LegalizeVallag (1997:157)
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §
Denna lag gäller för val till riksdagen, för val till landstings- och kommunfullmäktige samt för val till Europaparlamentet.
Vid sådana val röstar väljarna på ett parti och har möjlighet att avge en särskild personröst.
Vem har rösträtt?
2 §
Rösträtt vid val till riksdagen har svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är bosatta i landet eller någon gång har varit folkbokförda här. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 2 § regeringsformen.
3 §
Rösträtt vid val till landstingsfullmäktige har den som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförd inom landstinget. Rösträtt vid val till kommunfullmäktige har den som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförd i kommunen.
Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) samt medborgare i Island eller Norge som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i landet har rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige.
Andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige om de har varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen.
Bestämmelser om rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige finns i 4 kap. 2-4 §§ kommunallagen (1991:900).
4 §
Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid val till Europaparlamentet.
Unionsmedborgare som har rösträtt enligt 3 § andra stycket och som vid val till Europaparlamentet inte röstar i någon annan medlemsstat inom Europeiska unionen, har rösträtt vid ett sådant val i Sverige.
5 §
Frågor om rösträtt enligt 2-4 §§ avgörs på grundval av en röstlängd som upprättats före valet. Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 7 kap.
Vem är valbar?
6 §
Den som har rösträtt vid val till riksdagen är valbar till riksdagen. Detta regleras i 3 kap. 10 § regeringsformen.
7 §
Den som på valdagen har rösträtt vid val till landstings- eller kommunfullmäktige är valbar i ett sådant val. Detta regleras i 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen (1991:900).
8 §
Valbar till Europaparlamentet är var och en som har rösträtt enligt 4 §. Unionsmedborgare är dock valbara under den ytterligare förutsättningen att de enligt 5 kap. 16 § visar att de i sitt hemland inte förlorat sin valbarhet vid val till Europaparlamentet. Lag (2002:68).
När skall val hållas?
9 §
Val skall hållas på en söndag.
Ordinarie val
10 §
Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige skall hållas samma dag.
Valdag skall vara den tredje söndagen i september.
Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige hålls vart fjärde år. Detta regleras i 3 kap. 3 § regeringsformen och 5 kap. 5 § kommunallagen.
Extra val
11 §
Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen bestämmer regeringen vilken dag som skall vara valdag. Ett sådant extra val hålls inom tre månader från beslutet. Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Inte heller får regeringen besluta om extra val under tid då dess ledamöter, efter det att samtliga ledamöter har entledigats, uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering skall tillträda. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 4 § regeringsformen.
Har riksdagen fyra gånger förkastat riksdagens talmans förslag till statsminister hålls extra val till riksdagen. Vid ett sådant extra val till riksdagen bestämmer riksdagens talman efter samråd med den centrala valmyndigheten vilken dag som skall vara valdag. Om inte ordinarie val till riksdagen ändå skall hållas, hålls extra val inom tre månader. Dessa bestämmelser finns i 6 kap. 3 § regeringsformen.
Omval
12 §
Vid omval till riksdagen skall regeringen bestämma vilken dag som skall vara valdag.
Vid omval till landstings- eller kommunfullmäktige skall den centrala valmyndigheten efter samråd med länsstyrelsen bestämma vilken dag som skall vara valdag.
Val till Europaparlamentet
13 §
Val till Europaparlamentet skall hållas i juni vart femte år.
När indelningen i landsting eller kommuner ändras
14 §
Om en ändrad landstings- eller kommunindelning skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val hålls till landstings- och kommunfullmäktige, skall redan det valet avse landstinget och kommunen enligt den nya indelningen.
Valmyndigheter
15 §
Det skall finnas en central valmyndighet. Regeringen skall bestämma vilken myndighet som skall vara central valmyndighet.
Utöver sina övriga uppgifter enligt denna lag skall den centrala valmyndigheten informera allmänheten om när, var och hur man skall rösta samt om vad som i övrigt gäller för valet.
16 §
Länsstyrelsen skall vara regional valmyndighet.
17 §
I varje kommun skall det finnas en valnämnd. Valnämnden skall vara lokal valmyndighet.
Valnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna utföra sina uppgifter. Det som en kommun, en valnämnd och valförrättarna är skyldiga att göra enligt denna lag skall bekostas av kommunen.
För valnämnden gäller det som sägs om nämnder i kommunallagen (1991:900).
18 §
Om en ändrad kommunal indelning innebär att en ny kommun bildas, skall de indelningsdelegerade välja ledamöter till valnämnden och ersättare för dessa innan ändringen träder i kraft. Detta skall de göra snarast möjligt under året före ikraftträdandet.
Valprövningsnämnden
19 §
En valprövningsnämnd utses av riksdagen.
Valprövningsnämnden är sista instans för överklagande av val och av sådana beslut där det särskilt anges att beslutet får överklagas till nämnden.
Valprövningsnämnden består av en ordförande, som är eller skall ha varit ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen.
Ledamöterna i Valprövningsnämnden väljs efter varje ordinarie val till riksdagen, så snart valet vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden äger rum. Ordförande väljs särskilt. För ordförande och ledamöterna utses ersättare.
Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 11 § regeringsformen.
2 kap. Valkretsar
1 §
För val skall det finnas valkretsar. En valkrets är ett geografiskt avgränsat område för vilket det skall väljas ledamöter till den beslutande församling som valet gäller.
För val till Europaparlamentet utgör landet en valkrets.
Val till riksdagen
2 §
Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar.
Dessa är
Stockholms kommun,
Stockholms läns valkrets (Stockholms län med undantag av Stockholms kommun),
Uppsala län,
Södermanlands län,
Östergötlands län,
Jönköpings län,
Kronobergs län,
Kalmar län,
Gotlands län,
Blekinge län,
Malmö kommun,
Skåne läns västra valkrets (Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner),
Skåne läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Sjöbo, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner),
Skåne läns norra och östra valkrets (Bromölla, Båstads, Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, Åstorps, Ängelholms, Örkelljunga och Östra Göinge kommuner),
Hallands län,
Göteborgs kommun,
Västra Götalands läns västra valkrets (Härryda, Kungälvs, Lysekils, Munkedals, Mölndals, Orusts, Partille, Sotenäs, Stenungsunds, Strömstads, Tanums, Tjörns, Uddevalla och Öckerö kommuner),
Västra Götalands läns norra valkrets (Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner),
Västra Götalands läns södra valkrets (Bollebygds, Borås, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner),
Västra Götalands läns östra valkrets (Essunga, Falköpings, Grästorps, Gullspångs, Götene, Hjo, Karlsborgs, Lidköpings, Mariestads, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholms, Töreboda och Vara kommuner),
Värmlands län,
Örebro län,
Västmanlands län,
Dalarnas län,
Gävleborgs län,
Västernorrlands län,
Jämtlands län,
Västerbottens län, och
Norrbottens län. Lag (1997:227).
Val till landstingsfullmäktige
3 §
Vid val till landstingsfullmäktige skall landsting delas in i valkretsar.
En valkrets skall omfatta en eller flera kommuner, om inte något annat följer av 4 § andra stycket.
4 §
En valkrets bör utformas så att den kan beräknas få minst åtta fasta valkretsmandat enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 och 6 §§. Den bör ha en sammanhängande gränslinje.
En del av en kommun får bilda en valkrets tillsammans med en annan kommun, en del av en annan kommun eller delar av andra kommuner, om valkretsen annars inte kan beräknas få minst åtta fasta valkretsmandat. En kommun får också delas in i två eller flera valkretsar, om man på så sätt kan uppnå en lämpligare valkretsindelning.
5 §
Om en kommun delas in i två eller flera valkretsar för val till landstingsfullmäktige och om kommunen är indelad i valkretsar för val till kommunfullmäktige, skall gränsen för en valkrets för val till landstingsfullmäktige sammanfalla med gränsen för en valkrets för val till kommunfullmäktige.
Val till kommunfullmäktige
6 §
Vid val till kommunfullmäktige är kommunen valkrets, om inte något annat följer av andra stycket.
Om en kommun har fler än 6 000 personer som har rösträtt, får kommunen delas in i två eller flera valkretsar. Om det finns fler än 24 000 som har rösträtt i en kommun eller om det för kommunen skall utses minst 51 fullmäktige, skall kommunen delas in i två eller flera valkretsar. En kommun som har färre än 6 000 personer som har rösträtt får delas in i två eller flera valkretsar bara om det finns synnerliga skäl därför att kommunen sträcker sig över ett betydande geografiskt område eller har andra geografiska förhållanden som motiverar en sådan indelning.
Antalet personer som har rösträtt i en kommun skall beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars det år beslutet om valkretsindelning fattas. Lag (2003:718).
7 §
En valkrets skall utformas så att den kan få minst 15 kommunfullmäktige. Den bör ha en sammanhängande gränslinje.
Antalet fullmäktige för hela kommunen skall fördelas så jämnt som möjligt. Lag (2002:68).
Beslut om valkretsindelning
8 §
Indelningen i valkretsar för val till landstingsfullmäktige skall beslutas av fullmäktige, sedan kommunerna har fått tillfälle att yttra sig. För att gälla skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.
9 §
Indelningen i valkretsar för val till kommunfullmäktige skall beslutas av fullmäktige. För att gälla skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.
Tid för beslut om indelning i valkretsar
10 §
Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om ändrad indelning i valkretsar skall meddelas senast den 31 oktober året före det valår då den nya indelningen skall gälla för första gången.
11 §
Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i valkretsar får meddelas senare än som sägs i 10 §.
Överklagande
12 §
Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om indelning i valkretsar får inte överklagas.
Länsstyrelsens beslut om att fastställa valkretsindelning enligt 8 och 9 §§ får överklagas hos Valprövningsnämnden.
3 kap. Valkretsmandat
1 §
Riksdagen består av 349 ledamöter. De 349 mandaten består av 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Detta regleras i 3 kap. 1 och 6 §§ regeringsformen.
Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.
2 §
Den centrala valmyndigheten skall för val till riksdagen besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.
Varje valkrets skall få ett fast valkretsmandat för varje gång som antalet personer som har rösträtt i valkretsen är jämnt delbart med en trehundrationdel av antalet personer som har rösträtt i hela landet.
Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.
Antalet personer som har rösträtt skall beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars valåret. Lag (2003:718).
3 §
Ändrad länsindelning eller ändrad kommunal indelning skall beaktas vid val till riksdagen redan från och med den dagen ändringen har beslutats, om beslutet kommer att påverka antalet fasta valkretsmandat och det träder i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val till riksdagen har hållits.
Mandaten i landstingsfullmäktige
4 §
Landstingsfullmäktige beslutar hur många mandat som fullmäktige skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).
5 §
Mandaten i landstingsfullmäktige består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat.
Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet när antalet fasta valkretsmandat beräknas, skall det rundas av till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.
Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.
6 §
Länsstyrelsen skall besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.
Antalet personer som har rösträtt i landstinget delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.
Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.
Antalet personer som har rösträtt i landstinget skall beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars valåret. Lag (2003:718).
Mandaten i kommunfullmäktige
7 §
Kommunfullmäktige skall besluta hur många mandat som fullmäktige skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).
Samtliga mandat i fullmäktige är fasta mandat. Närmare bestämmelser om hur mandaten fördelas på grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.
8 §
Om en kommun är indelad i flera valkretsar skall länsstyrelsen besluta hur många mandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.
Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet mandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.
Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.
Antalet personer som har rösträtt i kommunen skall beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars valåret. Lag (2003:718).
9 §
Om antalet mandat som en valkrets får enligt 8 § blir mindre än 15, skall antalet ändå bestämmas till 15. Antalet mandat i övriga kretsar skall då jämkas i motsvarande utsträckning. I ett sådant fall skall valkretsindelningen omprövas före nästa val.
När skall fördelningen mellan valkretsarna av de fasta mandaten beslutas?
10 §
Den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § och länsstyrelsens beslut enligt 6, 8 och 9 §§ om antalet fasta valkretsmandat skall meddelas senast den 30 april det år då ordinarie val skall hållas.
11 §
Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om fördelning av mandat får meddelas senare än som sägs i 10 §.
Överklagande
12 §
Hos Valprövningsnämnden får överklagas
- den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § om antalet valkretsmandat vid val till riksdagen, och
- länsstyrelsens beslut enligt 6, 8 och 9 §§ om antalet valkretsmandat för val till landstings- och kommunfullmäktige.
4 kap. Valdistrikt och valförrättare
1 §
Varje kommun skall delas in i geografiskt avgränsade röstningsområden. Ett sådant område kallas valdistrikt. För varje fastighet skall samtliga röstberättigade hänföras till samma valdistrikt. Lag (2002:68).
2 §
Om kommunen har fler än en valkrets för val till kommunfullmäktige, skall varje sådan krets omfatta ett eller flera valdistrikt.
3 §
Ett valdistrikt bör omfatta 1 200-2 000 personer som har rösträtt. Om det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt omfatta färre än 300 eller fler än 2 000 som har rösträtt.
På förslag av fullmäktige i kommunen skall länsstyrelsen besluta om kommunens indelning i valdistrikt. Länsstyrelsen skall föra ett register över indelningen. Kommunen skall se över indelningen året närmast före det år då ordinarie val till riksdagen skall hållas.
Om det behövs får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt. Innan länsstyrelsen fattar ett sådant beslut, skall fullmäktige i kommunen få tillfälle att yttra sig. Lag (2002:68).
Tid för beslut om indelning i valdistrikt
4 §
Länsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast den 1 december året före det år då beslutet skall tillämpas för första gången. Om det behövs med hänsyn till ändringar i fastighetsindelningen, får beslut om smärre ändringar i indelningen i valdistrikt meddelas även efter denna tidpunkt.
Länsstyrelsen skall omedelbart i ortstidning kungöra beslut om indelning i valdistrikt. Lag (2002:68).
5 §
Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i valdistrikt får meddelas senare än som sägs i 4 §.
Valförrättare
6 §
När val skall hållas enligt denna lag skall valnämnden utse minst fyra personer att vara valförrättare i varje valdistrikt.
Nämnden skall förordna en av dessa att vara ordförande och en att vara ersättare för ordföranden.
Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna vara närvarande. En av dessa skall vara ordföranden eller ordförandens ersättare.
7 §
Alla som är valbara till ledamöter i valnämnden är skyldiga att ta emot ett uppdrag som valförrättare, om de inte har ett giltigt hinder.
Överklagande
8 §
Länsstyrelsens beslut enligt 3 § i ärenden om indelning i valdistrikt får överklagas hos Valprövningsnämnden.
Om en valnämnd har beslutat att inte godta ett hinder mot att ta emot ett uppdrag som valförrättare, får detta beslut överklagas hos länsstyrelsen. Tiden för överklagande räknas från den dag beslutet meddelades. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.
5 kap. Registrering av partibeteckningar och anmälan av kandidater
1 §
En partibeteckning kan skyddas vid val. För att få ett sådant skydd skall partiet registrera partibeteckningen och anmäla kandidater till valet.
2 §
Skyddet för en registrerad partibeteckning består i att sådana namn som skrivits till eller som inte avser någon av de kandidater som partiet anmält till valet enligt 13 § skall anses obefintliga om de förekommer på valsedlar för partiet.
Bestämmelser om valsedlar med registrerad partibeteckning finns också i 6 kap. 3 och 5 §§ och 18 kap. 11 §.
Ansökan om registrering
3 §
Ansökan om registrering av en partibeteckning görs hos den centrala valmyndigheten. För att partiets beteckning skall registreras skall kraven i 4-7 §§ vara uppfyllda.
4 §
Ansökan om registrering av en partibeteckning skall vara skriftlig. I ansökan skall det stå för vilket slag av val som partiet söker registrering. Om ansökan gäller registrering för val till landstings- eller kommunfullmäktige, skall partiet också ange för vilket landsting eller vilken kommun det begär registrering. Med ansökan skall följa förklaringar enligt 7 § eller ett intyg av notarius publicus att sådana förklaringar har visats upp för honom eller henne.
5 §
Ansökan om registrering av en partibeteckning skall ha kommit in till den centrala valmyndigheten senast den sista februari det år då val skall hållas för att partibeteckningen skall kunna få skydd vid valet. Om ansökan gäller ett annat val än ordinarie val till riksdagen, ordinarie val till lands- tings- och kommunfullmäktige eller val till Europaparlamentet, skall ansökan ha kommit in inom en vecka efter det att beslutet om valdag har meddelats.
Villkor för registrering
6 §
Den centrala valmyndigheten skall registrera en partibeteckning om följande villkor är uppfyllda.
Partibeteckningen består av eller innehåller ord.
Partiet är inte en underavdelning av en politisk sammanslutning.
En ansökan om registrering för val till riksdagen har dokumenterat stöd av minst 1 500 personer som har rösträtt i hela landet, om inte partiet är representerat i riksdagen.
En ansökan om registrering för val till landstings- eller kommunfullmäktige har dokumenterat stöd av minst 100 respektive minst 50 personer som har rösträtt i det landsting eller den kommun som ansökan gäller.
En ansökan om registrering för val till Europaparlamentet har dokumenterat stöd av minst 1 500 personer som har rösträtt i hela landet, om inte partiet är representerat i parlamentet.
Partibeteckningen kan inte antas bli förväxlad med en beteckning
- som redan är registrerad, eller
- som ett parti redan ansökt om att få registrerad, om beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val.
Partibeteckningen kan inte antas bli förväxlad med en beteckning som tidigare gällt för samma slag av val men som avregistrerats för högst fem år sedan på grund av namnbyte.
I 9 § finns bestämmelser om undantag från kravet i 6.
7 §
De som enligt 6 § 3-5 stöder en ansökan om registrering skall själva skriva under en förklaring om stödet. De skall i förklaringen också ange sitt personnummer och den kommun där de är folkbokförda.
För vilka val registreringen gäller
8 §
Om en partibeteckning registreras för val till riksdagen, gäller registreringen också för val till landstings- och kommunfullmäktige i hela landet samt för val till Europaparlamentet. Registreras en partibeteckning för val till landstingsfullmäktige, gäller registreringen val i det landstinget och val till kommunfullmäktige i de kommuner som ligger inom landstinget. Registreras en partibeteckning för val till kommunfullmäktige i en kommun, gäller registreringen val i den kommunen. Registreras en partibeteckning för val till Europaparlamentet, gäller registreringen det valet.
9 §
Om ett parti som har registrerat en partibeteckning går med på det, kan ett annat parti få samma beteckning registrerad
- för val till riksdagen även om beteckningen redan är registrerad för val till landstings- eller kommunfullmäktige, eller
- för val till landstingsfullmäktige, även om partibeteckningen redan är registrerad för val till kommunfullmäktige inom landstinget.
Detta gäller också om det första partiets ansökan ännu inte lett till registrering, när det andra partiet lämnar in sin ansökan.
Ombud skall anmälas
10 §
Ett parti som fått sin partibeteckning registrerad skall anmäla ett ombud till den centrala valmyndigheten inom en månad efter det att registreringen av partibeteckningen har kungjorts enligt 12 §.
De ombud som partierna har anmält är behöriga att lämna medgivande enligt 9 §.
När avregistreras partibeteckningar?
11 §
En registrerad partibeteckning skall tas bort ur registret om
partiet begär det,
partiet inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till riksdagen, landstings- eller kommunfullmäktige eller till Europaparlamentet, eller
partiet inte har anmält ett ombud enligt 10 §.
Kungörelse av registrering och avregistrering
12 §
När en partibeteckning har registrerats eller tagits bort ur registret, skall den centrala valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar.
Anmälan av kandidater
13 §
För att skydda sin beteckning vid val skall partier som registrerat partibeteckning också anmäla samtliga sina kandidater. Anmälan skall göras hos den centrala valmyndigheten. Om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver det får anmälan i stället göras hos länsstyrelsen. Lag (2002:68).
14 §
Anmälan av kandidater skall göras skriftligen av partiets ombud eller av en person som ombudet utsett. Kandidaterna skall skriftligen förklara att de gett partiet tillstånd att anmäla dem. Förklaringen skall skickas med anmälan.
15 §
För val till riksdagen skall partiet anmäla kandidater i en viss valkrets. För val till landstingsfullmäktige skall partiet som kandidater anmäla personer folkbokförda i landstinget och som kandidater för val till kommunfullmäktige personer folkbokförda i kommunen. För val till Europaparlamentet skall partiet anmäla kandidater för landet.
Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera
16 §
Unionsmedborgare som inte samtidigt är svenska medborgare och som önskar kandidera vid val till Europaparlamentet skall senast vid en tid som den centrala valmyndigheten bestämmer enligt 19 §, lämna en försäkran till den centrala valmyndigheten. I den skall de
- ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,
- ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var upptagna i röstlängd, och
- försäkra att de inte kandiderar vid val till Europaparlamentet i någon annan stat.
Till en sådan försäkran skall det fogas ett intyg av den behöriga myndigheten i hemstaten att valbarheten inte gått förlorad där eller att denna diskvalifikationsgrund inte finns såvitt myndigheten vet. En underrättelse om att en unionsmedborgare har förklarat att han eller hon vill kandidera vid val till Europaparlamentet skall sändas till valmyndigheten i den stat där personen är medborgare. Lag (1999:128).
Bristfällig anmälan av kandidater
17 §
Om en anmälan saknar uppgifter skall den myndighet som tagit emot anmälan genast underrätta den som anmält kandidaterna. Om det är fråga om en försäkran enligt 16 § skall den centrala valmyndigheten underrätta kandidaten själv.
Detsamma skall gälla om en förklaring eller ett intyg som fogats till en anmälan eller en försäkran saknar uppgifter. I underrättelsen skall det anges när handlingen senast skall ha ändrats eller kompletterats. Ärendet skall slutligt prövas av den centrala valmyndigheten så snart som möjligt efter denna tidpunkt.
18 §
Kandidaters namn skall anses som obefintliga i anmälan, om partiet inte kan visa att det har fått kandidaternas tillstånd att anmäla dem.
En kandidat som inte visar upp ett intyg enligt 16 § andra stycket får inte kandidera. Om en sådan kandidats namn anmäls till ett val skall kandidatens namn anses obefintligt.
Tidpunkten för anmälan av kandidater
19 §
Den centrala valmyndigheten skall inför varje val
- bestämma när kandidaterna senast skall anmälas,
- kungöra denna tidpunkt i Post- och Inrikes Tidningar,
- underrätta varje parti som registrerat sin partibeteckning om tidpunkten, och
- bestämma när försäkran enligt 16 § senast skall lämnas.
Listor över partier som anmält kandidater
20 §
Den centrala valmyndigheten skall upprätta listor över de partier som registrerat partibeteckning och anmält kandidater.
Sådana listor skall upprättas för varje slag av val och för varje riksdagsvalkrets, varje landsting och varje kommun eller, vid val till Europaparlamentet, landet som helhet.
Den centrala valmyndigheten skall på begäran tillhandahålla listor över de partier som registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Lag (2002:68).
Överklagande
21 §
Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta kapitel får överklagas hos Valprövningsnämnden.
6 kap. Valsedlar
1 §
Den centrala valmyndigheten skall hålla till handa de valsedlar som skall användas vid val.
2 §
Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksdagen skall användas gula, för val till landstingsfullmäktige blå och för val till kommunfullmäktige vita valsedlar. För val till Europaparlamentet skall användas vita valsedlar.
Den centrala valmyndigheten får förse valsedlar med en särskild beteckning för att underlätta räkningen av dem.
3 §
På en valsedel skall det finnas en partibeteckning. En valsedel bör dessutom innehålla
- namn på en eller flera kandidater,
- en valkretsbeteckning som visar för vilken valkrets valsedeln är avsedd,
- en valbeteckning som visar för vilket val valsedeln gäller, och
- uppgift om det parti som valsedeln gäller för har registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §.
4 §
På valsedlar som innehåller kandidatnamn bör varje kandidat identifieras på ett sådant sätt att det klart framgår vem som avses.
Om en valsedel innehåller kandidatnamn skall det på valsedeln finnas ett markerat utrymme intill varje namn där väljarna kan lämna en särskild personröst genom en markering.
Om en valsedel innehåller kandidatnamn, skall namnen förses med nummer och tas upp i nummerordning under varandra.
5 §
Om en väljare skriver till ett kandidatnamn på en valsedel för ett parti som inte registrerat sin partibeteckning eller anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §, skall väljaren anses ha lämnat en särskild personröst för namnet. Har flera kandidatnamn skrivits till på en sådan valsedel, skall väljaren anses ha lämnat en personröst för det första namnet.
Av 18 kap. 11 § tredje stycket framgår att strykningar av namn på valsedel som upptar namn inte beaktas.
När någon inte samtyckt till att vara kandidat
6 §
Den som har angetts som kandidat på en valsedel som hålls till handa vid ett val utan att ha samtyckt till det kan anmäla detta till länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen.
Länsstyrelsen skall föra en förteckning över de anmälningar som kommer in före valet.
Hur valsedlar skall beställas och hur de hålls till handa
7 §
Den centrala valmyndigheten förser på beställning varje parti med valsedlar till det antal partiet önskar.
En beställning från ett parti som registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 § levereras bara om beställningen gjorts av en behörig företrädare för partiet, av partiets ombud eller av en person som ombudet utsett.
Den centrala valmyndigheten tillhandahåller valsedlar med parti- och valbeteckning (partivalsedlar) för att läggas ut i röstningslokal enligt 9 kap. 12 § eller medföras av lantbrevbärare enligt 14 kap. 7 § endast efter anmälan av behörig företrädare för partiet eller av partiets ombud. Lag (2002:68).
8 §
Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar tre gånger antalet personer som har rösträtt i valkretsen för ett parti som deltar i riksdagsvalet, om partiet vid detta val får eller vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet. Detta gäller också ett parti som, utan att ha uppnått den angivna röstandelen, är eller genom valet blir representerat i riksdagen.
9 §
Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar tre gånger antalet personer som har rösträtt i valet för ett parti som deltar i val till landstings- eller kommunfullmäktige, om partiet är eller genom valet blir representerat i fullmäktige.
10 §
Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar tre gånger antalet personer som har rösträtt i valet för ett parti som deltar i valet till Europaparlamentet, om partiet vid detta val får eller vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet.
11 §
Vid tillämpning av 8-10 §§ beräknas antalet personer som har rösträtt på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars valåret. Lag (2003:718).
12 §
Den centrala valmyndigheten levererar bara valsedlar som beställaren betalar i förskott, om
valsedlarna beställs av ett annat parti än som sägs i 8-10 §§,
valsedlarna beställs av någon annan än den som är behörig företrädare för partiet, eller
valsedlar beställs till ett antal som överstiger vad som sägs i 8-10 §§.
13 §
Om ett parti har betalat valsedlarna i förskott och om partiet enligt 8-10 §§ får rätt att vid valet få kostnadsfria valsedlar, skall förskottet betalas tillbaka. Återbetalningen får motsvara högst vad staten skall svara för enligt 8-10 §§.
Beloppet betalas tillbaka till partiet oavsett vem som har betalat förskottet.
14 §
Den centrala valmyndigheten förser på beställning och utan särskild ersättning valsedlarna med partibeteckning, kandidatnamn samt valkrets- och valbeteckningar.
När skall valsedlar beställas?
15 §
Före ett val skall den centrala valmyndigheten bestämma den sista dag då valsedlar skall ha beställts för att de skall kunna levereras 45 dagar före valdagen. I särskilda fall får myndigheten bestämma en senare dag för beställning och leverans.
Om en beställning kommer in senare än vad den centrala valmyndigheten har bestämt, hålls valsedlar till handa bara om de kan levereras före valdagen och utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas.
Den centrala valmyndigheten skall före ett val också bestämma den sista dag då anmälan enligt 6 kap. 7 § tredje stycket skall ha gjorts. Lag (2002:68).
16 §
Den centrala valmyndigheten har rätt att få hjälp av länsstyrelsen i ärenden enligt detta kapitel.
Överklagande
17 §
Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta kapitel får överklagas hos Valprövningsnämnden.
7 kap. Röstlängder och röstkort
1 §
Röstlängderna för val till riksdagen skall innehålla uppgifter om alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har varit folkbokförda i landet.
Svenska medborgare som inte har varit folkbokförda i landet någon gång under de senaste 10 åren skall tas upp i en röstlängd bara om de senast 30 dagar före valdagen skriftligen anmäler sig. Den som gjort en sådan anmälan skall tas upp i röstlängd i 10 år från dagen för anmälan.
Avges en röst från en person som inte tagits upp i en röstlängd men som i övrigt uppfyller kraven för rösträtt, skall den avgivna rösten anses som en anmälan enligt andra stycket. I fråga om anmälan finns också regler i 10 §.
2 §
Röstlängderna för val till landstings- och kommunfullmäktige skall innehålla uppgifter om
- alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i landstinget respektive kommunen,
- unionsmedborgare samt medborgare i Island och Norge som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i landstinget respektive kommunen, och
- andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen, som är folkbokförda i landstinget respektive kommunen och som har varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen.
3 §
Röstlängderna för val till Europaparlamentet skall innehålla uppgifter om
- svenska medborgare som sägs i 1 §, och
- unionsmedborgare som fyller 18 år senast på valdagen, som är folkbokförda i landet och som enligt 5 § skriftligen hos länsstyrelsen anmält sin önskan att tas upp i röstlängd. Lag (2002:68).
Vilka uppgifter en röstlängd grundar sig på
4 §
När det skall hållas val enligt denna lag skall den centrala valmyndigheten upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. Det är uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister 30 dagar före valdagen som skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna. Lag (2003:718).
Särskilt om röstlängd vid val till Europaparlamentet
5 §
Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt vid val till Europaparlamentet skall senast 30 dagar före valdagen skriftligen hos länsstyrelsen anmäla sin önskan om att tas upp i röstlängd.
Den som gjort en sådan anmälan skall tas upp i en röstlängd till dess han eller hon stryks från den på egen begäran eller villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda.
I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran
- ange sin nationalitet och adress i Sverige,
- ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var upptagna i röstlängd, och
- försäkra att de inte kommer att rösta i en annan medlemsstat.
Beslut med anledning av anmälningar meddelas när röstlängden upprättas. Underrättelse om ett sådant beslut skall sändas till valmyndigheten i den stat där väljaren är medborgare. Lag (2002:68).
I vilken röstlängd skall de som har rösträtt finnas?
6 §
Uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet skall ligga till grund för beslut om vilken röstlängd väljare som anges i 1-3 §§ skall finnas i. De skall tas upp i röstlängden för det valdistrikt inom vilket de är folkbokförda 30 dagar före valdagen. De som då inte är folkbokförda i landet skall tas upp i röstlängden i det valdistrikt inom vilket de senast var folkbokförda. Finns det inte någon uppgift om folkbokföring så att de kan hänföras till visst valdistrikt men finns det en uppgift om i vilken kommun som de senast varit folkbokförda, bestämmer länsstyrelsen i vilken röstlängd de skall tas upp. Lag (2003:718).
Röstkort
7 §
För var och en som finns i en röstlängd skall den centrala valmyndigheten upprätta ett röstkort. För val som hålls samtidigt skall det upprättas ett gemensamt röstkort. För väljare som inte har någon känd adress skall det upprättas röstkort bara om de begär det.
Ett röstkort skall innehålla uppgift om
- väljarens namn och nummer i röstlängden, och
- vilka val som väljaren får delta i.
Röstkortet bör också innehålla annan information om valet. Lag (2002:68).
8 §
Röstkorten skall skickas ut så snart som möjligt, dock senast i så god tid att de kan beräknas vara väljare som är folkbokförda i landet till handa senast 18 dagar före valdagen.
9 §
Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort skall få ett duplettröstkort om de begär det.
Duplettröstkort tillhandahålls av den centrala valmyndigheten, länsstyrelsen, en utlandsmyndighet eller kommunen. De som vill ha ett duplettröstkort skall lämna uppgift om namn och personnummer. Lag (2002:68).
Anmälan om adress
10 §
En anmälan om adress från svenska medborgare som inte är folkbokförda i landet skall anses också som en anmälan om att tas upp i röstlängd, om anmälan görs skriftligen till Skatteverket. Lag (2003:718).
Rättelse av uppgifter i en röstlängd
11 §
De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skall senast tolv dagar före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden. Det som hänt senare än 30 dagar före valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf.
Frågor om rättelse skall prövas av länsstyrelsen. Lag (2002:68).
12 §
Får den centrala valmyndigheten från en myndighet i någon annan medlemsstat meddelande om att en person som har rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här i landet, är upptagen i röstlängd i annat land eller redan avgett en röst i val till Europaparlamentet, skall den centrala valmyndigheten genast rätta röstlängden om inte röstkort redan skickats ut till väljaren.
Om en röst lämnas av en svensk medborgare som inte är folkbokförd i landet och som inte finns upptagen i röstlängden skall den centrala valmyndigheten genast rätta röstlängden om rösten kommit in till myndigheten senast klockan 12.00 dagen före valdagen. Lag (2002:68).
13 §
När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd skall den så snart som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet ligger.
Har ett beslut om rättelse inte hunnit föras in i röstlängden innan den sänts till kommunen får den centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen uppdra åt valnämnden i kommunen att ombesörja att rättelsen förs in. Lag (2002:68).
Överklagande
14 §
Den centrala valmyndighetens eller länsstyrelsens beslut i ett ärende om rättelse får överklagas hos Valprövningsnämnden.
Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till den myndighet som meddelat beslutet (beslutsmyndigheten) senast onsdagen före valdagen. Skrivelsen skall genast överlämnas till Valprövningsnämnden.
Om skrivelsen med överklagandet kommit in till Valprövningsnämnden inom överklagandetiden, skall överklagandet tas upp till prövning även om inte skrivelsen kommit till beslutsmyndigheten i tid.
Det är Valprövningsnämnden som skall avgöra om en skrivelse med ett överklagande har kommit i rätt tid.
Beslutsmyndigheten skall genast till Valprövningsnämnden ge in yttrande över överklagandet. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas. Lag (2002:68).
8 kap. Kuvert
1 §
För val skall det finnas
- valkuvert,
- ytterkuvert för budröst, och
- fönsterkuvert.
Kuverten hålls till handa bara genom den centrala valmyndigheten.
2 §
Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten avslöjas.
3 §
Valkuvert och ytterkuvert för budröst skall i god tid före valet finnas
- hos valnämnder,
- på de postkontor där röstning skall anordnas,
- hos den som ansvarar för den särskilda röstmottagningen i varje kommun, och
- hos de utlandsmyndigheter som skall anordna röstmottagning.
Sådana kuvert skall också finnas hos Posten Aktiebolags lantbrevbärare som skall ta hand om ytterkuvert för budröst och hos de personer som av valnämnden fått i uppdrag att hålla till handa valkuvert och ytterkuvert.
Fönsterkuvert för röstning på postkontor, på särskilda röstmottagningsställen inom landet och på sådana röstmottagningsställen som inrättas av en utlandsmyndighet skall i god tid före valet finnas hos respektive röstmottagare.
4 §
Ett parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet skall vid riksdagsval, landstings- och kommunfullmäktigval på begäran få valkuvert och ytterkuvert för budröst utan kostnad.
Ett parti som vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet skall vid sådant val på begäran få valkuvert och ytterkuvert för budröst utan kostnad.
9 kap. Allmänt om röstning
1 §
All röstmottagning skall vara offentlig.
2 §
För att avge sin röst skall väljarna för varje slag av val ta en valsedel för det parti de vill rösta på. Om de vill avge en särskild personröst skall de göra en markering för den kandidat som de helst vill se vald. Därefter skall väljarna själva lägga in den valsedel de valt i ett valkuvert för varje slag av val.
Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper dem vid röstningen.
Röstningslokaler
3 §
Röstning kan anordnas i följande röstningslokaler:
vallokaler,
Posten Aktiebolags postkontor inom landet,
särskilda röstmottagningsställen inom landet, och
röstmottagningsställen som utlandsmyndigheter har inrättat.
4 §
Kommunen skall se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler och som i fråga om lokalisering och öppethållande ger väljarna goda möjligheter att rösta.
Kommunen får som vallokal använda en lokal som inte är tillgänglig för fysiskt funktionshindrade väljare endast om kommunen inte kan använda en lokal som är tillgänglig för dem.
Om kommunen avser att använda en lokal som inte uppfyller kravet på tillgänglighet, skall kommunen samråda med länsstyrelsen innan den beslutar i saken. Kommunen skall ange varför den gjort bedömningen att någon annan lokal inte kan användas i stället. Lag (2002:68).
5 §
På valdagen skall väljarna rösta i vallokalen i det valdistrikt där de finns i röstlängden. Väljare som vistas utomlands eller av någon annan anledning inte kan rösta på valdagen i sin vallokal kan rösta i en annan röstningslokal som sägs i 3 § 2-4.
Väljare får rösta genom bud eller lantbrevbärare enligt vad som anges i 14 kap.
Väljare får brevrösta bara enligt lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall.
Röstkort vid röstningen
6 §
Väljare som röstar i sin vallokal bör ha med sig sitt röstkort.
För att få rösta på ett postkontor eller ett särskilt röstmottagningsställe inom landet måste väljare ha med sig sitt röstkort och lämna det till röstmottagaren om inte röstkortet på annat sätt är tillgängligt för röstmottagaren.
Om de som vill rösta hos en utlandsmyndighet inte har något röstkort skall röstmottagaren fylla i ett adresskort för dem. Lag (2002:68).
Valhemligheten
7 §
Väljarnas valhemlighet skall skyddas. I varje röstningslokal skall det finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.
Utrustning i röstningslokalen
8 §
För varje slag av val som hålls i en vallokal skall det finnas en valurna.
9 §
I varje vallokal skall finnas den röstlängd som upprättats för valdistriktet.
10 §
I varje röstningslokal skall det finnas ett exemplar av denna lag.
11 §
Har upphävts genom lag (2002:68).
12 §
I anslutning till varje röstningslokal skall det ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats skall väljarna för det val som avses ha tillgång till
- valsedlar för val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige med parti- och valbeteckning (partivalsedlar) för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet, under förutsättning att partiet har gjort en anmälan enligt 6 kap. 7 § tredje stycket,
- valsedlar för val till Europaparlamentet med parti- och valbeteckning (partivalsedlar) för varje parti som vid något av de två senaste valen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller valsedlar med kandidatnamn (namnvalsedlar) om partiet deltar med endast en valsedel, under förutsättning att partiet har gjort en anmälan enligt 6 kap. 7 § tredje stycket, och
- blanka valsedlar.
Valförrättarna och röstmottagarna skall se till att valsedlar enligt första stycket finns utlagda.
De partier som deltar i valen skall också kunna lägga ut sina valsedlar på denna plats. På röstmottagningsställen som inrättas av utlandsmyndigheter får partierna bara lägga ut partivalsedlar. Lag (2002:68).
13 §
Vid val skall kuvert som sägs i 8 kap. finnas i varje röstningslokal i den mån de krävs för röstning i lokalen.
Ordning i röstningslokalen
14 §
I en röstningslokal eller i ett utrymme intill lokalen får det inte hållas tal. Där får inte heller delas ut eller sättas upp tryckta eller skrivna upprop till väljarna. Där får inte heller spelas upp sådana upprop.
15 §
Valförrättarna eller röstmottagarna skall ansvara för ordningen i röstningslokalen. Den som finns i röstningslokalen eller i ett utrymme intill lokalen skall rätta sig efter de regler som valförrättaren eller röstmottagaren meddelar för att röstningen skall kunna genomföras. Blir det sådan oordning att den inte kan avstyras har valförrättaren eller röstmottagaren rätt att avbryta röstningen.
16 §
Om röstningen i en vallokal avbryts skall varje valurna och röstlängden förseglas och förvaras på ett säkert sätt. När röstningen skall fortsätta, skall valförrättaren visa dem som är närvarande att förseglingarna inte har öppnats.
Avbryts röstningen på ett postkontor, på ett särskilt röstmottagningsställe inom landet eller hos en utlandsmyndighet skall de kuvert som tagits emot förvaras på ett säkert sätt under avbrottet.
Valförrättning och röstmottagning skall dokumenteras
17 §
Valförrättarna skall föra protokoll över valförrättningen i vallokalen. Röstmottagare på postkontor, vid särskilda röstmottagningsställen inom landet eller hos en utlandsmyndighet skall fortlöpande föra anteckningar över röstningen.
Protokoll och anteckningar skall föras på blanketter som fastställts av den centrala valmyndigheten.
10 kap. Röstning i vallokal
1 §
En vallokal skall vid val till riksdagen och vid val till landstings- och kommunfullmäktige hållas öppen för röstning mellan klockan 8.00 och 20.00 samt vid val till Europaparlamentet mellan klockan 8.00 och 21.00. Om väljarna i distriktet ändå får tillräckligt bra möjligheter att rösta, får valnämnden bestämma att vallokalen i ett visst valdistrikt skall vara öppen för röstning under kortare tid. Lag (2002:68).
2 §
När vallokalen har öppnats för röstning, skall den av valförrättarna som är ordförande visa dem som är närvarande att varje valurna är tom. Sedan får röstningen börja.
3 §
Väljare som finns i vallokalen eller på en plats som de har anvisats intill lokalen, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.
Röstningen skall förklaras avslutad, när tiden för röstning i vallokalen har gått ut och de som är närvarande har fått tillfälle att rösta.
Hur röstning i vallokal går till
4 §
I vallokalen skall valförrättarna ge väljarna ett valkuvert för varje slag av val som de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.
När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten till valförrättaren.
5 §
Valförrättarna får begära att väljaren uppger sitt fullständiga namn och sin födelsetid.
6 §
Innan något valkuvert tas emot skall valförrättaren kontrollera att väljaren
- enligt röstlängden har rösträtt i det val som väljaren vill delta i, och
- inte redan har röstat i valet.
Valförrättaren skall också kontrollera att
- väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.
7 §
En valförrättare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav som ställs i 6 §.
Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får valförrättaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.
8 §
Uppfylls de krav som ställs i 6 och 7 §§ skall valförrättaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga det i valurnan för det val valsedeln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat.
Om en vallokal inte är tillgänglig för en fysiskt funktionshindrad väljare, får valförrättaren trots vad som sägs i första stycket ta emot väljarens valkuvert utanför vallokalen om det kan ske under betryggande former. Lag (2002:68).
När en röst skall lämnas genom bud
9 §
Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.
10 §
Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall valförrättaren kontrollera att väljaren
- enligt röstlängden har rösträtt i ett val,
- inte redan har röstat i valet,
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Valförrättaren skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,
- budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, förälder eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,
- vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn,
- budet inte är vittne,
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet, och
- budet och vittnet har fyllt 18 år. Lag (2005:449).
11 §
Uppfylls de krav som ställs i 10 § skall valförrättaren öppna ytterkuvertet för budröst och kontrollera att
- ytterkuvertet innehåller valkuvert,
- väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.
12 §
En valförrättare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst som inte uppfyller de krav som ställs i 10 och 11 §§.
Har väljaren gjort i ordning mer än ett valkuvert för något val får valförrättaren inte ta emot något av dem.
13 §
Uppfylls de krav som ställs i 10-12 §§ skall valförrättaren ta emot väljarens valkuvert, i budets närvaro lägga det i valurnan för det val valsedeln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat.
14 §
Ett valkuvert som lämnats i ett ytterkuvert för budröst men som inte tas emot skall innan det lämnas tillbaka till budet läggas in i ett särskilt kuvert. Detta kuvert skall klistras igen.
15 §
Ytterkuvert för budröst som har öppnats av valförrättare enligt 11 § skall tas om hand av valförrättarna och överlämnas till valnämnden. Nämnden skall förvara det under valperioden.
Valskjutsar
16 §
Kommunen bör ordna valskjutsar på valdagen för väljare som bor avlägset eller isolerat och för vilka det blir dyrt eller tar lång tid att ta sig till vallokalen.
11 kap. Röstning på postkontor
1 §
När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten efter samråd med Posten Aktiebolag bestämma på vilka postkontor röstmottagning skall anordnas. Vid val till riksdagen och vid ordinarie val till landstings- eller kommunfullmäktige skall röstmottagning alltid anordnas på minst ett postkontor i varje kommun.
Under vilken period får man poströsta?
2 §
På de postkontor där röstmottagning anordnas skall det vid ordinarie val till riksdagen, vid ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige samt vid val till Europaparlamentet vara möjligt att rösta från och med den artonde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid andra val skall det vara möjligt att rösta på dessa postkontor från och med den tionde dagen före valdagen till och med valdagen.
När skall postkontor hålla öppet för röstning?
3 §
På ett postkontor där röstmottagning anordnas före valdagen skall det vara möjligt att rösta under hela den tid då postkontoret är öppet för allmänheten.
På förslag av Posten Aktiebolag får den centrala valmyndigheten för ett visst postkontor begränsa denna tid. Det skall dock alltid vara möjligt att rösta under minst en timme varje dag då ett sådant postkontor är öppet för allmänheten.
4 §
På valdagen skall de postkontor där röstmottagning anordnas vara öppna för röstning under minst en timme före klockan 11.00 och minst en timme efter klockan 15.00.
Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige får den centrala valmyndigheten bestämma att det inte skall anordnas någon röstmottagning på postkontor på valdagen.
Vem utser röstmottagare på postkontor?
5 §
Posten Aktiebolag skall utse röstmottagarna på postkontor.
Möjlighet att rösta efter utsatt tid
6 §
Väljare som finns i postkontoret eller på en plats som de har anvisats intill kontoret, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.
Hur röstning på postkontor går till
7 §
Väljarna skall för varje slag av val de vill delta i få ett valkuvert. Därefter skall de bakom en ledig valskärm avge sin röst och lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.
När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten och sitt röstkort till röstmottagaren. Lag (2002:68).
8 §
Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om de inte gör det får de inte rösta.
9 §
Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som röstar på ett postkontor rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i.
10 §
Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att väljaren
- enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som väljaren vill delta i, och
- bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.
11 §
En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav som ställs i 10 §.
Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.
12 §
Uppfylls de krav som ställs i 10 och 11 §§ skall röstmottagaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.
När en röst skall lämnas genom bud eller lantbrevbärare
13 §
Bestämmelser om röstning genom bud eller lantbrevbärare finns i 14 kap.
14 §
Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från ett bud skall röstmottagaren kontrollera att väljaren
- enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,
- budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,
- vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn,
- budet inte är vittne,
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet, och
- budet och vittnet har fyllt 18 år.
15 §
Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från en lantbrevbärare skall röstmottagaren kontrollera att väljaren
- enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets närvaro, och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran,
- lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat ytterkuvertet,
- vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn,
- lantbrevbäraren inte är vittne, och
- vittnet har fyllt 18 år.
16 §
Ett bud eller en lantbrevbärare som inte är känd för röstmottagaren skall legitimera sig.
17 §
En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst, om inte de krav som ställs i 14-16 §§ är uppfyllda.
18 §
Uppfylls de krav som ställs i 14-16 §§ skall röstmottagaren ta emot ytterkuvertet, i budets eller lantbrevbärarens närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen kuvertet.
19 §
Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren skall lämnas tillbaka till budet eller lantbrevbäraren. Ett ytterkuvert som lämnats genom en lantbrevbärare men som inte tas emot av röstmottagaren skall lämnas tillbaka till väljaren av lantbrevbäraren.
Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten
20 §
Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i ordning och på en särskild förteckning anteckna varje väljares namn och den valnämnd som varje fönsterkuvert skall skickas till. På fönsterkuvertet skall röstmottagaren anteckna det värdepostnummer som finns i förteckningen.
21 §
Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden.
Skickas kuverten med post skall de ordnas som värdepost.
12 kap. Röstning vid särskilt röstmottagningsställe
1 §
Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild röstmottagning skall anordnas vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter.
2 §
Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild röstmottagning skall anordnas på annan plats än som sägs i 1 §.
3 §
Den centrala valmyndigheten får uppdra åt någon annan att bestämma om särskild röstmottagning.
4 §
Den centrala valmyndigheten skall samråda med valnämnden innan den bestämmer var särskild röstmottagning skall anordnas.
Inför beslut enligt 1 § skall myndigheten samråda också med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om var och när särskild röstmottagning skall anordnas. Inför beslut enligt 2 § skall myndigheten samråda också med länsstyrelsen om var särskild röstmottagning skall anordnas. Vad som nu sagts skall också gälla för den som enligt 3 § skall bestämma om särskild röstmottagning.
När får särskild röstmottagning anordnas?
5 §
Särskild röstmottagning vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter får anordnas från och med den sjunde dagen före valdagen till och med valdagen.
Särskild röstmottagning enligt 2 § får anordnas bara på valdagen. Ett sådant röstmottagningsställe skall vara öppet under minst två timmar. Öppethållandet bör pågå minst en timme före klockan 11.00 och minst en timme efter klockan 15.00.
Vem utser röstmottagare på ett särskilt röstmottagningsställe?
6 §
Den centrala valmyndigheten skall utse röstmottagarna på de särskilda röstmottagningsställena. Myndigheten får uppdra åt valnämnden eller någon annan att utse röstmottagare.
Möjlighet att rösta efter utsatt tid
7 §
Väljare som finns i ett särskilt röstmottagningsställe eller på en plats som de har anvisats intill röstmottagningsstället, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.
Hur särskild röstmottagning går till
8 §
Väljarna skall visa sitt röstkort för röstmottagaren, som skall ge dem ett valkuvert för varje slag av val de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel för varje val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.
När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten och sitt röstkort till röstmottagaren.
9 §
Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om de inte gör det får de inte rösta.
10 §
Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som röstar på ett särskilt röstmottagningsställe rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i.
11 §
Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att väljaren
- enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som väljaren vill delta i, och
- bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.
12 §
En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav som ställs i 11 §.
Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.
13 §
Uppfylls de krav som ställs i 11 och 12 §§ skall röstmottagaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.
När en röst skall lämnas genom bud
14 §
Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.
15 §
Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall röstmottagaren kontrollera att väljaren
- enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,
- budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,
- vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn,
- budet inte är vittne,
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet, och
- budet och vittnet har fyllt 18 år.
16 §
Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall legitimera sig.
17 §
En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst, om inte de krav som ställs i 15 och 16 §§ är uppfyllda.
18 §
Uppfylls de krav som ställs i 15 och 16 §§ skall röstmottagaren ta emot ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen kuvertet.
19 §
Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren skall lämnas tillbaka till budet.
Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten
20 §
Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i ordning och på en särskild förteckning anteckna varje väljares namn och den valnämnd eller det valdistrikt som varje fönsterkuvert skall skickas till. På fönsterkuvertet skall röstmottagaren anteckna det nummer som finns i förteckningen. Lag (2002:68).
21 §
Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden.
Skickas kuverten med post skall de ordnas som värdepost.
Röstmottagaren vid ett sådant röstmottagningsställe som inrättats med stöd av 2 § får i stället skicka kuverten till valförrättarna i valdistriktet om kuverten kan beräknas vara hos valförrättarna innan tiden för röstning i vallokalen går ut.
Innan fönsterkuverten skickas till vallokalen skall de läggas i särskilda omslag som förseglas. På varje omslag skall det antecknas hur många fönsterkuvert som omslaget innehåller. Lag (2002:68).
13 kap. Röstning hos utlandsmyndighet
1 §
När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten, efter samråd med Utrikesdepartementet, bestämma hos vilka svenska utlandsmyndigheter som röstmottagning skall anordnas.
Vid omval till riksdagen och till landstings- eller kommunfullmäktige får den centrala valmyndigheten bestämma att röstning inte skall anordnas hos utlandsmyndigheter.
Under vilken period får man rösta hos utlandsmyndigheter?
2 §
Vid ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får röstmottagningen hos en utlandsmyndighet börja tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen. Vid andra val får röstmottagningen börja tidigast den tjugonde dagen före valdagen.
Röstmottagningen får pågå så länge att de valkuvert som myndigheten har tagit emot kan vara hos den centrala valmyndigheten senast klockan 12.00 dagen före valdagen.
3 §
Utlandsmyndighetens chef skall bestämma när och var röstmottagningen skall anordnas. Beslutet skall kungöras.
Vem är röstmottagare hos en utlandsmyndighet?
4 §
Utlandsmyndighetens chef, eller den person som myndighetens chef utser, skall vara röstmottagare.
Möjlighet att rösta efter utsatt tid
5 §
Väljare som finns i ett röstmottagningsställe som anordnats av en utlandsmyndighet eller på en plats som de har anvisats intill röstmottagningsstället, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.
Hur röstning hos en utlandsmyndighet går till
6 §
Röstmottagaren skall ge väljarna ett valkuvert för varje slag av val som de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.
När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten och sitt röstkort till röstmottagaren. Röstmottagaren skall för de väljare som inte har något röstkort med ledning av de uppgifter väljarna lämnar fylla i ett särskilt adresskort.
7 §
Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om de inte gör det får de inte rösta.
8 §
Om det hålls flera val samtidigt, skall väljare som röstar på ett röstmottagningsställe som anordnas av en utlandsmyndighet rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i.
9 §
Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att väljaren
- bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.
10 §
En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav som ställs i 9 §.
Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.
11 §
Uppfylls de krav som ställs i 9 och 10 §§ skall röstmottagaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och väljarens röstkort eller adresskort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.
När en röst skall lämnas genom bud
12 §
Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.
13 §
Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall röstmottagaren kontrollera att väljaren
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och
- på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
- ytterkuvertet är igenklistrat,
- budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,
- budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,
- vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn,
- budet inte är vittne,
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet, och
- budet och vittnet har fyllt 18 år.
14 §
Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall legitimera sig.
15 §
Om budet inte kan visa upp väljarens röstkort, skall röstmottagaren med ledning av giltig legitimation för väljaren och de uppgifter om väljaren som budet kan lämna fylla i ett adresskort för väljaren.
16 §
En röstmottagare får inte ta emot ytterkuvert för budröst, om inte de krav som ställs i 13-15 §§ är uppfyllda.
17 §
Uppfylls de krav som ställs i 13-15 §§ skall röstmottagaren ta emot ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort och klistra igen kuvertet.
18 §
Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren skall lämnas tillbaka till budet.
Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten
19 §
Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i ordning och på en särskild förteckning anteckna varje väljares namn. På fönsterkuvertet skall röstmottagaren anteckna det nummer som finns i förteckningen.
20 §
Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten och den förteckning som sägs i 19 § till den centrala valmyndigheten.
Skickas kuverten och förteckningen med post skall de ordnas som värdepost.
När utlandsrösterna kommer till den centrala valmyndigheten
21 §
Den centrala valmyndigheten skall allteftersom fönsterkuverten kommer in från utlandsmyndigheterna fortlöpande anteckna hur många fönsterkuvert som kommer in till myndigheten och därefter skicka fönsterkuverten till valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post skall de ordnas som värdepost.
Om en väljare inte finns i röstlängden eller om det inte är möjligt att utreda var väljaren finns i röstlängd därför att personnummer saknas eller är ofullständigt skall den centrala valmyndigheten behålla fönsterkuvertet. De fönsterkuvert som behålls av myndigheten skall förvaras på ett säkert sätt till dess valet vinner laga kraft.
14 kap. Röstning genom bud eller lantbrevbärare
1 §
Väljare får lämna sin valsedel genom bud enligt 2-6 §§ eller genom Posten Aktiebolags lantbrevbärare enligt 7-9 §§. Om en röst lämnas genom ett bud eller genom en lantbrevbärare skall den lämnas i ett ytterkuvert för budröst.
Budröstning
2 §
Väljare som är sjuka, funktionshindrade eller gamla och därför inte kan komma personligen till sin vallokal eller någon annan röstningslokal får lämna sin valsedel genom bud.
Vad som sägs i första stycket gäller också väljare som
är intagna i häkte, eller
är intagna i kriminalvårdsanstalt och av säkerhetsskäl inte kan rösta i samma röstningslokal som andra intagna på anstalten. Lag (2002:68).
Vem kan vara bud?
3 §
Bud får vara väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon. Bud får också den vara som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter.
Den som anlitas som bud skall ha fyllt 18 år. Lag (2002:68).
Hur röstning genom bud går till
4 §
Väljare som vill rösta genom bud skall
- för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett valkuvert,
- i budets och ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för budröst,
- klistra igen ytterkuvertet,
- försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet på detta sätt och att de på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller annan röstningslokal,
- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 11 §, och
- skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.
På ytterkuvertet skall budet och vittnet skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt.
Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller sambons barn.
5 §
Budet skall skriva sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet.
Var skall budet lämna rösten?
6 §
Budet skall lämna ytterkuvertet för budröst i väljarens vallokal. Budrösten får också lämnas på ett postkontor, ett särskilt röstmottagningsställe eller ett röstmottagningsställe som anordnas av en utlandsmyndighet.
Röstning genom lantbrevbärare
7 §
Väljare som betjänas av Posten Aktiebolags lantbrevbärare får lämna sina röster genom lantbrevbäraren, om röstmottagning anordnas vid det postkontor som lantbrevbäraren hör till. Den centrala valmyndigheten får vid val som inte gäller hela landet, på förslag av Posten Aktiebolag, begränsa antalet linjer där väljarna får lämna sina röster genom lantbrevbäraren.
En lantbrevbärare som tar hand om ytterkuvert för budröster bör ha med sig
- valsedlar för val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige med parti- och valbeteckning (partivalsedlar) för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet, under förutsättning att partiet har gjort en anmälan enligt 6 kap. 7 § tredje stycket,
- valsedlar för val till Europaparlamentet med parti- och valbeteckning (partivalsedlar) för varje parti som vid något av de två senaste valen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller valsedlar med kandidatnamn (namnvalsedlar) om partiet deltar med endast en valsedel, under förutsättning att partiet har gjort en anmälan enligt 6 kap. 7 § tredje stycket, och
- blanka valsedlar. Lag (2002:68).
Hur röstning genom lantbrevbärare går till
8 §
Väljare som vill rösta genom lantbrevbärare skall
- för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett valkuvert,
- i ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för budröst,
- klistra igen ytterkuvertet,
- försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet på detta sätt,
- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 11 §, och
- skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.
På ytterkuvertet skall vittnet skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit under försäkran.
Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller sambons barn. Inte heller lantbrevbäraren får vara vittne.
9 §
Väljaren skall själv lämna ytterkuvertet för budröst och sitt röstkort till lantbrevbäraren. Väljare som inte är kända för lantbrevbäraren skall legitimera sig. Om de inte gör det får lantbrevbäraren inte ta hand om ytterkuvertet för budröst.
Lantbrevbäraren skall på ytterkuvertet intyga att väljaren själv lämnat ytterkuvertet.
Var skall lantbrevbärare lämna rösten?
10 §
Lantbrevbäraren skall lämna ytterkuvertet för budröst till en röstmottagare på det postkontor som lantbrevbäraren hör till. Kuvertet får lämnas där även om postkontoret inte är öppet för allmänheten.
När får ytterkuvert för budröst göras i ordning?
11 §
Vid ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får en budröst göras i ordning tidigast 24 dagar före valdagen.
Vid andra val får en budröst som lämnas i vallokalen, på ett särskilt röstmottagningsställe eller på ett postkontor göras i ordning tidigast 10 dagar före valdagen. En budröst som lämnas hos en utlandsmyndighet vid sådana val får göras i ordning tidigast 20 dagar före valdagen.
15 kap. Den fortsatta behandlingen av inkomna fönsterkuvert
1 §
Valnämnden skall på valdistrikt sortera de fönsterkuvert som före valdagen kommer från röstmottagare på postkontor, särskilda röstmottagningsställen eller från den centrala valmyndigheten. Kuverten skall sedan läggas i särskilda omslag som skall förseglas. På varje omslag skall det antecknas hur många fönsterkuvert som omslaget innehåller. Omslagen bör skickas till respektive valdistrikt i så god tid att fönsterkuverten finns hos valförrättarna när röstningen i vallokalen börjar.
2 §
Fönsterkuvert som på valdagen kommer till valnämnden skall skickas till valförrättarna i respektive valdistrikt, om kuverten kan beräknas vara hos valförrättarna innan tiden för röstning i vallokalen går ut.
Innan dessa fönsterkuvert skickas till vallokalen skall de läggas i särskilda omslag som förseglas. På varje omslag skall det antecknas hur många fönsterkuvert som omslaget innehåller.
3 §
Valnämnden skall behålla de fönsterkuvert som kommer till den så sent att de beräknas inte kunna vara hos valförrättarna innan tiden för röstningen i vallokalen har gått ut. Dessa kuvert skall valnämnden granska vid nämndens sammanträde för preliminär rösträkning enligt 17 kap.
4 §
Fönsterkuvert som finns hos valnämnden skall förvaras på ett säkert sätt.
5 §
Valnämnden skall föra protokoll där den fortlöpande antecknar vad nämnden gör med de fönsterkuvert som kommer till nämnden. Protokoll skall föras på en blankett som fastställts av den centrala valmyndigheten.
Vad valförrättarna skall göra med fönsterkuvert som valnämnden har skickat
6 §
Valförrättarna skall ta emot omslagen med fönsterkuvert. De skall anteckna i valdistriktets protokoll hur många omslag de tagit emot från valnämnden och från särskilda röstmottagningsställen samt hur många fönsterkuvert som omslagen innehåller enligt vad som står på dem. Omslagen får inte öppnas innan den granskning som sägs i 7 § påbörjats. Lag (2002:68).
7 §
Valförrättarna skall förhandsgranska omslagen och fönsterkuverten som kommit till vallokalen i den omfattning som den pågående röstningen tillåter. Vid denna förhandsgranskning skall valförrättarna göra följande.
Öppna omslagen, räkna fönsterkuverten och anteckna antalet i protokollet.
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.