Lag (1997:1266) om arbetslivsutveckling

1 §

Den som av länsarbetsnämnden anvisats till verksamhet för arbetslivsutveckling skall inte anses som arbetstagare när han deltar i verksamheten. När sådan verksamhet bedrivs på en arbetsplats, skall han dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 och 7-14 §§, 4 kap. 1- 4 och 8-10 §§ samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160). Därvid skall vad i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare gälla den som upplåtit en arbetsplats för verksamhet för arbetslivsutveckling.

2 §

Den tid under vilken en arbetslös deltagit i verksamhet för arbetslivsutveckling i enlighet med länsarbetsnämndens anvisning utgör sådan med utfört arbete jämställd tid som avses i 19 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Vid bestämmande av ramtid enligt den lagen räknas inte tid då den arbetslöse varit hindrad att arbeta på grund av deltagandet, i den mån tiden inte jämställs enligt vad som nyss sagts.

3 §

När det gäller avstängning från rätt till ersättning skall vad som föreskrivs om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i 46 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gälla också i fråga om verksamhet som avses i 1 §. Övergångsbestämmelser 1998:1781 Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om de personer som har anvisats till verksamhet enligt förordningen (1995:711) om arbetsplatsintroduktion och förordningen (1997:1277) om arbetslivsutveckling.