LegalizeLag (2015:1016) om resolution
1 kap. Övergripande om lagen
1 §
I denna lag finns bestämmelser om ett särskilt förfarande under statlig kontroll för rekonstruktion eller avveckling (resolution) av finansiell verksamhet som bedrivs av
kreditinstitut och värdepappersbolag,
i Sverige hemmahörande företag som är
finansiella institut som är dotterföretag till ett institut, till ett EES-institut eller till ett sådant holdingföretag som anges i b, c eller d och som omfattas av gruppbaserad tillsyn,
finansiella holdingföretag,
blandade finansiella holdingföretag, och
holdingföretag med blandad verksamhet,
EES-filialer som är etablerade i Sverige.
Lagen innehåller också bestämmelser om åtgärder som syftar till att förbereda resolution, förhindra fallissemang och om samarbete med utländska myndigheter.
För ett företag som avses i första stycket och som är auktoriserat som central motpart enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC- derivat, centrala motparter och transaktionsregister gäller i stället
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 av den 16 december 2020 om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2015/2365 samt direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132, och
- lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter. Lag (2022:745).
2 §
Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.
AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER
1 kap. - Övergripande om lagen
2 kap. - Definitioner
AVDELNING II. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA RESOLUTION OCH UNDVIKA FALLISSEMANG
3 kap. - Resolutionsplaner
4 kap. - Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder
5 kap. - Ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och undvika fallissemang
6 kap. - Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanför resolution
7 kap. - Värdering
AVDELNING III. RESOLUTION
8 kap. - Inledande av resolution
9 kap. - Beslutsförfarande för gränsöverskridande koncerner
10 kap. - Följder av ett beslut om resolution för ägare och ledning
11 kap. - Hinder mot exekutiva åtgärder och vissa rättshandlingar knutna till resolution
12 kap. - Resolutionsåtgärder
13 kap. - Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om förbud mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter och att utöva vissa rättshandlingar
14 kap. - Kompletterande befogenheter
15 kap. - Särskild förvaltare
16 kap. - Åtgärder mot ägare
17 kap. - Försäljningsverktyget
18 kap. - Broinstitutsverktyget
19 kap. - Avskiljandeverktyget
20 kap. - Kompletterande befogenheter vid överföring
21 kap. - Skuldnedskrivningsverktyget
22 kap. - De statliga stabiliseringsverktygen
23 kap. - Skyddsåtgärder
24 kap. - Konkurs, likvidation och avslutande av resolution
25 kap. - Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i andra länder inom EES
26 kap. - Erkännande och verkställighet av resolution i tredjeland
27 kap. - Finansiering av resolution
AVDELNING IV. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER
28 kap. - Samarbete och informationsutbyte
29 kap. - Bemyndiganden
30 kap. - Överklagande och verkställighet av beslut m.m. Lag (2021:467).
Ansvariga myndigheter
Riksgäldskontoret
3 §
Frågor om åtgärder enligt denna lag prövas av Riksgäldskontoret (resolutionsmyndigheten), om inte annat följer av 4 eller 5 §.
Riksgäldskontoret får ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt artikel 78a i tillsynsförordningen.
Om Riksgäldskontoret överväger en åtgärd som kan få direkta budget- eller systemeffekter, ska Riksgäldskontoret, med ett eget yttrande i saken, till regeringen överlämna frågan om huruvida åtgärden med hänsyn till risken för sådana effekter kan godtas. Lag (2021:467).
Finansinspektionen
4 §
Frågor om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanför resolution enligt 6 kap. prövas av Finansinspektionen. Lag (2021:467).
Regeringen
5 §
Frågor om användning av de statliga stabiliseringsverktygen enligt 22 kap. prövas av regeringen.
En fråga som överlämnas till regeringen enligt 3 § andra stycket ska prövas skyndsamt.
Resolutionsändamålen
6 §
Ändamålen med resolution är att
säkerställa att kritiska verksamheter upprätthålls,
undvika betydande negativa effekter på den finansiella stabiliteten,
skydda offentliga medel,
skydda insättare enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och investerare enligt lagen (1999:158) om investerarskydd, och
skydda kundmedel och kundtillgångar.
Allmänna tillämpningsprinciper
Prioritetsordningen ska upprätthållas
7 §
Resolutionsåtgärder ska tillämpas och resolutionsplaner utformas på ett sätt som medför att företagets
aktie- eller andelsägare bär förluster först, och
borgenärer bär, om inte annat anges i denna lag, förluster efter ägarna i den inbördes ordning som gällt om företaget varit försatt i konkurs.
Borgenärernas inbördes ordning ska även följas vid konvertering av skulder till kärnprimärkapital.
Det ekonomiska utfallet ska inte bli sämre än vid konkurs eller likvidation
8 §
Det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer ska inte bli sämre vid resolution eller åtgärder enligt 6 kap. än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation.
Proportionalitet
9 §
Ett beslut enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller för något annat motstående intresse.
Tillämpningen av denna lag och av föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen ska stå i proportion till arten och omfattningen av det berörda företagets verksamhet och dess komplexitetsgrad.
2 kap. Definitioner
1 §
I denna lag avses med
anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
avvecklingsenhet: ett företag som inte är en resolutionsenhet och som
enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation, eller
enligt en koncernresolutionsplan inte ska omfattas av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap.,
bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,
behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i tillsynsförordningen, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller de särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut, i den ursprungliga lydelsen,
berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet,
betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,
blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,
blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES, eller
annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
central motpart: en central motpart enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som har auktoriserats enligt artikel 14 eller godkänts enligt artikel 25 i samma förordning,
det kombinerade buffertkravet: det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,
dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom EES,
EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,
europeiskt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte omfattas av artikel 92a i tillsynsförordningen och som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro eller ingår i en resolutionsgrupp som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro,
filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,
finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,
finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,
finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,
finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES, eller
annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kostnader för resolution som upprättats av ett land inom EES enligt artikel 100 i krishanteringsdirektivet,
förordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 21 oktober 2014 avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution,
garanterad insättning: en insättning som omfattas av insättningsgarantin enligt 4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,
globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt institut enligt artikel 4.1.133 i tillsynsförordningen,
globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES: ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES enligt artikel 4.1.134 i tillsynsförordningen,
globalt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som är ett globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant,
gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade situationen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen eller artikel 4.1.11 i värdepappersbolagsförordningen,
gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag i flera länder inom EES,
holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,
institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,
kapitalbas:
för kreditinstitut, detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsförordningen och
för värdepappersbolag, detsamma som avses i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen,
kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,
koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,
koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanteringsdirektivet,
kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och ett sådant värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,
krisavvärjande åtgärd:
en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse och 8 a kap. 7 och
8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekonstruktion eller avveckling enligt 3 kap. 3-5 och 12-24 §§,
en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en krisavvärjande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,
ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen om värdepappersmarknaden, eller
nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap.,
krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1174,
kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde, sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,
kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § den lagen,
kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförordningen,
kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 28.1-28.4, 29.1-29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,
moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsförordningen,
moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,
moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är hemmahörande i ett land utanför EES,
moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett
annat institut eller ett EES-institut, eller
finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
nationellt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte är en globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt systemviktig resolutionsenhet men som Riksgäldskontoret bedömer vara en sannolik systemrisk i händelse av fallissemang,
relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supplementärkapitalinstrument,
resolutionsenhet: en juridisk person inom EES som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder,
resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land utanför EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett moderföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolutionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och förväntat resultat,
resolutionsgrupp: en resolutionsenhet och dess dotterföretag som inte är
en resolutionsenhet,
ett dotterföretag till en annan resolutionsenhet, eller
ett dotterföretag i ett tredjeland som enligt resolutions- eller koncernresolutionsplanen inte ingår i resolutionsgruppen och dess dotterföretag,
resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishanteringsdirektivet,
resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,
samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,
samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,
samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,
större dotterföretag: ett större dotterföretag enligt artikel 4.1.135 i tillsynsförordningen,
supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,
tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitaltäckningsdirektivet eller artikel 48 i värdepappersbolagsdirektivet,
tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES,
värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har tillstånd för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3 eller 6 den lagen, utom sådana värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,
värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen,
värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, och
övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen. Lag (2025:890).
2 §
En nedskrivningsbar skuld är en skuld som inte räknas som ett primärkapitalinstrument eller ett supplementärkapitalinstrument, och som inte är
en garanterad insättning,
en skuld som är säkerställd, till den del skulden täcks av säkerhet,
en skuld som hänför sig till kundtillgångar eller kundmedel förutsatt att kunden är skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utländskt förfarande,
en skuld som hänför sig till ett kommissionsavtal eller annat avtal som innebär att institutet är redovisningsskyldigt för anförtrodda medel,
en skuld till ett institut eller ett EES-institut som inte ingår i samma koncern som institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2, med en ursprunglig löptid som är kortare än sju dagar,
en skuld med en kortare återstående löptid än sju dagar, som hänför sig till
system eller operatörer i ett anmält avvecklingssystem eller deras deltagare, eller
centrala motparter,
en skuld till anställda avseende inarbetad lön, pensionsförmåner eller annan fast ersättning, med undantag för den rörliga delen av ersättningen
som inte regleras av kollektivavtal, eller
som avser en risktagare med väsentlig inverkan,
en skuld till en borgenär inom affärs- eller handelssektorn, där skulden hänför sig till att institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 har tillhandahållits varor eller tjänster som är kritiska för dess löpande verksamhet,
en skuld till en skatte- eller en socialförsäkringsmyndighet, förutsatt att myndighetens fordran har förmånsrätt,
en skuld till garantimyndigheten till följd av avgifter som ska betalas i enlighet med 12 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, eller
en skuld till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 som inte är en resolutionsenhet men som ingår i samma resolutionsgrupp, utom när det gäller
andra efterställda skulder än relevanta kapitalinstrument, och
skuldinstrument som avses i 21 kap. 15 § 3 b.
Som en nedskrivningsbar skuld räknas även en skuld som enligt lagen i ett annat land inom EES eller tredjeland inte motsvarar en sådan skuld som anges i första stycket. Lag (2021:467).
2 a §
En kvalificerad skuld är en sådan nedskrivningsbar skuld som uppfyller villkoren i 4 kap. 9-12 §§. Lag (2021:467).
2 b §
Ett efterställt kvalificerat instrument är ett instrument som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsynsförordningen utom när det gäller hänvisningarna till artikel 72b.3-72b.5. Lag (2021:467).
3 §
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer:
- krav på kapitalbas och kvalificerade skulder i 4 kap. 1 §
- försäljningsverktyget i 17 kap. 1 §
- broinstitutsverktyget i 18 kap. 1 §
- broinstitut i 18 kap. 2 §
- avskiljandeverktyget i 19 kap. 1 §
- tillgångsförvaltningsbolag i 19 kap. 2 §
- skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. 1 §
- statliga stabiliseringsverktyg i 22 kap. 1 §
- arrangemang om strukturerad finansiering i 23 kap. 1 §
- arrangemang om säkerheter i 23 kap. 1 §
- arrangemang om säkerhetsöverlåtelser i 23 kap. 1 §
- kvittningsarrangemang i 23 kap. 1 §
- nettningsarrangemang i 23 kap. 1 §
- partiell överföring i 23 kap. 1 §. Lag (2021:467).
AVDELNING II. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA RESOLUTION OCH UNDVIKA FALLISSEMANG
3 kap. Resolutionsplaner
1 §
Riksgäldskontoret ska upprätta en resolutionsplan för varje institut och hålla den aktuell. Planen ska ange
de resolutionsåtgärder som Riksgäldskontoret avser att vidta om institutet försätts i resolution, och
de åtgärder som Finansinspektionen avser att vidta enligt
6 kap.
Resolutionsplanen ska upprättas efter att Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där institutet har betydande filialer fått tillfälle att lämna synpunkter.
En resolutionsplan ska inte upprättas för institut som tillsammans med andra koncernföretag inom EES är föremål för gruppbaserad tillsyn. Lag (2021:467).
Koncernresolutionsplaner
2 §
Ett institut som tillsammans med andra koncernföretag inom EES är föremål för gruppbaserad tillsyn, ska omfattas av en koncernresolutionsplan som antagits av Riksgäldskontoret. Planen ska ange
vilka åtgärder som Riksgäldskontoret, eller i förekommande fall en utländsk resolutionsmyndighet, avser att vidta om institutet eller ett annat koncernföretag försätts i resolution,
resolutionsenheter och resolutionsgrupper i koncernen, och
de åtgärder som Finansinspektionen avser att vidta enligt
6 kap.
Av koncernresolutionsplanen ska det också framgå hur resolutionen ska finansieras. Planen ska ange hur kostnaderna för åtgärderna fördelas mellan resolutionsreserven och de övriga finansieringsarrangemangen.
För en koncern som inte är gränsöverskridande ska koncernresolutionsplanen upprättas, och vid behov uppdateras, av Riksgäldskontoret efter att Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där det finns betydande filialer fått tillfälle att lämna synpunkter.
För en gränsöverskridande koncern ska koncernresolutionsplanen upprättas, och vid behov uppdateras, av Riksgäldskontoret, om myndigheten är samordnande resolutionsmyndighet i resolutionskollegiet, tillsammans med berörda resolutionsmyndigheter och efter att relevanta behöriga myndigheter fått tillfälle att lämna synpunkter. Lag (2021:467).
3 §
Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet för en gränsöverskridande koncern, ska myndigheten lämna över den information som myndigheten fått från moderföretaget inom EES till relevanta utländska resolutionsmyndigheter. Riksgäldskontoret ska därefter inom fyra månader från det att informationen överlämnats, försöka komma överens med dessa resolutionsmyndigheter om att anta koncernresolutionsplanen.
Om Riksgäldskontoret inte är samordnande myndighet, ska myndigheten inom fyra månader från det att den samordnande myndigheten har sänt över informationen, försöka komma överens med de utländska resolutionsmyndigheterna om att anta koncernresolutionsplanen.
Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet, ska myndigheten göra en ny bedömning av planen, om myndigheten underrättas av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES om att den myndigheten bedömer att en omtvistad fråga avseende koncernresolutionsplanen kan få väsentlig finanspolitisk inverkan i det landet. Riksgäldskontoret ska då också göra en ny bedömning av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. Lag (2021:467).
4 §
Om en överenskommelse enligt 3 § inte har träffats inom fyra månader ska Riksgäldskontoret, om myndigheten är samordnande resolutionsmyndighet, besluta om koncernresolutionsplanen.
När Riksgäldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter och reservationer från de utländska resolutionsmyndigheterna.
5 §
Om Riksgäldskontoret inte är den samordnande resolutionsmyndigheten, ska myndigheten fatta beslut om en resolutionsplan för de dotterföretag som den ansvarar för, om
myndigheten invänder mot den samordnande myndighetens resolutionsplan, och
en överenskommelse enligt 3 § inte har träffats inom fyra månader.
När Riksgäldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter och reservationer från de utländska resolutionsmyndigheterna och från behöriga myndigheter. Lag (2021:467).
6 §
Om någon utländsk resolutionsmyndighet inom fyramånadersfristen i 3 § har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 4 eller 5 § med en månad och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Riksgäldskontoret ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten. Detta gäller dock inte om Riksgäldskontoret anser att beslutet kan få väsentlig finanspolitisk inverkan i Sverige.
Riksgäldskontoret får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 § efter det att fyramånadersperioden har löpt ut eller en överenskommelse har träffats.
7 §
Ett beslut om en koncernresolutionsplan som fattas av en utländsk samordnande resolutionsmyndighet efter en överenskommelse med en eller flera resolutionsmyndigheter eller på grund av att resolutionsmyndigheterna inte har kommit överens, gäller i Sverige.
8 §
Om Riksgäldskontoret bedömer att en koncernresolutionsplan som beslutats av en utländsk myndighet kan få väsentlig finanspolitisk inverkan i Sverige, ska Riksgäldskontoret underrätta den samordnande resolutionsmyndigheten.
9 §
Riksgäldskontoret ska beakta och följa de resolutionsplaner som beslutats, om myndigheten inte med hänsyn till omständigheterna i ett resolutionsärende anser att resolutionsändamålen skulle uppnås effektivare med hjälp av andra åtgärder än de som anges i planen.
Möjligheten att rekonstruera eller avveckla institut som inte ingår i en finansiell koncern
10 §
När Riksgäldskontoret upprättar en resolutionsplan för ett institut, ska Riksgäldskontoret pröva i vilken utsträckning det är möjligt att rekonstruera eller avveckla institutet genom konkurs, likvidation eller resolution på ett sätt som inte leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet i EES. Riksgäldskontoret får inte förutsätta att det lämnas likviditetsstöd på särskilda villkor från Riksbanken eller någon annan centralbank eller något annat statligt stöd än medel ur resolutionsreserven.
Prövningen ska göras efter samråd med Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där institutet har betydande filialer.
Möjligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern
11 §
När Riksgäldskontoret upprättar en koncernresolutionsplan enligt 2 §, ska myndigheten pröva i vilken utsträckning det är möjligt att på ett sätt som inte leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet inom EES rekonstruera eller avveckla
koncernföretagen genom konkurs, likvidation eller motsvarande utländska förfaranden, eller
koncernen eller en resolutionsgrupp genom resolution.
Riksgäldskontoret får inte förutsätta att det lämnas likviditetsstöd på särskilda villkor från Riksbanken eller någon annan centralbank eller annat statligt stöd än medel ur något finansieringsarrangemang.
Prövningen ska göras efter att de behöriga myndigheterna för dotterföretagen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där koncernföretagen har betydande filialer fått tillfälle att lämna synpunkter. För en gränsöverskridande koncern ska prövningen göras tillsammans med resolutionsmyndigheterna för andra koncernföretag. Lag (2021:467).
Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett företag som inte ingår i en finansiell koncern
12 §
Om Riksgäldskontoret finner att det finns ett väsentligt hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett företag, ska Riksgäldskontoret underrätta företaget, Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där företaget har betydande filialer.
Riksgäldskontoret ska samtidigt förelägga företaget att inom fyra månader ange vilka åtgärder som det anser kan undanröja eller minska det aktuella hindret, inbegripet en tidsplan för när åtgärderna ska vidtas. Tidsplanen ska beakta orsaken till hindret.
Företagets tidsfrist ska i stället vara två veckor om hindret beror på att företaget
inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten enligt 4 kap. 1 §, eller
inte uppfyller kraven enligt artiklarna 92a och 494 i tillsynsförordningen eller 4 kap. 2-8 §§. Lag (2025:890).
12 a §
Om Riksgäldskontoret har funnit att det finns väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett institut, får en resolutionsplan för institutet inte upprättas förrän åtgärder enligt 13 § har vidtagits eller Riksgäldskontoret har funnit att sådana åtgärder inte är nödvändiga. Lag (2021:467).
13 §
Om Riksgäldskontoret, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, bedömer att de åtgärder som ett företag anger enligt 12 § inte effektivt undanröjer eller minskar hindret mot att rekonstruera eller avveckla företaget, ska Riksgäldskontoret besluta om vilka andra åtgärder som företaget ska vidta inom fyra veckor från beslutet för att undanröja eller minska detta hinder. Ett sådant beslut får dock bara avse sådana åtgärder som anges i 24 §.
När Riksgäldskontoret prövar vilka åtgärder som företaget ska vidta, ska Riksgäldskontoret ta hänsyn till det hot som hindren utgör för det finansiella systemet och den inverkan åtgärderna har på företaget, det finansiella systemet, den inre marknaden och samhällsekonomin. Åtgärderna ska stå i proportion till de hinder som ska undanröjas eller begränsas. Lag (2021:467).
Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gränsöverskridande koncern
14 §
Om Riksgäldskontoret eller en utländsk resolutionsmyndighet underrättar ett företag i en gränsöverskridande koncern om att det finns väsentliga hinder mot rekonstruktion eller avveckling, ska Riksgäldskontoret vänta med beslut om koncernresolutionsplanen till dess processen för att undanröja eller begränsa de väsentliga hindren avslutats.
15 §
Om Riksgäldskontoret vid en prövning enligt 11 § finner att det finns väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gränsöverskridande koncern, ska Riksgäldskontoret ge tillsynskollegiet och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där betydande filialer är belägna tillfälle att lämna synpunkter och därefter försöka komma överens med de utländska resolutionsmyndigheterna om vilka åtgärder som ska vidtas beträffande koncernen. Riksgäldskontorets bedömning av möjligheten att rekonstruera eller avveckla koncernen ska tjäna som utgångspunkt för beslut i frågan om vilka åtgärder som ska vidtas. Lag (2021:467).
16 §
När Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet för en gränsöverskridande koncern och företagen som ingår i koncernen ska bli föremål för åtgärder enligt 15 §, ska Riksgäldskontoret tillsammans med den samordnande tillsynsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten ta fram en rapport som ska innehålla en analys av de väsentliga hindren mot att vidta effektiva resolutionsåtgärder beträffande koncernen och dess resolutionsgrupper. Rapporten ska belysa vilka effekter olika åtgärder har på koncernens eller en resolutionsgrupps affärsmodell och ge förslag på sådana proportionella och riktade åtgärder som enligt Riksgäldskontoret är nödvändiga och lämpliga för att undanröja eller begränsa hindren. Lag (2021:467).
17 §
En rapport enligt 16 § ska lämnas till moderföretaget inom EES med möjlighet att inom fyra månader från mottagandet av rapporten lämna synpunkter och föreslå alternativa åtgärder för att undanröja eller begränsa de hinder som identifierats i rapporten.
Om Riksgäldskontoret finner att ett hinder enligt första stycket beror på att ett koncernföretag befinner sig i en sådan situation som avses i 12 § tredje stycket, ska Riksgäldskontoret, efter att övriga resolutionsmyndigheter fått tillfälle att lämna synpunkter, förelägga moderföretaget att inom två veckor ange vilka åtgärder som det anser kan undanröja eller minska det aktuella hindret, inbegripet en tidsplan för när åtgärderna ska vidtas. Tidsplanen ska beakta orsaken till hindret. Lag (2025:890).
18 §
När moderföretaget har yttrat sig enligt 17 § eller den tid för yttrande som anges i den paragrafen har löpt ut, ska Riksgäldskontoret, efter att behöriga myndigheter och resolutionsmyndigheter i länder inom EES där moderföretaget, dotterföretag eller betydande filialer till institut i koncernen finns fått tillfälle att lämna synpunkter, försöka komma överens med resolutionsmyndigheterna om
vilka väsentliga hinder som finns,
hur de åtgärder som föreslagits av moderföretaget ska bedömas, och
vilka ytterligare åtgärder som krävs för att undanröja eller begränsa hindren.
Överenskommelsen ska träffas inom fyra månader från det att moderföretaget yttrat sig över rapporten, eller om moderföretaget inte yttrat sig, inom en månad från utgången av den fyramånadersperiod som anges i 17 § första stycket.
En överenskommelse om ett hinder som avses i 17 § andra stycket ska träffas inom två veckor från det att moderföretaget yttrat sig. Lag (2021:467).
19 §
Av en överenskommelse enligt 18 § ska det framgå vad den grundas på. Om Riksgäldskontoret är den samordnande resolutionsmyndigheten, ska myndigheten överlämna överenskommelsen till moderföretaget inom EES.
Riksgäldskontoret ska fatta de beslut som följer av överenskommelsen.
20 §
Om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom föreskriven tid och Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet, ska Riksgäldskontoret med tillämpning av 12 och 13 §§ och med hänsyn tagen till synpunkter och reservationer från de övriga resolutionsmyndigheterna fatta beslut om åtgärder som ska vidtas på koncernnivå.
21 §
Om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom föreskriven tid, ska Riksgäldskontoret med tillämpning av 12 och 13 §§ och med hänsyn tagen till synpunkter och reservationer från de övriga resolutionsmyndigheterna fatta beslut om åtgärder som ska vidtas mot en resolutionsenhet eller ett dotterföretag som inte är en resolutionsenhet men som Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för. Lag (2021:467).
22 §
Om myndigheterna inte har kommit överens om någon av de åtgärder som anges i 24 § första stycket 7, 8 eller 10, och någon berörd utländsk resolutionsmyndighet inom tidsfristen i 18 § andra eller tredje stycket har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 20 eller 21 § med en månad och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Riksgäldskontoret ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten.
Riksgäldskontoret får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 § om tidsfristen i 18 § andra eller tredje stycket har löpt ut eller en överenskommelse har träffats. Lag (2021:467).
23 §
Ett beslut enligt 18 § av en utländsk samordnande resolutionsmyndighet gäller i Sverige, om det fattats efter en överenskommelse med en eller flera resolutionsmyndigheter eller på grund av att de behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom tidsfristen i 18 § andra eller tredje stycket. Lag (2021:467).
Åtgärder för att undanröja eller minska väsentliga hinder
24 §
För att undanröja eller begränsa väsentliga hinder som har identifierats enligt 13 eller 18 § får Riksgäldskontoret
förelägga företaget att skaffa eller se över sina koncerninterna arrangemang för finansiering, eller ingå serviceavtal som säkrar att företaget kan tillhandahålla kritiska verksamheter,
förelägga företaget att begränsa sina största enskilda eller totala exponeringar,
införa kompletterande informationskrav som är relevanta för resolutionsändamålen,
förelägga företaget att avyttra särskilda tillgångar,
förelägga företaget att begränsa eller upphöra med en viss verksamhet,
förelägga företaget att begränsa eller förhindra utveckling av vissa affärsområden eller försäljning av vissa produkter,
förelägga företaget att minska komplexiteten i de juridiska eller operativa strukturerna i företaget eller i ett koncernföretag som direkt eller indirekt står under företagets kontroll för att säkerställa att det går att med resolutionsverktygen juridiskt och operativt avskilja kritiska verksamheter från övriga verksamheter,
förelägga företaget eller moderföretaget att inrätta ett finansiellt moderholdingföretag i Sverige eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES,
förelägga företaget att, för att uppfylla kravet enligt
4 kap. 1 §,
ändra löptidsprofilen för eller öka sina kvalificerade skulder,
ändra löptidsprofilen för kärnprimärkapitalinstrument och relevanta kapitalinstrument, efter godkännande av Finansinspektionen, eller
vidta andra åtgärder för att uppfylla kravet,
förelägga ett holdingföretag med blandad verksamhet som är moderföretag till företaget att inrätta ett finansiellt holdingföretag för att kontrollera företaget, om det är nödvändigt för att underlätta resolution och undvika att resolutionen får negativ effekt på den icke-finansiella delen av koncernen, eller
förelägga företaget att uppfylla det kombinerade buffertkravet.
När Riksgäldskontoret meddelar ett föreläggande enligt första stycket, ska myndigheten samtidigt förelägga företaget att inom en månad ta fram en plan för hur företaget avser att genomföra de åtgärder som föreläggandet avser. Lag (2021:467).
Informationsutbyte med institut och moderföretag
25 §
På begäran av Riksgäldskontoret ska ett institut eller ett moderföretag inom EES ge Riksgäldskontoret det stöd och den hjälp Riksgäldskontoret behöver för att upprätta en resolutionsplan för institutet eller koncernen.
Riksgäldskontoret ska lämna en sammanfattning av resolutionsplanen till institutet eller moderföretaget.
4 kap. Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder
1 §
I syfte att ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 ska ha kapital och skulder som kan skrivas ned eller konverteras enligt 6 eller 21 kap., ska Riksgäldskontoret, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, besluta att företaget ska uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Riksgäldskontoret ska dock, med undantag för de fall som avses i 4 § andra stycket, inte besluta om ett sådant krav för en avvecklingsenhet.
Kravet ska beslutas i anslutning till resolutionsplaneringen enligt 3 kap. och uttryckas som procentandelar av
det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsynsförordningen eller kapitalbaskravet enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen multiplicerat med 12,5 (den riskvägda kvoten), och
det totala exponeringsmåttet enligt artiklarna 429 och 429a i tillsynsförordningen (bruttosoliditetskvoten).
Lag (2025:890).
2 §
För en globalt systemviktig resolutionsenhet och ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES, ska Riksgäldskontoret besluta om ett ytterligare krav, utöver det som gäller enligt artiklarna 92a, 92b och 494 i tillsynsförordningen, om det är nödvändigt för att uppfylla villkoren i artikel 45c i krishanteringsdirektivet. Lag (2021:467).
Övriga resolutionsenheter
3 §
För en resolutionsenhet som inte är en globalt systemviktig resolutionsenhet ska täljaren för
den riskvägda kvoten bestämmas till summan av
kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen och de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, och
ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kraven enligt a efter genomförande av resolution, och
bruttosoliditetskvoten bestämmas till summan av
kravet på bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsförordningen, och
ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kravet enligt a efter genomförande av resolution.
För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får
den riskvägda kvoten inte understiga 13,5 procent, och
bruttosoliditetskvoten inte understiga 5 procent.
Riksgäldskontoret får besluta att andra stycket ska gälla också för en nationellt systemviktig resolutionsenhet. Vid ett sådant beslut ska Riksgäldskontoret beakta följande omständigheter:
förekomsten av insättningar och avsaknaden av skuldinstrument,
om tillgången till marknaden för kvalificerade skulder är begränsad, och
i vilken utsträckning resolutionsenheten är beroende av kärnprimärkapital för att uppfylla kravet. Lag (2025:890).
Övriga företag som inte är resolutionsenheter
4 §
För ett företag som inte är en resolutionsenhet och som inte är ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES ska täljaren för
den riskvägda kvoten bestämmas till summan av
kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen och de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, och
ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kraven enligt a efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution av resolutionsgruppen, och
bruttosoliditetskvoten bestämmas till summan av
kravet på bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsförordningen, och
ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kravet enligt a efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution av resolutionsgruppen.
För en avvecklingsenhet får Riksgäldskontoret besluta om ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder som överstiger summan av första stycket 1 a och 2 a.
Artiklarna 77.2 och 78a i tillsynsförordningen ska inte tillämpas av en avvecklingsenhet om enheten inte omfattas av ett beslut enligt andra stycket. Lag (2025:890).
Gemensamma bestämmelser
5 §
Riksgäldskontoret ska vid tillämpning av
3 § första stycket 2 och 4 § första stycket 2 ta hänsyn till kraven enligt 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 §, och
3 § första stycket 1 b och 2 b och 4 § första stycket 1 b och 2 b utgå från de senast rapporterade värdena för det totala riskexponeringsbeloppet och det totala exponeringsmåttet enligt artiklarna 92.3, 429 och 429a i tillsynsförordningen och artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen. Lag (2021:467).
6 §
Riksgäldskontoret får höja beloppen enligt 3 § första stycket 1 b och 4 § första stycket 1 b för att säkerställa att företaget kan upprätthålla marknadsförtroendet under en lämplig tidsperiod, som inte får överstiga ett år.
Ett tilläggsbelopp enligt första stycket ska, med avdrag för det kontracykliska buffertkravet enligt 6 kap. 1 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar, motsvara det kombinerade buffertkravet efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution.
Tilläggsbeloppet enligt andra stycket får dock justeras om Riksgäldskontoret bedömer att ett högre eller lägre belopp är lämpligt för att upprätthålla marknadsförtroendet och för att säkerställa att företaget kan tillhandahålla kritisk verksamhet utan stöd enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Lag (2021:467).
7 §
Om Riksgäldskontoret bedömer att vissa skulder helt eller delvis kommer att undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 § eller att skulderna kommer att överföras till ett annat företag, ska kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfyllas med kapitalbas eller kvalificerade skulder som täcker de skulder som kan komma att undantas eller överföras. Lag (2021:467).
8 §
Riksgäldskontoret ska
vid tillämpningen av 2-4 §§ löpande och utan dröjsmål anpassa kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder till de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, och
vid tillämpningen av 3-6 §§ beakta artiklarna 465-491 och
493-501 i tillsynsförordningen. Lag (2021:467).
Hur kravet ska uppfyllas
Gemensamma bestämmelser
9 §
En resolutionsenhet ska uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med
kapitalbas, och
skulder som uppfyller villkoren i artikel 72a, artikel 72b, utom när det gäller punkt 2 d, och artikel 72c i tillsynsförordningen.
En avvecklingsenhet ska uppfylla kravet med
kapitalbas, och
skulder som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsynsförordningen utom när det gäller hänvisningarna till artikel 72b.2 b och d. Lag (2025:890).
10 §
Om en skuld enligt 9 § avser ett skuldinstrument som innefattar derivat, utan att vara en skuld som avses i artikel 72a.2 1 i tillsynsförordningen, får skulden användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, om
kapitalbeloppet för skuldinstrumentet vid tidpunkten för utfärdandet är fast eller ökande och inte påverkas av någon derivatkomponent och det totala skuldbeloppet dagligen kan värderas på motsvarande sätt som ett likvärdigt instrument utan kreditrisk på en aktiv och likvid marknad enligt artiklarna 104 och 105 i tillsynsförordningen, eller
värdet av motsvarande fordran vid borgenärens obestånd eller resolution är fast eller ökande och inte överstiger det belopp som ursprungligen betalades för skuldinstrumentet.
Skuldinstrumentet får inte omfattas av något nettningsavtal.
En skuld enligt första stycket får användas för att uppfylla kravet till den del skulden motsvarar ett kapitalbelopp enligt första stycket 1 eller ett fast eller ökande belopp enligt första stycket 2. Lag (2025:890).
11 §
En resolutionsenhet får också uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med skulder enligt 12 § första stycket 1 som ett inom EES etablerat dotterföretag till resolutionsenheten har till en delägare av dotterföretaget som inte ingår i samma resolutionsgrupp som dotterföretaget och resolutionsenheten, om
resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget inte påverkas av nedskrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller 21 kap., och
skulderna inte överskrider ett belopp som motsvarar kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för dotterföretaget, efter avdrag för summan av de skulder som företaget, direkt eller genom andra företag inom samma resolutionsgrupp, har till resolutionsenheten och kapitalbas enligt 12 § första stycket 2. Lag (2021:467).
12 §
Ett företag som inte är en resolutionsenhet men som ingår i en resolutionsgrupp får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med
skulder
som företaget har till resolutionsenheten i resolutionsgruppen, eller som, utan att det påverkar resolutionsenhetens kontroll av företaget vid genomförande av nedskrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller
21 kap., företaget har till en annan av företagets delägare,
som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsynsförordningen utom när det gäller hänvisningarna till artikel 72b.2 b, c och k-m och 72b.3-72b.5,
som har sämre prioritet enligt förmånsrättsordningen än skulder som inte uppfyller villkoren i a och som inte får ingå i kapitalbaskraven,
som enligt resolutionsplanen ska omfattas av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. utan att resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget påverkas,
vars förvärv inte finansierats av företaget,
som inte är villkorade av att de ska lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg av företaget utom vid företagets konkurs eller likvidation och företaget inte heller på något annat sätt ger en indikation om det,
som inte ger borgenären rätt att tidigarelägga planerade utbetalningar av ränta eller kapitalbelopp utom när det gäller företagets konkurs eller likvidation, och
för vilka storleken på ränta eller annan avkastning inte är beroende av kreditvärdigheten hos företaget eller dess moderföretag, eller
kapitalbas som är
kärnprimärkapital, eller
annan kapitalbas som företaget har emitterat till ett företag i samma resolutionsgrupp, eller som, utan att det påverkar resolutionsenhetens kontroll av företaget vid genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller
21 kap., företaget har emitterat till ett företag utanför resolutionsgruppen.
Första stycket gäller, med undantag för 1 a och d, även för ett företag som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet och som är en avvecklingsenhet.
Ett företag som avses i 23 § första stycket 2 eller 3 eller andra stycket 2 ska uppfylla kravet med instrument som avses i artikel 89.2 fjärde stycket i krishanteringsdirektivet, om villkoren i den artikeln är uppfyllda. Lag (2025:890).
Delkrav för vissa resolutionsenheter
13 §
En globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket ska delvis uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument och skulder som avses i 11 §.
Delkravet ska uppgå till ett belopp som motsvarar 8 procent av totala skulder och eget kapital.
Riksgäldskontoret får, under förutsättning att villkoren i artikel 72b.3 i tillsynsförordningen är uppfyllda och på ansökan av resolutionsenheten, medge en lägre procentandel än den som anges i andra stycket, om andelen överstiger ett belopp som motsvarar (1-X1/X2) x 8 procent av totala skulder och eget kapital
där X1 motsvarar 3,5 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsynsförordningen eller av kapitalbaskravet enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen multiplicerat med 12,5, och
där X2 motsvarar summan av
18 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet, och
det kombinerade buffertkravet. Lag (2021:467).
14 §
För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får delkravet enligt 13 § inte överstiga ett belopp som motsvarar 27 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet, om
resolutionsplanen inte förutsätter användning av resolutionsreserven,
kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder är tillräckligt för att uppfylla förutsättningarna för att använda resolutionsreserven enligt 21 kap. 30 och 32 §§, eller
delkravet påverkar resolutionsenhetens affärsmodell på ett oproportionerligt sätt. Lag (2025:890).
Alternativt delkrav för vissa resolutionsenheter
15 §
Riksgäldskontoret får besluta att en globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket, i stället för det som anges i 13 §, delvis ska uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument och skulder som avses i 11 § med ett belopp som inte överstiger det högsta av
8 procent av totala skulder och eget kapital, eller
summan av
det kombinerade buffertkravet,
två gånger kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen, och
två gånger de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet.
Första stycket gäller om
det finns ett väsentligt hinder för genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution, och
korrigerande åtgärder enligt ett föreläggande från Riksgäldskontoret inte har vidtagits, eller
Riksgäldskontorets befogenheter enligt denna lag inte är tillräckliga för att hindret helt eller delvis ska undanröjas eller begränsas och tillämpning av denna paragraf bedöms vara en alternativ åtgärd för att avhjälpa hindret,
resolutionsenhetens storlek, juridiska form eller ägarstruktur, verksamhetens art och omfattning, risker eller komplexitet eller resolutionsenhetens kopplingar till andra företag eller den finansiella marknaden kan begränsa förutsättningarna för att genomföra nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution, eller
resolutionsenheten, med hänsyn till de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, tillhör den kategori av företag som har högst riskvärde och som motsvarar
20 procent, avrundat uppåt till närmaste heltal, av de företag som omfattas av detta kapitel. Lag (2021:467).
16 §
Riksgäldskontoret får besluta att 15 § första stycket ska gälla också för en annan resolutionsenhet än som anges i den paragrafen, om
resolutionsenheten har kvalificerade skulder som avses i 9 och 10 §§ med samma prioritet enligt förmånsrättsordningen som skulder som inte utgör nedskrivningsbara skulder eller som undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap.
27 §,
det finns en risk för att det ekonomiska utfallet för borgenärer blir sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation på grund av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. av skulder som inte avser efterställda skulder och som inte undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap.
27 §, och
kapitalbasen och andra efterställda skulder inte är tillräckliga för att säkerställa att borgenärer inte orsakas en sådan förlust som avses i 2. Lag (2021:467).
17 §
Vid beslut enligt 15 eller 16 § ska Riksgäldskontoret beakta följande omständigheter:
marknadsdjupet för och prissättningen på resolutionsenhetens kärnprimärkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och efterställda kvalificerade instrument och den tid som behövs för att verkställa de transaktioner som krävs,
storleken på resolutionsenhetens kvalificerade skuldinstrument enligt artikel 72a i tillsynsförordningen som har en kvarvarande löptid som understiger ett år vid tidpunkten för beslutet,
resolutionsenhetens tillgång till de instrument som avses i
2 utom när det gäller hänvisningen till artikel 72b.2 d i tillsynsförordningen,
om andelen skulder som inte är nedskrivningsbara skulder och som har samma eller sämre prioritet enligt förmånsrättsordningen som de högst prioriterade kvalificerade skulderna överstiger 5 procent av resolutionsenhetens kapitalbas och kvalificerade skulder,
resolutionsenhetens affärs- och finansieringsmodell, riskprofil, stabilitet och förmåga att bidra till ekonomin, och
hur omstruktureringskostnader påverkar resolutionsenhetens återkapitalisering. Lag (2021:467).
Miniminivå för delkravet
18 §
För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får andelen kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument eller skulder som avses i 11 § inte understiga 13,5 procent i fråga om den riskvägda kvoten och 5 procent i fråga om bruttosoliditetskvoten. Lag (2025:890).
19 §
Riksgäldskontoret får besluta att 18 § ska gälla också för en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket. Lag (2021:467).
Särskilda bestämmelser för dotterföretag
20 §
Riksgäldskontoret får besluta att ett institut som inte är en resolutionsenhet ska undantas från kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, om
institutet är ett dotterföretag till
ett moderföretag som är en resolutionsenhet och som uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, eller
ett moderföretag som inte är en resolutionsenhet och som uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad basis,
dotterföretaget och moderföretaget är etablerade i Sverige och ingår i samma resolutionsgrupp,
det inte finns några hinder för moderföretaget att snabbt överföra medel från kapitalbasen eller betala tillbaka sina skulder till dotterföretaget om förutsättningarna för nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. är uppfyllda,
moderföretaget uppfyller krav på ansvarsfull ledning av dotterföretaget och svarar för åtaganden hos dotterföretaget som inte är försumbara,
riskkontrollen hos moderföretaget omfattar dotterföretaget, och
moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i dotterföretaget eller har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse.
Lag (2025:890).
21 §
Riksgäldskontoret får medge att ett institut som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet och som uppfyller villkoren i 20 § 1 och 2 helt eller delvis får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med en garanti som resolutionsenheten tillhandahåller, om
det garanterade beloppet minst motsvarar det krav som ska ersättas,
garantin utfaller så snart
dotterföretaget inte kan betala sina skulder eller andra åtaganden när de förfaller till betalning, eller
förutsättningarna för nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. är uppfyllda,
garantin säkerställs genom pantavtal eller avtal om säkerhetsöverlåtelse som, efter värderingsavdrag med god marginal, motsvarar minst 50 procent av beloppet,
de säkerheter som ställs för garantin uppfyller kraven enligt artikel 197 i tillsynsförordningen,
de säkerheter som ställs för garantin inte är belastade av panträtter eller andra säkerhetsrätter,
säkerheterna har en effektiv löptid som uppfyller samma betalningsvillkor som avses enligt artikel 72c.1 i tillsynsförordningen, och
det inte finns några hinder för överföring av säkerheterna från resolutionsenheten till dotterföretaget, oavsett om resolutionsenheten har försatts i resolution.
Vid tillämpningen av första stycket 7 får Riksgäldskontoret begära att resolutionsenheten visar att det inte finns några sådana hinder som avses där. Lag (2025:890).
22 §
Ett företag enligt 1 kap. 1 § första stycket 2 som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet omfattas inte av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, om inte Riksgäldskontoret beslutar om det. Lag (2021:467).
22 a §
Kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som har emitterats av ett dotterföretag som är en avvecklingsenhet och som inte omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska inte dras av i enlighet med artikel 72e.5 i tillsynsförordningen.
Ett företag som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet eller ett företag i tredjeland som skulle ha varit en resolutionsenhet om det hade varit etablerat inom EES, ska dock dra av kapitalbasinstrument som avses i första stycket, om
avvecklingsenheten ingår i samma resolutionsgrupp, och
kapitalbasinstrumenten uppgår till minst 7 procent av värdet av kapitalbas och kvalificerade skulder som avses i
12 §, beräknat den 31 december som ett årligt genomsnitt. Lag (2025:890).
På vilken nivå kravet ska bestämmas och uppfyllas
23 §
För följande företag ska kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder bestämmas och uppfyllas på individuell nivå:
en resolutionsenhet som inte ingår i en resolutionsgrupp,
ett institut som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet eller ett företag i tredjeland,
ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet, och
en avvecklingsenhet.
För följande företag ska kravet bestämmas och uppfyllas på konsoliderad nivå:
en resolutionsenhet som ingår i en resolutionsgrupp, och
ett moderföretag inom EES som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till ett företag i tredjeland.
Lag (2025:890).
23 a §
Riksgäldskontoret får besluta att ett dotterföretag som avses i 23 § första stycket 2 eller 3 uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad nivå, om
dotterföretaget ägs direkt av resolutionsenheten, och
resolutionsenheten är ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,
dotterföretaget och resolutionsenheten är etablerade i samma land inom EES och ingår i samma resolutionsgrupp,
inga andra dotterföretag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och som omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ägs direkt av resolutionsenheten, och
tillämpning av artikel 72e.5 i tillsynsförordningen medför oproportionella negativa effekter för dotterföretaget, eller
dotterföretaget på undergruppsnivå omfattas av de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet och det inte medför att kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder bestäms till ett för högt belopp i förhållande till återkapitaliseringsbehovet för den grupp av företag som ingår i konsolideringen, särskilt med beaktande av om det ingår avvecklingsenheter i gruppen. Lag (2025:890).
23 b §
Ett beslut enligt 23 a § får fattas bara om ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad nivå inte påtagligt försämrar
möjligheten till avveckling enligt den bedömning som ska göras enligt 3 kap. 10 eller 11 §,
möjligheten att tillämpa 6 kap. i fråga om dotterföretaget eller resolutionsgruppen, eller
förutsättningarna för dotterföretaget att uppfylla kravet på kapitalbas efter nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder.
Lag (2025:890).
23 c §
Ett krav enligt 23 a § får uppfyllas med skulder som ett dotterföretag som ingår i konsolideringen har emitterat till
resolutionsenheten, direkt eller genom ett dotterföretag i resolutionsgruppen som inte ingår i konsolideringen, och
en delägare som inte ingår i resolutionsgruppen.
Skulderna får inte överstiga ett belopp som motsvarar kravet för dotterföretaget med avdrag för
skulder som dotterföretaget har emitterat till det dotterföretag som får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad nivå, direkt eller genom ett annat dotterföretag i resolutionsgruppen som ingår i konsolideringen, och
kapitalbas som dotterföretaget har emitterat enligt 12 § första stycket 2. Lag (2025:890).
Frister
24 §
En globalt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 13-15 §§ från och med tre år efter den dag då enheten har fastställts som en sådan. Lag (2021:467).
25 §
En europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla
kraven enligt 13, 15, 18 och 19 §§ från och med tre år efter den dag då enheten uppfyller förutsättningarna för att omfattas av dem, eller
kraven enligt 18 och 19 §§ från och med två år efter dagen för genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. eller en sådan alternativ åtgärd som avses i artikel 45m.3b i krishanteringsdirektivet. Lag (2021:467).
26 §
Riksgäldskontoret ska fastställa en lämplig frist för när
en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 9, 13-16 och
23 §§ efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap., och
ett företag som inte är en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 12 och 20-23 §§ efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap.
Lag (2021:467).
27 §
Riksgäldskontoret får förlänga eller förkorta en frist enligt 26 §.
Riksgäldskontoret ska var tolfte månad under den frist som avses i 24-26 §§ underrätta företaget om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder.
Riksgäldskontoret får inom tolvmånadersperioden underrätta företaget om en ny nivå. Lag (2021:467).
Offentliggörande
28 §
Ett företag ska årligen offentliggöra hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfylls.
Första stycket gäller inte under en frist enligt 26 §. Lag (2025:890).
Övervakning
29 §
Riksgäldskontoret får, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, förbjuda ett företag att göra värdeöverföringar som överstiger ett särskilt förfogandebelopp, om företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.
Med värdeöverföringar enligt första stycket avses att
göra en värdeöverföring kopplad till företagets kärnprimärkapital,
förbinda sig att betala ut rörlig ersättning eller diskretionära pensionsförmåner eller betala ut sådan rörlig ersättning där skyldigheten att betala uppstod vid en tidpunkt då företaget inte uppfyllde det kombinerade buffertkravet, eller
göra utbetalningar hänförliga till instrument som räknas som primärkapitaltillskott enligt artikel 52 i tillsynsförordningen. Lag (2021:467).
30 §
Ett företag ska omedelbart underrätta Riksgäldskontoret om företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten. Lag (2021:467).
31 §
Ett beslut enligt 29 § första stycket ska fattas nio månader efter att Riksgäldskontoret har tagit emot en underrättelse enligt 30 §.
Riksgäldskontoret ska avstå från att fatta ett sådant beslut om minst två av följande förutsättningar är uppfyllda:
bristen beror på allvarliga störningar av den finansiella marknadens funktionssätt,
störningarna enligt 1 medför
ökad prisvolatilitet för företagets kärnprimärkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument, eller
ökade kostnader för företaget, och
att handelsplatserna helt eller delvis är stängda så att företaget inte kan ge ut sådana instrument som avses i a,
en stängning av handelsplatsen enligt 2 drabbar fler företag,
störningarna enligt 1 hindrar det berörda företaget från att ge ut sådana instrument som avses i 2 a i den omfattning som krävs för att avhjälpa bristen, och
ett beslut enligt första stycket kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet.
Om Riksgäldskontoret avstår från att fatta ett beslut enligt första stycket, ska Finansinspektionen underrättas. Lag (2021:467).
32 §
Så länge företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten ska Riksgäldskontoret minst en gång i månaden pröva frågan om ett förbud mot värdeöverföringar enligt 29 §. Om en sådan prövning sker senare än nio månader efter att Riksgäldskontoret har tagit emot en underrättelse enligt 30 § ska 31 § tillämpas. Lag (2025:890).
33 §
Riksgäldskontoret ska övervaka att företagen uppfyller sina skyldigheter enligt detta kapitel. Riksgäldskontoret ska samordna sin övervakning med den tillsyn som utövas av Finansinspektionen.
Om ett företag inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, ska ett ingripande ske med tillämpning av bestämmelserna avseende åtminstone någon av de åtgärder som nämns i
- 3 och 4 kap. i denna lag,
- 15 kap. 1 och 1 a §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
- 25 kap. 1-1 i §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och
- 2 kap. 1 § och 8 kap. 1-3 §§ lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.
Ett beslut av Finansinspektionen om ingripande ska föregås av att inspektionen ger Riksgäldskontoret tillfälle att lämna synpunkter. Lag (2025:890).
Gränsöverskridande fall
34 §
För en gränsöverskridande koncern ska Riksgäldskontoret och berörda utländska resolutionsmyndigheter fatta ett gemensamt beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad nivå för varje resolutionsenhet, och på individuell nivå för företag som inte är resolutionsenheter men som ingår i en resolutionsgrupp. För ett företag som uppfyller villkoren i artikel 45a.1 i krishanteringsdirektivet ska dock inget gemensamt beslut fattas.
Riksgäldskontoret ska meddela ett gemensamt beslut i fråga om
de företag som Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för, och
koncernens moderföretag, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en resolutionsenhet och om moderföretaget inte är en resolutionsenhet i samma resolutionsgrupp.
I ett gemensamt beslut får det bestämmas att ett dotterföretag som inte är en resolutionsenhet delvis får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med instrument som har utfärdats till och förvärvats av företag som inte ingår i resolutionsgruppen, om det överensstämmer med resolutionsplanen och en resolutionsenhet i samma resolutionsgrupp inte har förvärvat tillräckligt med instrument och skulder som uppfyller kraven i 12 §.
Vid tillämpningen av denna paragraf och 35-39 §§ ska hänsyn tas till om dotterföretag i tredjeland ingår i resolutionsgruppen. Lag (2025:890).
35 §
Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, eller skulle ha varit resolutionsenheter om de hade varit etablerade inom EES, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enligt
36 § 1 och artikel 12a i tillsynsförordningen, och
36 § 2 och artikel 12a i tillsynsförordningen.
Justeringar enligt första stycket får göras om förutsättningarna enligt artikel 45h.2 andra och tredje styckena i krishanteringsdirektivet är uppfylld. Lag (2023:614).
36 §
Vid tillämpningen av 35 § ska det ytterligare krav som avses i 2 § bestämmas för
respektive resolutionsenhet eller G-SII-enhet utanför EES som skulle ha varit en resolutionsenhet om den hade varit etablerad inom EES, och
ett moderföretag inom EES som om det utgjorde den enda resolutionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet.
Lag (2023:614).
37 §
Om ett gemensamt beslut enligt 34 § inte har fattats inom fyra månader på grund av olika uppfattningar om kraven enligt 34 § första stycket, ska Riksgäldskontoret, efter att berörda utländska resolutionsmyndigheter fått tillfälle att lämna synpunkter, fatta beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder för de företag som myndigheten är resolutionsmyndighet för. Lag (2021:467).
38 §
Om någon av de berörda utländska resolutionsmyndigheterna inom tidsfristen enligt 37 § har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut en månad och följa Europeiska bankmyndighetens beslut.
Om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en resolutionsenhet eller samordnande resolutionsmyndighet får myndigheten inte hänskjuta ärendet till Europeiska bankmyndigheten efter att tidsfristen enligt 37 § löpt ut eller att ett gemensamt beslut har fattats. Riksgäldskontoret får inte heller hänskjuta ärendet om den nivå som fastställts av dotterföretagets resolutionsmyndighet på individuell nivå
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.