kommun anordna delar av undervisningen i årskurserna 1-6 på umgängesspråket (tvåspråkig undervisning). För elever med finska som umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i årskurserna 7-9.
Under den sammanlagda tid som tvåspråkig undervisning anordnas får högst hälften anordnas på umgängesspråket. Undervisningen skall planeras så att undervisningen på svenska successivt ökar under utbildningstiden.
I 8 kap. sameskolförordningen (1995:205) finns bestämmelser om integrerad samisk undervisning i grundskolan. Förordning (1997:599).
Engelskspråkig undervisning
8 §
En kommun får anordna huvuddelen av undervisningen på engelska för barn som vistas i Sverige under en begränsad tid och som har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen. Avvikelse får göras från timplanen i ämnena svenska och engelska. Antalet timmar i svenska får dock inte understiga 480.
Om det inte finns plats för alla sökande till engelskspråkig undervisning, skall det i första hand tas emot barn till utländska gästforskare och experter samt barn som tidigare gått i en engelskspråkig skola. Förordning (1997:599).
8 a §
En kommun får för sådana barn som avses i 8 § tillämpa Primary Years Programme och Middle Years Programme inom grundskolan. Skolor som har auktoriserats av International Baccalaureate Office (IBO) får utfärda betyg eller skriftliga omdömen enligt bestämmelser som utfärdats av IBO till sådana elever som flyttar utomlands under skoltiden.
Förordning (2007:303).
8 b §
En kommun som anordnar undervisning enligt 8 a § skall anmäla detta till Statens skolverk. Förordning (2007:303).
Modersmålsundervisning
9 §
Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om
eleven har grundläggande kunskaper i språket, och
eleven önskar få sådan undervisning.
Modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.
I 5 kap. 2 och 3 §§ finns bestämmelser om studiehandledning på elevens modersmål. Förordning (2008:97).
10 §
Modersmålsundervisning kan anordnas
som språkval,
som elevens val,
inom ramen för skolans val, eller
utanför timplanebunden tid.
Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet kan dock få modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl.
Vid modersmålsundervisning i samiska skall den kursplan för samiska användas som Statens skolverk med stöd av 3 kap. 6 § sameskolförordningen (1995:205) har fastställt.
Förordning (2002:1010).
11 §
Om modersmålsundervisning för en elev anordnas utanför timplanebunden tid, har eleven rätt att få sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under sin skoltid inom det offentliga skolväsendet. Eleven har dock rätt till undervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning.
Begränsningen gäller inte modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib, jiddisch eller ett nordiskt språk. Förordning (2008:97).
12 §
Om beslut fattas att modersmålsundervisning för en elev skall anordnas inom ramen för skolans val eller utanför timplanebunden tid skall samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare före beslutet. Förordning (1997:599).
13 §
En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk, endast om det finns en lämplig lärare.
En kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. Förordning (2008:97).
14 §
En elev som får modersmålsundervisning får med den begränsning som anges i 11 § fortsätta att delta i den undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven. Förordning (1997:599).
Svenska som andraspråk
15 §
Undervisning i svenska som andraspråk skall om det behövs anordnas för
elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och
invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas för en elev. Förordning (1997:599).
16 §
Undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas i stället för undervisning i svenska.
Svenska som andraspråk kan därutöver anordnas
som språkval,
som elevens val, eller
inom ramen för skolans val. Förordning (1997:599).
Språkval
17 §
I timplanen anges ett visst antal timmar för språkval. Som språkval skall erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska.
En kommun är skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits enligt första stycket, om minst fem elever väljer språket och eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan.
Finska och samiska får erbjudas eleverna som språkval enligt första stycket. Om dessa språk erbjudits som språkval skall undervisning anordnas även om färre än fem elever väljer språket.
Även andra språk får erbjudas som språkval, om eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan. Förordning (2000:449).
18 §
Som språkval för en elev ska i stället för språk enligt 17 § erbjudas följande språk, om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det:
- det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i,
- svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisning i svenska som andraspråk,
- svenska för elever som i övrigt får undervisning i svenska,
- engelska, eller
- teckenspråk.
En kommun är skyldig att anordna undervisning i ett sådant språk, om minst fem elever väljer språket. När det gäller modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är en kommun skyldig att anordna undervisning även om färre än fem elever väljer språket.
Förordning (2008:97).
Elevens val
19 §
I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.
Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk).
Undervisningen skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. Förordning (2000:449).
20 §
Styrelsen skall erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Styrelsen skall sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter som finns inom ramen för gällande bestämmelser.
Undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val enligt första stycket skall anordnas, om minst fem elever väljer språket och eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan.
Förordning (2000:449).
Skolans val
21 §
I timplanen anges ett visst antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val skall med de begränsningar som anges i bilaga 3 till skollagen (1985:1100) användas för undervisning i ett eller flera ämnen.
Beslut om hur utrymmet för skolans val skall användas fattas av rektorn. Förordning (1997:599).
22 §
Undervisning som avses i 21 § skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör skolans val. Förordning (1997:599).
Arbetsplan
23 §
För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan.
Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare.
Rektorn beslutar om arbetsplanen.
Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas.
Förordning (1997:599).
Läromedel
24 §
Av 4 kap. 4 § skollagen (1985:1100) framgår att utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna och att de utan kostnad skall ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning.
Särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna. Förordning (1997:599).
25 §
Eleverna skall som gåva få behålla sådana läromedel och andra väsentliga hjälpmedel som de behöver av pedagogiska skäl eller kan komma att behöva som underlag för fortsatta studier eller som de i övrigt kan ha särskild nytta av att kunna gå tillbaka till. Med läromedel avses här sådana läromedel som sägs i 24 § andra stycket. Förordning (1997:599).
3 kap. Samverkansformer
1 §
I detta kapitel finns allmänna föreskrifter om samverkan mellan olika intressegrupper och särskilda föreskrifter om elevvårdskonferens och elevinflytande.
Samverkan mellan olika intressegrupper
2 §
Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom en rektors arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller om det inte i författning eller kollektivavtal finns särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga.
Elevvårdskonferens
3 §
För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens för rektorns arbetsområde.
4 §
I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå
rektorn,
företrädare för elevvården, och
berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal.
Rektorn beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektorn eller den arbetstagare som rektorn utser är ordförande.
Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.
5 §
Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande.
Vid sammanträde med elevvårdskonferensen skall föras protokoll.
Elevinflytande
6 §
I varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen skall anges i arbetsplanen. Förordning (1997:599).
4 kap. Lärotider m. m.
1 §
Läsåret skall börja i augusti och sluta i juni samt ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare.
Styrelsen bestämmer
- dagarna för höst- och vårterminernas början och slut, och
- hur lång skoldagen skall vara och när den tidigast får börja och senast får sluta.
2 §
Elevernas skolarbete skall förläggas måndag-fredag och skall vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.
3 §
Styrelsen får besluta att antalet skoldagar i veckan skall begränsas till fyra för en klass eller en grupp i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl.
Klasser och grupper
4 §
Eleverna skall fördelas på klasser och grupper enligt beslut av rektorn.
En elev som är inskriven i grundskolan kan få sin undervisning i en klass i särskolan (integrerad elev), om berörda rektorer är ense om detta och elevens vårdnadshavare medger det.
Grundskolans kursplaner gäller för en integrerad elev. Efter beslut av rektorn för grundskolan får de avvikelser göras från grundskolans timplan som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i särskoleklassen. Förordning (1996:699).
Schema
5 §
För läsåret eller kortare tid skall det finnas ett schema för undervisningen.
Rektorn fastställer schema. Därvid skall beaktas att eleverna får såväl en väl avvägd total skoltid i grundskolan som väl avvägda läsår och skoldagar.
Övriga föreskrifter
6 §
Beslut om befrielse för en elev från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten fattas av rektorn, om inte elevens vårdnadshavare med stöd av 3 kap. 12 § andra stycket skollagen (1985:1100) har begärt att frågan skall prövas av styrelsen. Förordning (1996:1073).
5 kap. Särskilda stödinsatser
1 §
I 4 kap. 1 § andra stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.
Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av rektorn, om inte något annat följer av 5 och 10 §§.
Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.
Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:205).
Studiehandledning på modersmålet
2 §
En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Förordning (1997:599).
3 §
En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än sitt modersmål får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:599).
Stödundervisning
4 §
En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.