LegalizeRadio- och tv-lag (2010:696)
provsändningar av program, framställda av juridiska personer som är behöriga att få tillstånd att sända närradio, i varje enskilt fall under högst tre månader.
Viktigt meddelande till allmänheten
5 §
Meddelanden enligt lagen (2023:407) om viktigt meddelande till allmänheten ska sändas kostnadsfritt i kommersiell radio. Lag (2023:410).
Krav på svenska program i sändningar som sker med stöd av tillstånd av regeringen
6 §
Ljudradiosändningar som sker med stöd av tillstånd av regeringen ska, om det inte finns särskilda skäl mot det, i betydande omfattning innehålla program på svenska språket, program med artister verksamma i Sverige och verk av upphovsmän verksamma i Sverige.
Krav på sändningsbeteckning
7 §
Den som sänder ljudradio enligt denna lag ska använda en sådan beteckning för sina sändningar som har godkänts av Mediemyndigheten. Beteckningen ska anges minst en gång varje sändningstimme eller, om detta inte är möjligt, mellan programmen. Lag (2023:841).
8 §
Har upphävts genom lag (2025:990).
15 kap. Reklam, andra annonser och sponsring
1 §
Före och efter varje ljudradiosändning av annonser ska det sändas en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från övriga sändningar.
Regeringen får medge undantag från denna skyldighet i fråga om sändningar som regeringen lämnar tillstånd till.
Bestämmelser om reklamidentifiering finns i 9 § marknadsföringslagen (2008:486).
Annonstid för ljudradiosändningar
2 §
Annonser i en ljudradiosändning som inte är närradio får sändas under högst
- 20 procent av tiden mellan kl. 06.00 och 18.00, och
- 20 procent av tiden mellan kl. 18.00 och 24.00.
Annonser i närradio får sändas under högst tolv minuter per timme mellan hela klockslag. Om sändningstiden inte omfattar en timme mellan hela klockslag, får annonser sändas under högst 15 procent av sändningstiden. Lag (2022:460).
Uppgift om i vems intresse en annons sänds
3 §
Av en annons som inte är reklam och som förekommer i ljudradiosändningar ska det framgå i vems intresse detta sker.
Personer som inte får förekomma i annonser
4 §
I annonser i ljudradiosändningar får det inte förekomma personer som spelar en framträdande roll i program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer.
Reklam för alkohol, tobak och nikotinprodukter
5 §
Bestämmelser om förbud mot reklam för alkoholdrycker, alkoholdrycksliknande preparat, tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt tobaksfria nikotinprodukter finns i 7 kap. 3 § alkohollagen (2010:1622), 4 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter och 11 § lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter. Lag (2022:1261).
Reklam för modersmjölksersättning
5 a §
Bestämmelser om förbud mot reklam för modersmjölksersättning finns i lagen (2013:1054) om marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring. Lag (2013:1056).
Reklam för spel
5 b §
Bestämmelser om förbud mot reklam för spel finns i 15 kap. 6 § spellagen (2018:1138). Lag (2018:1145).
Reklam för läkemedel
6 §
Bestämmelser om förbud mot vissa slag av marknadsföring av läkemedel finns i läkemedelslagen (2015:315). Av läkemedelslagen följer att bestämmelserna övervakas av Läkemedelsverket. Lag (2015:326).
Undantag för egenreklam
7 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte för sådan reklam som den sändande gör för sin programverksamhet.
Program som inte får sponsras
8 §
Program i ljudradiosändning som huvudsakligen handlar om nyheter eller innehåller nyhetskommentarer får inte sponsras.
Vem som inte får sponsra program
9 §
Program i ljudradiosändning får inte sponsras av någon vars huvudsakliga verksamhet är att tillverka eller sälja
alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat enligt alkohollagen (2010:1622),
tobaksvaror eller sådana elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som avses i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter, eller
tobaksfria nikotinprodukter enligt lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter. Lag (2022:1261).
Sponsring av modersmjölksersättning
9 a §
Om ett företag som tillverkar eller säljer modersmjölksersättning sponsrar ett program i en ljudradiosändning får sponsringen inte främja användningen av modersmjölksersättning utan bara företagets övriga produkter och dess anseende. Lag (2013:1056).
Sponsring från företag som tillhandahåller spel
9 b §
Ett företag vars huvudsakliga verksamhet är att tillhandahålla spel och som inte har nödvändig licens enligt spellagen (2018:1138) får inte sponsra ett program i en ljudradiosändning. Lag (2018:1145).
När sponsringsmeddelanden ska lämnas
10 §
Den som sänder ett sponsrat program i ljudradio ska ange vem som har bidragit till finansieringen. Ett sådant meddelande ska lämnas på lämpligt sätt i början och i slutet av programmet eller vid ett av dessa tillfällen.
Sponsringsmeddelandet får inte innehålla säljfrämjande inslag.
Beställradio från public service
11 §
Bestämmelserna i 8-10 §§ gäller även beställradio från den som har ett uppdrag enligt lagen (2025:986) om public service. Lag (2025:990).
Gemensamma bestämmelser
16 kap. Granskning och tillsyn
1 §
Justitiekanslern övervakar genom granskning i efterhand om program som har sänts i tv eller tillhandahållits i beställ-tv innehåller våldsskildringar eller pornografiska bilder i strid med 5 kap. 2 § eller har ett innehåll i strid med 5 kap. 14 §. Lag (2020:875).
Granskningsnämnden för radio och tv:s granskning
2 §
Granskningsnämnden för radio och tv övervakar genom granskning i efterhand om program som har sänts i tv, sökbar text-tv eller ljudradio eller som har tillhandahållits i beställ-tv eller beställradio står i överensstämmelse med denna lag och de programrelaterade villkor som kan gälla för tjänsterna.
Nämnden har även tillsyn när det gäller bestämmelserna om tillgänglighet i 5 kap. 12 § om beslutet har fattats av regeringen och bestämmelserna i 9 a kap. 4-9 §§ om produktplacering, sponsring och reklam.
Sändningar som sker med stöd av tillstånd till vidaresändning enligt 4 kap. 7 § eller 11 kap. 1 a § andra stycket ska inte granskas av granskningsnämnden för radio och tv.
Nämnden ska anmäla till Justitiekanslern, om den finner att
en sändning eller ett tillhandahållande innehåller våldsskildringar eller pornografiska bilder i strid med 5 kap.
2 §, eller
en sändning har ett innehåll i strid med 5 kap. 14 §.
Lag (2025:990).
Mediemyndighetens tillsyn
3 §
Mediemyndigheten har tillsyn över att programföretagen följer sådana villkor som har beslutats med stöd av 4 kap. 9 § 1-4, 6-9, 16 och 17, 11 kap. 3 § andra stycket 1-3, 5-8, 16 och 17 samt 13 kap. 9 § första stycket 1-4 och 7.
Myndigheten har även tillsyn när det gäller bestämmelserna om
exklusiva rättigheter i 5 kap. 9 §,
tillgänglighet i 5 kap. 12 § om beslutet har fattats av myndigheten, och
lämpliga åtgärder i 9 a kap. 1, 3 och 13 §§.
Därutöver har myndigheten tillsyn över att en sådan leverantör av medietjänster som anges i 2 kap. 1 § första stycket följer bestämmelsen om tillhandahållande av information i 2 kap. 1 § andra stycket 5. Lag (2025:897).
Konsumentverkets tillsyn
4 §
Konsumentverket har tillsyn över att en sådan leverantör av medietjänster som anges i 2 kap. 1 § första stycket följer bestämmelserna om tillhandahållande av information i 2 kap. 1 § andra stycket 1-4. Konsumentverket har även tillsyn när det gäller bestämmelserna om reklam i 8 kap. 7 § första stycket, 8 och 9 §§, 14 § första och andra styckena, 9 a kap. 10 och 11 §§ och 15 kap. 4 §. Lag (2022:1669).
Integritetsskyddsmyndighetens tillsyn
4 a §
Integritetsskyddsmyndigheten har tillsyn över att bestämmelserna i 5 kap. 3 a § och 9 a kap. 2 § om behandling av personuppgifter följs. Lag (2022:460).
Redovisning av program med europeiskt ursprung
5 §
Den som sänder tv ska redovisa till Mediemyndigheten hur stor andel av verksamheten som utgjorts av sådana program som avses i 5 kap. 7 § första stycket.
Mediemyndigheten får i enskilda fall besluta om undantag från redovisningsskyldigheten om det finns särskilda skäl.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om redovisningen. Lag (2023:841).
6 §
Den som tillhandahåller beställ-tv ska redovisa till Mediemyndigheten hur stor andel av tjänstens katalog som utgjorts av program med europeiskt ursprung och hur dessa program har framhävts enligt 5 kap. 8 §.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om redovisningen. Lag (2023:841).
Redovisning av hur en tjänst har gjorts tillgänglig
6 a §
En leverantör av medietjänster ska redovisa hur en tjänst har gjorts tillgänglig enligt beslut som fattats enligt 5 kap. 12 § första stycket. I redovisningen ska även handlingsplanen enligt 5 kap. 12 § tredje stycket ingå.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om redovisningen. Lag (2020:875).
Upplysningsskyldighet för den som sänder tv över satellit
7 §
På begäran av Mediemyndigheten ska den som sänder tv över satellit lämna upplysningar om vem som äger företaget och hur verksamheten finansieras. Lag (2023:841).
Upplysningsskyldighet för satellitentreprenörer
8 §
På begäran av Mediemyndigheten ska en satellitentreprenör lämna upplysningar om vem som är uppdragsgivare, dennes adress, programtjänstens beteckning samt om hur sändningen över satellit sker. Lag (2023:841).
Upplysningsskyldighet för den som bedriver tillståndspliktig verksamhet
9 §
På begäran av Mediemyndigheten eller Konsumentombudsmannen ska den som bedriver verksamhet som är tillståndspliktig enligt denna lag lämna myndigheterna de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen av att verksamheten bedrivs i enlighet med lagen och de villkor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Lag (2023:841).
Upplysningsskyldighet för leverantörer av videodelningsplattformar
9 a §
På begäran av Mediemyndigheten ska en leverantör av en videodelningsplattform lämna de upplysningar som behövs för tillsynen. Lag (2023:841).
Upplysningsskyldighet i övrigt
10 §
På begäran av Mediemyndigheten ska den som bedriver verksamhet enligt denna lag lämna de upplysningar som behövs för bedömningen av storleken på den särskilda avgiften enligt 17 kap. 6 §. Lag (2023:841).
Skyldighet att tillhandahålla inspelade program
11 §
Den som i enlighet med 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden har spelat in ett program, ska på begäran av Mediemyndigheten eller Konsumentombudsmannen utan kostnad lämna en sådan inspelning till myndigheten. Lag (2023:841).
Redovisningsskyldighet för den som har tillstånd att sända kommersiell radio
12 §
Den som har tillstånd att sända kommersiell radio ska årligen till Mediemyndigheten redovisa hur de skyldigheter som avses i 13 kap. 9 § första stycket 5 och 6 har uppfyllts. Lag (2025:897).
Underrättelse för den som förvärvat en exklusiv rättighet
13 §
Den som har förvärvat den exklusiva sändningsrätten till ett sådant evenemang som anges i 5 kap. 9 § ska omedelbart underrätta Mediemyndigheten om det. Lag (2023:841).
Om granskningsnämnden för radio och tv
14 §
Granskningsnämnden för radio och tv består av en ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna finns ersättare till det antal regeringen bestämmer. Minst en av ledamöterna eller ersättarna ska vara vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare.
Den som är riksdagsledamot, statsråd eller anställd i Regeringskansliet får inte vara ledamot i granskningsnämnden för radio och tv.
Granskningsnämnden för radio och tv är beslutför med ordföranden eller en vice ordförande och ytterligare tre ledamöter. Ärenden som uppenbart inte är av större vikt eller principiell betydelse får dock avgöras av ordföranden eller en vice ordförande.
Om det vid en överläggning i granskningsnämnden för radio och tv kommer fram skiljaktiga meningar, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken. Lag (2020:875).
Samarbete mellan myndigheter
15 §
Om en mot Sverige helt eller huvudsakligen riktad medietjänst från en leverantör etablerad i en annan EES-stat strider mot någon av bestämmelserna som anges i denna paragraf får en behörig myndighet i Sverige kontakta en behörig myndighet i den andra EES-staten för att uppmana leverantören att följa bestämmelserna. Detta gäller bestämmelserna om
produktplacering av alkoholdrycker i 6 kap. 2 § 1,
sponsring av någon vars huvudsakliga verksamhet är att tillverka eller sälja alkoholdrycker i 7 kap. 2 §,
reklam och barn i 8 kap. 7 eller 8 §, eller
alkoholdrycker i 7 kap. 3 § första stycket alkohollagen (2010:1622).
Om leverantören inte följer uppmaningen i första stycket och har etablerat sig i den andra EES-staten i syfte att kringgå de strängare regler som skulle ha gällt om leverantören varit etablerad i Sverige, får myndigheten vidta åtgärder mot leverantören enligt 16 kap. 10 §, 17 kap. 5 och 6 §§ denna lag och 29 och 48 §§ marknadsföringslagen (2008:486). Myndigheten får dock inte vidta åtgärderna förrän den har underrättat Europeiska kommissionen och den berörda medlemsstaten och kommissionen har fastställt att åtgärderna är förenliga med unionsrätten. Lag (2020:875).
16 §
En behörig myndighet i Sverige ska, om en behörig myndighet i en annan EES-stat har lämnat en motiverad begäran, uppmana en leverantör av medietjänster under svensk jurisdiktion att följa den andra EES-statens bestämmelser om
leverantören tillhandahåller en tv-sändning eller beställ-
tv som helt eller huvudsakligen är riktad mot den andra EES- staten, och
det är fråga om överträdelse av en bestämmelse i allmänhetens intresse som är mer långtgående än AV-direktivets bestämmelser, i lydelsen enligt direktiv (EU) 2018/1808.
Bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och om förbud mot censur finns i 1 kap. 10 och 11 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2020:875).
17 §
Har upphävts genom lag (2020:875).
17 kap. Straff, särskild avgift och vite
1 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet sänder program utan tillstånd där sådant krävs enligt denna lag döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Sändning från öppna havet
2 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet sänder från en radioanläggning på öppna havet eller i luftrummet över det eller som upprättar eller innehar en sådan anläggning, döms till böter eller fängelse i högst sex månader om
sändningen är avsedd att tas emot eller kan tas emot i något land som är anslutet till den europeiska överenskommelsen till förhindrande av rundradiosändningar från stationer utanför nationella territorier, eller
sändningen orsakar att radioanvändning i något av dessa länder blir skadligt påverkad.
Svensk domstol är behörig att döma över brott som avses i första stycket även om det inte finns domsrätt enligt 2 kap. 3 § brottsbalken. Lag (2021:1037).
Sanktion när information inte lämnas
3 §
Om en sådan leverantör av medietjänster som anges i 2 kap. 1 § första stycket inte lämnar den information som anges i 2 kap. 1 § andra stycket 1-4 tillämpas marknadsföringslagen (2008:486), med undantag av bestämmelserna i 29-36 §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen. Lag (2022:1669).
3 a §
Om en sådan leverantör av medietjänster som anges i 2 kap. 1 § första stycket inte lämnar den information som anges i 2 kap. 1 § andra stycket 5, får Mediemyndigheten besluta om de förelägganden som behövs i enskilda fall för att bestämmelsen ska följas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Lag (2023:841).
4 §
Har upphävts genom lag (2024:861).
Skyldighet att betala en särskild avgift
5 §
Den som inte följer de bestämmelser och villkor som anges i denna paragraf får åläggas att betala en särskild avgift. Detta gäller
villkor om reklam, andra annonser, sponsrade program och produktplacering som beslutats med stöd av 4 kap. 10 §, 4 kap.
18 § andra stycket 3 och 11 kap. 6 § andra stycket 4,
bestämmelserna om otillbörligt gynnande av kommersiella intressen enligt 5 kap. 5 § och 14 kap. 2 §,
bestämmelserna, när det gäller andra annonser än reklam, i
5 kap. 6 §, 8 kap. 6 och 9 §§, 14 kap. 3 § och 15 kap. 3 och 4 §§,
bestämmelserna om exklusiva rättigheter i 5 kap. 9 §,
bestämmelserna om produktplacering i 6 kap. 1 och 2 §§, 3 § första stycket, 4 § och 9 a kap. 4 och 5 §§,
bestämmelserna om sponsring i 7 kap. 1-3 och 4-8 §§,
9 a kap. 6 och 7 §§ och 15 kap. 8-10 §§,
bestämmelserna om annonser i 8 kap. 1-5 §§, 7 § andra stycket och 10 §, 9 a kap. 8 och 9 §§ och 15 kap. 1 och 2 §§,
bestämmelserna om virtuell annonsering och elektroniska företagsskyltar i 8 kap. 11 och 12 §§, eller
bestämmelserna om reklam i 8 kap. 15 §.
Vid prövning av frågan om avgift ska påföras ska rätten särskilt beakta överträdelsens art, varaktighet och omfattning.
Avgiften tillfaller staten. Lag (2023:275).
5 a §
En leverantör av en medietjänst som inte följer ett beslut om tillgänglighet enligt 5 kap. 12 § får åläggas att betala en särskild avgift.
Vid prövning av frågan om avgift ska påföras ska det särskilt beaktas
om överträdelsen berott på en omständighet som leverantören varken förutsåg eller borde ha förutsett eller inte kunnat påverka, eller
vad leverantören gjort för att undvika överträdelsen.
Avgiften tillfaller staten. Lag (2020:875).
Den särskilda avgiftens storlek
6 §
Den särskilda avgiften enligt 5 eller 5 a § fastställs till lägst fem tusen kronor och högst fem miljoner kronor. Avgiften bör dock inte överstiga tio procent av den årsomsättning som leverantören av medietjänsten eller videodelningsplattformen hade under det föregående räkenskapsåret.
När avgiftens storlek fastställs ska särskilt beaktas
de omständigheter som legat till grund för prövning av frågan om avgift ska påföras, och
intäktsökningar och kostnadsminskningar som överträdelsen kan beräknas ha gett upphov till för leverantören.
Lag (2020:875).
När och till vem den särskilda avgiften ska betalas
7 §
Den särskilda avgiften enligt 5 eller 5 a § ska betalas till Mediemyndigheten inom trettio dagar efter det att beslutet fått laga kraft. Lag (2023:841).
Indrivning av obetalda avgifter
8 §
Om den särskilda avgiften inte betalas inom den tid som anges i 7 §, ska Mediemyndigheten lämna fordran på den obetalda avgiften för indrivning. Indrivningen ska ske enligt bestämmelserna i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Lag (2023:841).
Handlingar som ska anses otillbörliga enligt marknadsföringslagen (2008:486)
9 §
En handling som strider mot 8 kap. 7 § första stycket, 8 och 9 §§, 14 § första och andra styckena, 9 a kap. 10 och 11 §§ och 15 kap. 4 § ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen (2008:486) anses vara otillbörlig marknadsföring mot konsumenter.
En sådan handling kan medföra en marknadsstörningsavgift enligt bestämmelserna i 29-36 §§ marknadsföringslagen. Lag (2020:875).
Offentliggörande av granskningsnämnden för radio och tv:s beslut
10 §
Granskningsnämnden för radio och tv får besluta att leverantören av medietjänster på lämpligt sätt ska offentliggöra nämndens beslut, när nämnden funnit att någon har brutit mot programrelaterade villkor som beslutats med stöd av 4 kap. 8 eller 9 §, 18 § andra stycket 1 eller 2, 11 kap. 3 § eller 6 § andra stycket 1-3 eller bestämmelserna om rättelse i 5 kap. 4 § första stycket. Ett sådant beslut får dock inte innebära att offentliggörandet måste ske i leverantörens program.
Beslutet får innefatta ett föreläggande vid vite. Lag (2025:990).
Föreläggande att följa bestämmelser
11 §
Om de bestämmelser som räknas upp i denna paragraf eller beslut som fattats med stöd av bestämmelserna inte följs får de förelägganden som behövs i enskilda fall beslutas för att bestämmelserna eller besluten ska följas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Detta gäller bestämmelser om
anmälningsskyldighet (2 kap. 2 och 4 §§ ),
varning (5 kap. 3 § ),
tillståndsvillkor enligt 4 kap. 9 § 1-4, 6-9 och 16,
11 kap. 3 § andra stycket 1-3, 5-8 och 16 och 13 kap. 9 § 1-3,
beteckningar (5 kap. 11 § och 14 kap. 7 § ),
sändningsplikt eller skyldighet att tillhandahålla kanal för lokala kabelsändarorganisationer (9 kap. 1-3 och 5 §§ ),
närradiosändningars innehåll (14 kap. 4 § ),
skyldighet att lämna vissa upplysningar till Mediemyndigheten (16 kap. 5-8 §§ ),
skyldighet att lämna upplysningar enligt 16 kap. 9 §,
skyldighet att lämna upplysningar till Mediemyndigheten enligt 16 kap. 10 §,
skyldighet att lämna inspelning enligt 16 kap. 11 §, eller
skyldighet att årligen redovisa till Mediemyndigheten enligt 16 kap. 12 §.
Föreläggande enligt första stycket 2, 4, 6, 8 eller 9 får beslutas av granskningsnämnden för radio och tv. Föreläggande enligt första stycket 1, 3, 5, 7 eller 8-11 får beslutas av Mediemyndigheten.
Föreläggande enligt första stycket 8 eller 10 får även beslutas av Konsumentombudsmannen. Lag (2023:841).
11 a §
Mediemyndigheten får besluta om de förelägganden som behövs i enskilda fall för att en leverantör av en videodelningsplattform ska följa bestämmelserna om lämpliga åtgärder i 9 a kap. 1, 3 och 13 §§ och om att lämna upplysningar enligt 16 kap. 9 a §. Lag (2023:841).
Föreläggande om förbud för den som har tillstånd att sända närradio
12 §
Mediemyndigheten får i ett föreläggande förbjuda tillståndshavare att överträda beslut om sändningstid i närradion som har fattats av myndigheten eller att låta någon annan utnyttja tillståndshavarens sändningsrätt. Föreläggandet får förenas med vite. Lag (2023:841).
Förelägganden som beslutas av Justitiekanslern
13 §
Om någon vid upprepade tillfällen sänder eller tillhandahåller program med våldsskildringar eller med pornografiska bilder i tv på tider och sätt som avses i 5 kap. 2 §, får Justitiekanslern förelägga denne att inte på nytt sända eller tillhandahålla sådana program på tider och på sådant sätt att det finns en betydande risk för att barn kan se programmen. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Lag (2020:875).
13 a §
Om någon vid upprepade tillfällen sänder program enligt 5 kap. 14 § med ett innehåll i strid med bestämmelsen får Justitiekanslern besluta om de förelägganden som behövs i enskilda fall för att bestämmelsen ska följas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Lag (2020:875).
Föreläggande för satellitentreprenörer
14 §
Om den som sänder över satellit inte är etablerad i Sverige enligt 1 kap. 3 § första stycket 1 eller 4 får granskningsnämnden för radio och tv besluta om de förelägganden mot satellitentreprenören som behövs i enskilda fall för att de bestämmelser och villkor som anges i 5 § ska följas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.
Förelägganden enligt 11, 13 eller 13 a § får riktas mot satellitentreprenören, om den som sänder över satellit inte är etablerad i Sverige enligt 1 kap. 3 § första stycket 1 eller 4.
Visar satellitentreprenören att den som sänder över satellit fått tillgång till sändningsmöjligheten genom upplåtelse av en av satellitentreprenörens uppdragsgivare utan att satellitentreprenören godkänt det, får ett föreläggande enligt första eller andra stycket i stället riktas mot uppdragsgivaren. Lag (2020:875).
18 kap. Återkallelse av tillstånd
1 §
Ett tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller ljudradio ska återkallas på begäran av tillståndshavaren. Ett tillstånd får också återkallas enligt 2-5 och 7 §§ eller ändras enligt 2 och 7 §§. Lag (2012:702).
Återkallelse och ändring av tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller tillstånd som lämnats av regeringen att sända ljudradio
2 §
Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som lämnats av regeringen att sända ljudradio får återkallas om
tillståndshavaren väsentligt brutit mot 5 kap. 1, 2, 4-6 och 12 §§, eller 14 kap. 1-3 §§,
ett tillståndsvillkor enligt 4 kap. 8-11 §§ eller 11 kap.
3 § har åsidosatts på ett väsentligt sätt,
tillståndshavaren i den tillståndspliktiga verksamheten väsentligt brutit mot 2 kap. 5 eller 6 § lagen (2025:986) om public service, eller
ett villkor enligt 2 kap. 8 § 1-8, 15 eller 16 lagen om public service har åsidosatts på ett väsentligt sätt i den tillståndspliktiga verksamheten.
Ett tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller ett tillstånd som getts av regeringen att sända ljudradio får ändras till att avse annat sändningsutrymme, om
förändringar inom radiotekniken eller ändringar i radioanvändningen på grund av internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt medför att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle kunna medges, eller
det är nödvändigt för att ge utrymme för ytterligare sändningar. Lag (2025:990).
Återkallelse av tillstånd att sända närradio
3 §
Ett tillstånd att sända närradio får återkallas om tillståndshavaren
inte längre uppfyller kraven enligt 12 kap. 4 §, eller
inte utnyttjat rätten att sända närradio under tre på varandra följande månader.
Tillstånd att sända närradio får också återkallas om domstol funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten. Det är den domstol som fattat beslutet om yttrandefrihetsbrott som beslutar om återkallelse av tillståndet i dessa fall.
4 §
I beslut om återkallelse av ett tillstånd att sända närradio får det bestämmas en tid av högst ett år inom vilken tillståndshavaren inte ska få ett nytt tillstånd.
I fall som avses i 3 § andra stycket får den domstolen besluta att tillståndshavaren inte ska få ett nytt tillstånd inom en tid av högst ett år eller, om det finns synnerliga skäl, högst fem år. Detta gäller även om den som hade tillstånd när yttrandefrihetsbrottet begicks inte har tillstånd att sända närradio vid tiden för domen.
Domstolen får besluta att beslutet ska gälla även för tiden innan domen vinner laga kraft.
Återkallelse av tillstånd att sända kommersiell radio
5 §
Tillstånd att sända kommersiell radio får återkallas om
tillståndshavaren inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillståndets början,
tillståndshavaren inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor,
tillståndshavaren väsentligt brutit mot 14 kap. 2 §,
domstol har funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten,
ett tillståndsvillkor enligt 13 kap. 9 § första stycket 7 har åsidosatts på ett väsentligt sätt, eller
tillståndshavaren inte har betalat sändningsavgift enligt
13 kap. 15 §.
Om staten, en region eller en kommun innehar ett tillstånd att sända kommersiell radio på det sätt som anges i 13 kap. 7 § ska Mediemyndigheten återkalla det tillståndet. Lag (2025:897).
Återkallelse av förordnande som lokal kabelsändarorganisation
6 §
Ett förordnande som lokal kabelsändarorganisation får återkallas om någon sändningsverksamhet inte förekommit eller om sådan verksamhet förekommit endast i obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst tre månader.
Vad som ska beaktas när tillstånd återkallas eller ändras
7 §
Ett beslut om återkallelse av tillstånd enligt 2-5 §§ får fattas endast om det med beaktande av skälen för åtgärden inte framstår som alltför ingripande.
Ett beslut om ändring av tillstånd enligt 2 § andra stycket 2 får fattas endast om tillståndshavarens rätt enligt 4 kap. 4 § kan tillvaratas. Lag (2025:897).
19 kap. Handläggningen av mål om återkallelse, särskild avgift och vite m.m.
1 §
Mål om återkallelse av tillstånd ska på talan av Justitiekanslern prövas av allmän domstol när det är fråga om återkallelse på grund av överträdelse av
villkor som meddelats med stöd av 4 kap. 8 §, 9 § 10-12 eller 11 kap. 3 § första stycket eller andra stycket 9-12 denna lag,
villkor som meddelats med stöd av 2 kap. 8 § 1-3 lagen
(2025:986) om public service,
bestämmelser i 5 kap. 1, 2 eller 4 § eller 14 kap. 1 § denna lag, eller
bestämmelser i 2 kap. 5 eller 6 § lagen om public service.
I övriga fall prövas ärenden om återkallelse av tillstånd av Mediemyndigheten.
Ärenden om ändring av tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv eller tillstånd som meddelats av regeringen att sända ljudradio prövas av den som meddelat tillståndet. Lag (2025:990).
När en fråga om återkallelse får tas upp
2 §
Har tillståndet lämnats av regeringen, får en fråga om återkallelse prövas först efter anmälan av regeringen, om inte tillståndshavaren själv begärt att tillståndet ska återkallas.
Har tillståndet lämnats av Mediemyndigheten får en fråga om återkallelse tas upp
på begäran av tillståndshavaren,
på eget initiativ av den som är behörig att pröva frågan, eller
efter anmälan av granskningsnämnden för radio och tv på grund av överträdelse av bestämmelse i denna lag eller av villkor för tillstånd som ska granskas av nämnden enligt
16 kap. 2 §.
En fråga om ändring av tillstånd får, förutom på begäran av tillståndshavaren, tas upp på eget initiativ av den som är behörig att pröva frågan.
Innan Mediemyndigheten fattar beslut i ett ärende om återkallelse på grund av överträdelse av bestämmelse i denna lag eller av villkor för tillstånd som ska granskas av granskningsnämnden för radio och tv enligt 16 kap. 2 §, ska myndigheten begära ett yttrande från nämnden. Tillståndet får återkallas endast om nämnden finner att överträdelsen är väsentlig. Lag (2023:841).
Bestämmelser om rättegången
3 §
För rättegången i mål enligt 1 § första stycket tillämpas bestämmelserna för yttrandefrihetsmål. Det som i dessa bestämmelser rör den tilltalade ska tillämpas för den som talan om återkallelse riktar sig mot. Juryns prövning ska avse frågan om tillståndet ska återkallas.
Domstolen får besluta att domen ska gälla även för tiden innan den vinner laga kraft.
Vem som prövar frågor om påförande av särskild avgift m.m.
4 §
Frågor om påförande av särskild avgift enligt 17 kap. 5 § prövas av Förvaltningsrätten i Stockholm på ansökan av granskningsnämnden för radio och tv.
Frågan om påförande av särskild avgift faller, om den som talan riktas mot inte delgetts ansökan inom fem år från det att överträdelsen upphörde. Ett beslut om avgift upphör att gälla om beslutet inte verkställts inom fem år från det att domen fick laga kraft. Lag (2020:875).
4 a §
Frågor om särskild avgift enligt 17 kap. 5 a § prövas av granskningsnämnden för radio och tv när ett beslut om tillgänglighet enligt 5 kap. 12 § har fattats av regeringen och av Mediemyndigheten i övriga fall.
En särskild avgift får inte beslutas senare än fem år från det att ett tillgängliggörande skulle ha skett. Ett beslut om avgift upphör att gälla om beslutet inte verkställts inom fem år från det att beslutet fick laga kraft. Lag (2023:841).
Vem som prövar frågor om utdömande av vite
5 §
Frågor om utdömande av vite som förelagts av Justitiekanslern enligt 17 kap. 13 § prövas av allmän domstol på talan av Justitiekanslern. För rättegången i ett sådant mål tillämpas bestämmelserna för yttrandefrihetsmål. Det som i dessa bestämmelser rör den tilltalade ska tillämpas för den som talan om utdömande av vite riktar sig mot. Juryns prövning ska avse frågan om vitet ska dömas ut.
Frågor om utdömande av vite i andra fall prövas i enlighet med vad som i allmänhet är föreskrivet om vite.
20 kap. Överklagande
1 §
Beslut enligt denna lag av Mediemyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om det gäller
tillstånd att sända tv, sökbar text-tv eller närradio,
fördelning av sändningstid i närradion,
ändring eller återkallelse av tillstånd, eller
beslut att inte medge överlåtelse av tillstånd att sända tv eller sökbar text-tv.
Beslut som avses i första stycket gäller omedelbart, om inte något annat bestäms. Lag (2023:841).
Beslut om kommersiell radio
2 §
Beslut av Mediemyndigheten om kommersiell radio får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om det gäller beslut om att
avslå en ansökan om tillstånd,
inte medge överlåtelse av ett tillstånd,
återkalla ett tillstånd,
en delägare i handelsbolag ska anses som betalningsansvarig enligt 13 kap. 19 §, och
ta ut sändningsavgift enligt 13 kap. 15 §.
Mål om överklagande av beslut som avses i första stycket 1 och 3 ska handläggas skyndsamt.
Beslut som avses i första stycket 2 och 3 gäller omedelbart, om inte något annat bestäms. Lag (2025:897).
Övriga beslut som får överklagas
3 §
Följande beslut av Mediemyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol:
beslut om beteckningar enligt 5 kap. 11 § och 14 kap. 7 §,
beslut enligt 5 kap. 12 § om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning,
förordnande av lokala kabelsändarorganisationer enligt
9 kap. 5 §,
beslut om återkallelse av ett förordnande enligt
18 kap. 6 §, och
beslut enligt 9 kap. 7 § om undantag från sändningsplikt och skyldighet att tillhandahålla sändningsutrymme för lokala kabelsändarorganisationer.
Beslut som anges i första stycket 2 och 3 gäller omedelbart, om inte något annat bestäms. Lag (2023:841).
Beslut om särskild avgift
3 a §
Beslut om särskild avgift enligt 17 kap. 5 a § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Lag (2020:875).
Vitesförelägganden
4 §
Beslut av Justitiekanslern, Mediemyndigheten, granskningsnämnden för radio och tv eller Konsumentombudsmannen om förelägganden som har förenats med vite enligt 17 kap. 3 a §, 10 §, 11 § första stycket, 12 och 13 a §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Förelägganden enligt 17 kap. 10 §, 11 § första stycket 3, 4, 6 och 8 och 12 § gäller omedelbart, om inte något annat bestäms. Lag (2023:841).
Prövningstillstånd i kammarrätten
5 §
Prövningstillstånd krävs vid överklagande hos kammarrätten av beslut som meddelats av en allmän förvaltningsdomstol enligt 1-4 §§.
Beslut som inte får överklagas
6 §
Andra beslut av Justitiekanslern, Mediemyndigheten och granskningsnämnden för radio och tv än de som anges i 1-4 §§ får inte överklagas. Lag (2023:841).
Övergångsbestämmelser 2010:696
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010.
Genom lagen upphör radio- och TV-lagen (1996:844) och lagen
(1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område att gälla.
Tillstånd att sända tv och ljudradio som meddelats med stöd av radio- och TV-lagen (1996:844) ska gälla även fortsättningsvis.
Den som har fått tillstånd att sända tv-program med stöd av radio- och TV-lagen (1996:844) har rätt att också sända sökbar text-tv i rimlig omfattning under återstoden av tillståndstiden.
Bestämmelserna i 6 kap. tillämpas på tillhandahållande av program som produceras efter den 1 augusti 2010.
Den som den 1 augusti 2010 har ett sändningstillstånd som har förlängts med stöd av lagen (2008:418) med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio har rätt att utan särskild ansökan få fortsätta att bedriva sändningar inom det sändningsområde som tillståndet avser till den 1 augusti 2018. För ett sådant tillstånd gäller endast villkor enligt 13 kap. 9 § första stycket.
Den som sänder kommersiell radio och omfattas av punkten 6 ska betala avgift
enligt 15-17 §§ i den upphävda lokalradiolagen (1993:120), om tillståndet ursprungligen meddelades före den 1 juli 2001, eller
enligt 4 b § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område, om tillståndet ursprungligen meddelades efter den 1 juli 2001.
När Mediemyndigheten tillämpar 17 § andra stycket i den upphävda lokalradiolagen i fråga om den avgift som avses i första stycket a, ska myndigheten för varje tillståndshavare göra en proportionell minskning av avgiften så att det totala avgiftsuttaget per år för samtliga tillstånd minskas med sammanlagt 12 miljoner kronor. Lag (2023:841).
2011:1436
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2011:1558
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
Myndigheten för radio och tv ska senast den 31 januari 2012 fastställa de belopp som ska betalas under 2012.
2017:569
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande för tillstånd som har beviljats före ikraftträdandet.
2018:1895
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
De sändningstillstånd som meddelas av regeringen enligt
4 kap. 3 § och 11 kap. 1 § närmast efter ikraftträdandet ska gälla i sex år om sändningsverksamheten finansieras med public service-avgift.
De nya bestämmelserna i 4 kap. 12 § första stycket och
11 kap. 4 § första stycket tillämpas första gången för sändningstillstånd som gäller från och med den 1 januari 2026.
2020:875
Denna lag träder i kraft den 1 december 2020.
Äldre bestämmelser gäller i fråga om överträdelser av beslut enligt 5 kap. 12 § som meddelats före ikraftträdandet.
2023:275
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
För sändningar och tillhandahållanden av program i en tv-
sändning, i beställ-tv eller i sökbar text-tv före ikraftträdandet gäller 5 kap. 4 § i den äldre lydelsen.
2025:897
Denna lag träder i kraft den 15 november 2025.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande för tillstånd som har beviljats före ikraftträdandet.
2025:990
Denna lag träder i kraft den 2 december 2025.
Lagen tillämpas första gången i fråga om sändningstillstånd som avser tid efter den 31 december 2025 och i fråga om sändningar och tillhandahållanden av program efter den
31 december 2025.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om sändningstillstånd som avser tid före den 1 januari 2026 och sändningar och tillhandahållanden av program före den
1 januari 2026.
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.