LegalizeGymnasieförordning (2010:2039)
sätta betyg i ett ämne efter varje avslutad nivå i ämnet och på ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola när det gäller den som är elev i anpassade gymnasieskolan,
inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § eller 18 kap. 26 § skollagen (2010:800).
Beslutet att inte sätta betyg markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.
Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå enligt 15 kap. 22 § eller 18 kap. 22 § skollagen ska informationen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå.
Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.
Förordning (2023:654).
Utdrag ut betygskatalogen
9 §
Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen.
När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig information till den nya skolenheten om de nivåer i ämnen som eleven har påbörjat men inte slutfört i olika ämnen.
Eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger per läsår. Utdraget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2023:654).
Betyg efter prövning
10 §
För den som inte är elev i gymnasieskolan ska betyg efter prövning utfärdas separat.
Nytt slutbetyg från grundskolan
11 §
En elev som genom studier i gymnasieskolan har fått betyg i ett av grundskolans ämnen har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan utfärdar det nya slutbetyget.
Dokument efter nationella program i gymnasieskolan
Examensbevis och studiebevis
12 §
En elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få ett examensbevis när eleven har avslutat ett nationellt program och har fått betyg i alla ämnen i den omfattning som ingår i elevens individuella studieplan och på det gymnasiearbete som ingår i studieplanen. För den elev som har fått beslut om betyg som innebär att betyg i ett eller flera ämnen eller på gymnasiearbetet inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) ska i stället ett studiebevis utfärdas. Ett studiebevis ska också utfärdas för en elev som annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen.
Förordning (2023:654).
13 §
Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis.
14 §
Om en elev har två betyg på samma nivå i ett ämne ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- och studiebeviset. Detsamma gäller om en elev har två betyg på jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i samma ämne eller i olika ämnen.
Endast ett av ämnena svenska och svenska som andraspråk får ingå i examens- eller studiebeviset. Om en elev har betyg i båda ämnena och betyget i det ena ämnet omfattar en högre nivå ska det ämnet tas med i examens- eller studiebeviset. Om en elev har betyg i båda ämnena och den högsta nivå som betygen omfattar är densamma i båda ämnena får eleven välja vilket ämne som ska tas med i examens- eller studiebeviset.
Förordning (2025:1039).
15 §
Ett betyg i ämnet historia som omfattar nivå 1 b om 100 gymnasiepoäng får i examens- eller studiebeviset från ett nationellt program i gymnasieskolan omvandlas till ett betyg i ämnet som omfattar nivå 1 a 1 och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. På samma sätt får ett betyg i samhällskunskap eller naturkunskap som omfattar nivå 1 b om 100 gymnasiepoäng omvandlas till ett betyg i samma ämne som omfattar nivå 1 a 1 och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100 gymnasiepoäng.
Ett omvandlat betyg ska ha samma beteckning på betygsskalan som det ursprungliga betyget. Förordning (2023:654).
16 §
Examensbevis från ett nationellt program i gymnasieskolan får utfärdas endast en gång. Rektorn får dock besluta särskilt om sådan omvandling som avses i 15 §. Förordning (2014:860).
Examensbevis för den som är elev i gymnasieskolan
17 §
Examensbevis ska utfärdas för den som är elev i gymnasieskolan när eleven har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg som är satta i gymnasieskolan ingå. Av examensbeviset ska det framgå
om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen,
vilken studieväg som examensbeviset avser,
om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå i det fall beviset avser en yrkesexamen,
att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program,
om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft, och
att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå
alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg,
vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och
i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens fullständiga program.
Det ska också framgå av examensbeviset om eleven utöver sina gymnasiestudier har deltagit i kurser vid en högskola. Betyg på högskolekurser ska inte redovisas i beviset. Det ska i stället upplysas om att det finns bestämmelser om kursbevis för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2024:676).
Studiebevis
18 §
För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas. I beviset får endast sådana betyg som är satta i gymnasieskolan ingå. Av studiebeviset ska det framgå
om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program,
vilken studieväg som studiebeviset avser,
om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program, och
om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.
Av studiebeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå
alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg,
vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och
i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens fullständiga program.
Det ska också framgå av studiebeviset om eleven utöver sina gymnasiestudier har deltagit i kurser vid en högskola. Betyg på högskolekurser ska inte redovisas i beviset. Det ska i stället upplysas om att det finns bestämmelser om kursbevis för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen (1993:100).
Enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro. Om betyg, med stöd av denna bestämmelse, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre nivå ska det i studiebeviset anges
efter vilken nivå som betyg inte har satts, och
hur många gymnasiepoäng beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2024:676).
Examensbevis för den som inte är elev i gymnasieskolan
19 §
Examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i gymnasieskolan när han eller hon har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg som är satta i gymnasieskolan ingå. Av examensbeviset ska det framgå
om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen,
vilken studieväg som examensbeviset avser,
om personen har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå i det fall beviset avser en yrkesexamen,
att personen har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
om personen har slutfört ett fullständigt eller utökat program,
att beviset avser en person som inte är elev i gymnasieskolan, och
att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå
alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg,
vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
hur många gymnasiepoäng betyget omfattar,
i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför personens fullständiga program, och
i förekommande fall vilka nivåer som personen har genomfört prövning på i gymnasieskolan när personen inte var elev där.
Det ska också framgå av examensbeviset om personen utöver sina gymnasiestudier har deltagit i kurser vid en högskola. Betyg på högskolekurser ska inte redovisas i beviset. Det ska i stället upplysas om att det finns bestämmelser om kursbevis för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2024:676).
Dokument efter introduktionsprogram
Skriftlig bedömning
20 §
En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne. Detsamma gäller om eleven läst gymnasieämnen utan att få godkänt betyg. Förordning (2023:654).
Gymnasieintyg
21 §
När en elev på ett introduktionsprogram har nått målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning eleven har fått. Intyget ska innehålla uppgifter om
- utbildningens mål,
- samtliga betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg,
- andra insatser som har ingått i den individuella studieplanen, och
- när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen har inriktats mot. Förordning (2023:654).
Sammanställning
22 §
En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram eller inte når målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska få en sammanställning av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan. Förordning (2018:1328).
Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola
Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola efter nationellt program
22 a §
Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan. Av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola ska det framgå
vilken studieväg som beviset avser,
vilka ämnen och i förekommande fall gymnasieämnen beviset avser i enlighet med vad som anges i 22 b §,
i förekommande fall vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning,
om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola och vad det i så fall har innehållit,
om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program,
omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet,
på vilken eller vilka arbetsplatser som eleven har genomfört arbetsplatsförlagt lärande och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där,
en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola, om eleven begär det, och
att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Förordning (2023:654).
22 b §
Av ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola som utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan ska det också framgå vilka ämnen och i förekommande fall vilka gymnasieämnen som beviset avser.
Endast ett av ämnena svenska och svenska som andraspråk får ingå i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Om en elev har betyg i båda ämnena och betyget i det ena ämnet omfattar en högre nivå ska det ämnet tas med i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Om en elev har betyg i båda ämnena och den högsta nivå som betygen omfattar är densamma i båda ämnena får eleven välja vilket ämne som ska tas med i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola.
För varje ämne och gymnasieämne ska det framgå
alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg,
vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola eller gymnasiepoäng betyget omfattar, och
i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens fullständiga program.
Enligt 15 kap. 27 § och 18 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas i ett ämne om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro. Enligt 18 kap. 23 § skollagen ska betyg inte heller sättas för den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E. Om betyg, med stöd av någon av dessa bestämmelser, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre nivå ska det i ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola också anges
efter vilka nivåer betyg inte har satts, och
hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola eller gymnasiepoäng som beslutet att inte sätta betyg gäller.
Förordning (2025:1039).
Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola efter individuellt program
22 c §
Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska utfärdas för den som har avslutat ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan. Av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola ska det framgå
att beviset avser ett individuellt program,
vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning,
i förekommande fall vilka ämnen som beviset avser i enlighet med vad som anges i 22 d §, och
att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
Om eleven har genomfört praktik, ska omfattningen av praktiken också framgå av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Vidare ska det framgå på vilken eller vilka arbetsplatser som praktiken har genomförts och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där. Beviset ska även innehålla en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för praktiken, om eleven begär det. Förordning (2023:654).
22 d §
I förekommande fall ska det av ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola för den som har avslutat ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan också framgå vilka ämnen eleven har fått betyg i. För varje ämne ska det framgå
alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg,
vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, och
hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola betyget omfattar.
Enligt 18 kap. 23 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas inom anpassade gymnasieskolan för den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E. Enligt 15 kap. 27 § och 18 kap. 26 § skollagen ska betyg inte heller sättas om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro. Om betyg, med stöd av någon av dessa bestämmelser, inte har satts på en nivå i ett ämne och nivån inte heller omfattas av ett betyg på en högre nivå ska det i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola anges
efter vilka nivåer betyg inte har satts, och
hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2023:654).
22 e §
Rektorn utfärdar gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola.
Om en elev har två betyg på samma nivå i ett ämne ska det högsta av dessa betyg tas med i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Detsamma gäller om en elev har två betyg på jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i samma ämne eller i olika ämnen.
Förordning (2023:654).
Rätt att läsa ett ämne på nytt
23 §
En elev som har fått betyg i ett gymnasieämne innan eleven påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att på nytt läsa de nivåer i ämnet som omfattas av elevens betyg och efter varje avslutad nivå få ett nytt betyg i ämnet i gymnasieskolan.
Rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.
I 9 kap. 1 och 2 §§ finns bestämmelser om övriga fall när en elev har rätt att läsa ett ämne på nytt. Förordning (2023:654).
Prövning
Prövning för den som är elev i gymnasieskolan
24 §
En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla ämnen som ingår i elevens individuella studieplan på de nivåer som ingår i studieplanen. Eleven får dock inte genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån.
En elev i gymnasieskolan har också rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. Detta gäller dock inte om eleven tidigare har fått minst betyget E i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet.
Förordning (2023:654).
Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan
25 §
Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla ämnen på de nivåer som får finnas på ett nationellt program utom de ämnen som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet.
Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar utbildning i det aktuella ämnet på den nivå som prövningen gäller eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.
Förordning (2023:654).
26 §
Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning.
Betyg för elever som inte följt undervisningen
27 §
Rektorn får ge en elev som inte har följt undervisningen på en nivå i ett ämne betyget E i ämnet på den aktuella nivån utan att eleven genomgår prövning, om
det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E i ämnet på den aktuella nivån, och
utbildning i ämnet på den aktuella nivån anordnas vid skolenheten. Förordning (2023:654).
Utformning av dokument
27 a §
Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i de dokument enligt detta kapitel som rör gymnasieskolan.
Om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen, ska detta markeras med ett horisontellt streck i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola.
Förordning (2022:1617).
28 §
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet samt Myndigheten för yrkeshögskolan. Förordning (2012:745).
9 kap. Stödåtgärder
1 §
Om en elev inte har fått ett godkänt betyg i ett ämne på en viss nivå, har eleven rätt att läsa den aktuella nivån på nytt en gång. Har eleven slutfört samma nivå i ett ämne två gånger och inte fått ett godkänt betyg får eleven läsa nivån på nytt ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.
En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola har rätt att göra om arbetet en gång.
Om en elev har fått betyget F i en stor andel av ämnena under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, på nytt läsa också sådana nivåer i ämnen som eleven fått ett godkänt betyg i under läsåret. Förordning (2023:654).
2 §
En elev som har bytt studieväg får, om det finns särskilda skäl, på nytt läsa sådana nivåer i ämnen som eleven tidigare fått ett godkänt betyg på. Förordning (2023:654).
3 §
En elev som läser en nivå i ett ämne på nytt har rätt att få ett nytt betyg i ämnet.
I 8 kap. 23 § finns en bestämmelse om att en elev som har fått betyg i ett gymnasieämne innan eleven påbörjat gymnasieutbildning har rätt att på nytt läsa de nivåer i ämnet som omfattas av elevens betyg och få ett nytt betyg i ämnet i gymnasieskolan. Förordning (2023:654).
Individuellt anpassat program
4 §
En elevs utbildning i gymnasieskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa ämnen eller nivåer i ämnen byts ut om
utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,
kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och
beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.
När det gäller villkoret i första stycket 2 får dock den inledande nivån i ämnet matematik bytas ut mot en annan inledande nivå i ämnet matematik.
Ett beslut om att byta ut en viss nivå i ett ämne får inte fattas efter det att eleven har påbörjat den aktuella nivån.
Förordning (2023:654).
4 a §
En elevs utbildning i anpassade gymnasieskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa ämnen eller nivåer i ämnen byts ut, för att eleven ska kunna läsa
ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner,
ämnesområden i individuella program i anpassade gymnasieskolan,
ämnen eller nivåer i ämnen som inte finns i programstrukturen för det program som eleven är antagen till, eller
grundskoleämnen.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnen eller nivåer i ämnen får bytas ut av andra skäl än de som anges i första stycket. Förordning (2023:654).
Beslut om vissa stödåtgärder
5 §
Rektorn fattar beslut enligt 1, 2, 4 och 4 a §§ efter det att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig. Förordning (2018:1328).
Reducerat program
6 §
En elev i gymnasieskolan får befrias från undervisning i ett eller flera ämnen, nivåer i ämnen eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt.
En elev i anpassade gymnasieskolan får befrias från undervisning i ett eller flera ämnen, nivåer i ämnen eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att klara av ett fullständigt program.
Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram.
Förordning (2023:654).
6 a §
En elev som har valt bort en eller flera nivåer i ämnen enligt 4 kap. 23 § ska inte anses följa ett reducerat program enligt 6 §. Förordning (2023:654).
Förlängd undervisning i gymnasieskolan
7 §
Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år, om
eleven har läst ett reducerat program,
eleven läser ett yrkesprogram och det kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas i de ämnen på de nivåer som krävs för att eleven ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå, eller
det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det. Förordning (2023:654).
Specialklasser
8 §
Specialklasser får inrättas för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen.
Studiehandledning på modersmålet
9 §
En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.
En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.
Studiehandledning enligt första eller andra stycket får ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid, om det inte finns någon lämplig person inom skolenheten som kan ge studiehandledning och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan.
Förordning (2020:780).
10 kap. Utbildning för döva och hörselskadade
1 §
Örebro kommun får i sin gymnasieskola anordna utbildning för elever som
är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö,
är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan,
har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva, eller
är dövblinda.
Utbildningarna kallas riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörselskadade (RGH). När det i denna förordning talas om döva elever avses även elever enligt första stycket 3 och 4.
2 §
Utbildningen för döva och hörselskadade ska så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.
3 §
Nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat val som är utformat för en grupp elever och yrkesintroduktion som är utformat för en grupp elever får anordnas särskilt som utbildning för döva och hörselskadade, om antalet elever är minst fyra. Förordning (2018:1328).
4 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om nödvändiga avvikelser från läroplanen, examensmålen, ämnesplanerna och poängplanen för nationella program i gymnasieskolan i bilaga 2 till skollagen (2010:800) för utbildning som avses i detta kapitel. Förordning (2018:1328).
5 §
Teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska förekomma på alla nationella program som anordnas för döva elever.
Nivåer i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera nivåer i ämnen i studievägen för döva elever med undantag för nivåer i ämnet svenska. Beslutet fattas av rektorn.
I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska får döva elever läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen.
Förordning (2023:654).
6 §
Utbildning i teckenspråk som annat ämne än gymnasiegemensamt ämne får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i utbildning i ämnet.
Nivåer i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera nivåer i ämnen i studievägen för hörselskadade elever med undantag för nivåer i ämnet svenska. Beslutet fattas av rektorn. Förordning (2023:654).
7 §
För elever som behöver det bör utbildningstiden förlängas med ett år. Örebro kommun beslutar om en sådan förlängning.
Mottagande och urval
8 §
Utbildningen ska vara öppen för sökande från hela landet.
9 §
Om antalet platser är färre än antalet sökande ska ett urval göras. Vid urvalet ska, utan hänsyn till betyg, företräde ges till dem som har störst behov av utbildningen.
Interkommunal ersättning
10 §
Om Örebro kommun har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen på riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörselskadade (RGH), har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
Särskild omvårdnad
11 §
För elever som vill och har behov av det ska Örebro kommun anvisa kost och logi. Kommunen ska även ansvara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning.
Övriga regler om gymnasieskolan
12 §
De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om utbildning för döva och hörselskadade, om inte något annat särskilt anges.
11 kap. Utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-
1 §
Den Rh-anpassade utbildningen ska så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.
2 §
Nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat val som är utformat för en grupp elever och yrkesintroduktion som är utformat för en grupp elever får anordnas särskilt som Rh-anpassad utbildning, om antalet elever är minst fyra. Förordning (2018:1328).
3 §
Inom den Rh-anpassade utbildningen får rektorn, efter det att berörd lärare och eleven har fått yttra sig, besluta om sådana individuella eller gruppvisa avvikelser som behövs för att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för eleven.
4 §
Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det att den berörda läraren och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av utbildningen på en nivå i ett ämne enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för nivån minskas (utbildning enligt specialinriktad ämnesplan).
En elev som följt en specialinriktad ämnesplan ska i fråga om den aktuella nivån i ämnet anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår i ett fullständigt program.
Av betyget ska det framgå att undervisningen på nivån i ämnet har avsett en specialinriktad ämnesplan och vilket centralt innehåll som undervisningen har omfattat. Förordning (2023:654).
Organisation, avgifter och interkommunal ersättning för särskilda omvårdnadsinsatser
5 §
Sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 15 kap. 35 § skollagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som ansvarar för omvårdnaden.
6 §
Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi för elever som bor i elevhem i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.
7 §
Ersättning enligt 15 kap. 40 § skollagen (2010:800) för kostnader för boende, omvårdnad i boendet och habilitering ska motsvara en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för insatserna per elev.
Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om sådan ersättning som avses i första stycket.
8 §
En kommun som har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen på en Rh-anpassad utbildning, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
Övriga regler om gymnasieskolan
9 §
De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om Rh- anpassad utbildning, om inte något annat särskilt anges.
12 kap. Elever
1 §
Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska det snarast anmälas.
Ledighet
2 §
Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Rektorn får även bevilja en elev ledighet från skolarbetet om det är nödvändigt för att eleven ska kunna utföra uppgifter som har samband med en gymnasial lärlingsanställning. Eleven får också i mindre omfattning befrias från vissa undervisningspass eller från annat skolarbete av rektorn. Förordning (2014:420).
Avslutande av utbildningen
3 §
En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att den första terminen har startat.
Förordning (2014:860).
4 §
Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den, ska eleven anmäla det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 år ska visa att vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i förtid. Förordning (2018:1328).
4 a §
Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter utan anmälan enligt 4 § har uteblivit från utbildningen under mer än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen.
Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i första stycket finns, om det finns synnerliga skäl.
Förordning (2015:291).
Barn till svenska medborgare i utlandet
5 §
Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare ska likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare.
Nordiska sökande till gymnasieskolan
6 §
För nordiska sökande gäller 7-10 §§. Med nordiska sökande avses i denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge.
De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och Åland.
7 §
En nordisk sökande får tas emot i gymnasieskolan endast om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för den sökta utbildningen i 16 kap. 29-33 §§ skollagen (2010:800) med undantag för kravet på godkänt betyg i svenska.
I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas.
Ersättning för nordiska elever
8 §
En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever.
En kommun som i sin gymnasieskola tagit emot nordiska sökande på yrkesdansarutbildning enligt förordningen (2011:7) om dansarutbildning har rätt till ersättning för alla sökande.
Förordning (2011:521).
9 §
En region eller en enskild huvudman som har tagit emot nordiska sökande har rätt till ersättning.
Förordning (2019:1083).
10 §
Ersättningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 §§ beslutas av regeringen.
Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen.
Övriga utländska sökande
11 §
Om inte något annat följer av 5-7 §§ eller av andra föreskrifter som har meddelats av regeringen, får en sökande som inte är bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan om
den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen, och
det finns plats på den sökta utbildningen.
12 §
Om en sådan sökande som avses i 11 § har tagits emot i gymnasieskolan, ska bestämmelserna i 15 kap. 17 § och 16 kap. 37-40 §§ skollagen (2010:800) om avgifter respektive elevens rätt att fullfölja utbildningen gälla så länge eleven har rätt att vistas i landet.
13 §
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om mottagande i gymnasieskolan av sökande som inte är bosatta i landet.
Asylsökande barn m.fl.
14 §
Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen (2010:800) ska erbjudas plats så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Förordning (2012:117).
13 kap. Bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor
1 §
Ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska beslutas per kalenderår.
Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande kalenderåret och beslutas före kalenderårets början. I de fall bidraget ska beslutas enligt 16 kap. 55 § tredje stycket eller 19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen (2010:800) får det dock beslutas senast den 15 februari det kalenderår som bidraget avser. För elever som påbörjar en utbildning under kalenderåret ska hemkommunen besluta om bidraget omgående.
För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidraget avse tiden från och med den 1 juli samma år. Förordning (2022:1617).
Ändringar under löpande budgetår
2 §
Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller anpassade gymnasieskola under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen.
Om hemkommunen minskar ersättningen till sin gymnasieskola eller anpassade gymnasieskola, får bidrag till enskilda huvudmän minskas i motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner.
Förordning (2022:1617).
Grundbelopp
3 §
I 16 kap. 53 §, 17 kap. 32 §, 19 kap. 46 § och 22 kap. 19 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för
undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, personal i skolbibliotek, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
lärverktyg avse kostnader för läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen, kostnader för analoga och digitala medier i skolbibliotek samt studiebesök och liknande kostnader,
elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,
måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,
administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,
mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och
lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier som inte är lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.
I det fall utbildningen är en särskild variant eller avvikelse i form av riksrekryterande utbildning och det inte är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen, ska dock bidragets grundbelopp i stället bestämmas enligt 2 kap. 6 §. Förordning (2024:269).
Särskilt om ersättning för måltider
4 §
Bidraget till en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska innefatta ersättning för skolmåltider, om hemkommunen erbjuder kostnadsfria skolmåltider.
En enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, vars bidrag från en elevs hemkommun innefattar ersättning för skolmåltider, får inte ta ut någon måltidsavgift från den elev som bidraget avser.
Förordning (2022:1617).
Särskilt om ersättning för lokalkostnader
5 §
Ersättning för lokalkostnader enligt 3 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet.
Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska kostnader är betydande på grund av kommunens investering i nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon annan omständighet. Vid prövningen får hänsyn även tas till intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan etableras. Förordning (2018:4).
Särskilt om ersättning för kapitalkostnader
6 §
Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid beräkningen av kostnader för inköp. Förordning (2012:402).
Tilläggsbelopp
7 §
Med tilläggsbelopp enligt 16 kap. 54 §, 19 kap. 47 § och 22 kap. 20 § skollagen (2010:800) avses ersättning för
extraordinära stödåtgärder, och
modersmålsundervisning för elever som ska ges sådan undervisning. Förordning (2024:219).
7 a §
Med extraordinära stödåtgärder enligt 7 § 1 avses stödåtgärder som väsentligt avviker från det särskilda stöd som ska tillhandahållas inom ramen för grundbeloppet och som innebär att betydande resurser måste avsättas för en elevs räkning. Vid bedömningen av om stödåtgärder utgör extraordinära stödåtgärder ska åtgärdernas omfattning och varaktighet särskilt beaktas.
Extraordinära stödåtgärder kan avse exempelvis assistenthjälp, anpassning av lokaler eller en helt anpassad lärmiljö. Extraordinära stödåtgärder kan riktas till bland andra elever med funktionsnedsättning, stora inlärningssvårigheter eller långvarig skolfrånvaro.
Med en helt anpassad lärmiljö enligt andra stycket avses en miljö som har utformats med särskilt små elevgrupper, hög lärartäthet och specialpedagogisk kompetens. Förordning (2024:219).
7 b §
En enskild huvudman som ansöker om bidrag i form av tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder ska lämna de uppgifter som behövs för bestämmandet av tilläggsbelopp.
Förordning (2024:219).
7 c §
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
- vilka uppgifter som en enskild huvudman ska lämna enligt 7 b §, och
- bestämmandet av tilläggsbelopp. Förordning (2024:219).
Omfattningen av bidragsberättigad gymnasieutbildning
8 §
Bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola enligt 16 kap. 52 § skollagen (2010:800) ska lämnas i en omfattning som minst motsvarar en fullständig gymnasieutbildning (2 500-2 800 gymnasiepoäng).
Om elevens hemkommun fördelar mindre resurser till en kommunal skola på grund av att elever har valt bort nivåer i ämnen enligt 4 kap. 23 §, får bidrag som lämnas till den enskilda huvudmannen minskas på motsvarande sätt för sådana bortvalda nivåer i ämnen hos den enskilda huvudmannen. Förordning (2023:654).
Riksprislistan
9 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka belopp en kommun ska betala till en enskild huvudman per elev, program och inriktning när det gäller sådana grundbelopp som avses i 16 kap. 55 § tredje stycket och 19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen. När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek ska dessa meddelas senast den 31 januari det kalenderår som föreskrifterna gäller för.
Skolverket får meddela föreskrifter om skyldighet för kommunerna och regionerna att lämna de uppgifter om verksamheten som behövs för sådana föreskrifter om grundbelopp som avses i första stycket.
När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistorna ska berörda kommuners budgeterade bidragsbelopp och berörda regioners budgeterade kostnader för program och i förekommande fall inriktning ligga till grund för bidragsbeloppen.
Statens skolverk får meddela föreskrifter när det gäller den ersättning som avses i 17 kap. 35 § andra stycket 2 skollagen (2010:800). Förordning (2019:1083).
Jämförbara program i anpassade gymnasieskolan
9 a §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka av de nationella program i anpassade gymnasieskolan som avses i 19 kap. 48 § första stycket skollagen (2010:800) som är jämförbara vid fördelning av resurser. Förordning (2022:1617).
Redovisning av hur bidraget har beräknats
10 §
En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående skola ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats.
Av redovisningen ska beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt framgå. Om det inte finns särskilda skäl, ska redovisningen även innehålla belopp för övriga kostnadsslag var för sig.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning.
Förordning (2012:402).
Utbetalning av bidrag
11 §
Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer överens om annat, ska bidraget betalas ut med en tolftedel varje månad. Förordning (2012:402).
Kommande verksamhet
12 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet.
Förordning (2022:1617).
13 a kap. Utbildning vid särskilda ungdomshem
Inledande föreskrifter
1 § I 24 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om utbildning för icke skolpliktiga unga som vistas i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem).
För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna förordning tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den unge vistas i ett sådant hem. Förordning (2015:291).
Huvudmannen
2 § Huvudmannen för ett särskilt ungdomshem ska fullgöra de uppgifter i fråga om utbildningen vid hemmet som annars huvudmannen för den skolform inom skolväsendet som utbildningen motsvarar har. Förordning (2015:291).
3 § Har upphävts genom förordning (2020:780).
Bemyndigande
4 § Statens skolverk får, efter att ha inhämtat synpunkter från Statens institutionsstyrelse, meddela föreskrifter om verkställigheten av detta kapitel. Förordning (2015:291).
14 kap. Övriga bestämmelser
1 §
Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2012:402).
2 §
I de fall en ansökan ska göras enligt denna förordning får den överföras elektroniskt till Statens skolinspektion respektive Statens skolverk.
Skolinspektionen respektive Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan om godkännande och om elektronisk underskrift.
Skolinspektionen respektive Skolverket får meddela föreskrifter om de ansökningar som regleras i denna förordning.
Skolinspektionen får meddela föreskrifter om betalning av avgift. Förordning (2018:1573).
3 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet enligt 4 kap. 3-6 §§ skollagen (2010:800) ska bedrivas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1617).
4 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det förebyggande arbetet för att skapa trygghet och studiero enligt 5 kap. 3 § skollagen (2010:800) ska bedrivas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Förordning (2022:1617).
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.