LegalizeHögskoleförordning (1977:263);
Ett förordnande på en tjänst som assistent eller amanuens skall meddelas att gälla tills vidare, dock längst till viss tidpunkt.
Förordnandet får avse högst ett år.
En tjänst som amanuens får innehas under högst tre år.
Ett förordnande på en tjänst som klinisk assistent skall meddelas tills vidare, dock längst ett år. En tjänst som klinisk assistent får innehas under högst tre år. Förordning (1990:1186).
7 §
Tjänster som assistent, amanuens eller klinisk assistent skall tillsättas av rektorsämbetet efter förslag från institutionen.
Förordning (1990:1186).
8 §
har upphävts genom förordning (1990:1186).
9 §
har upphävts genom förordning (1990:1186).
21 kap. Ledighet, vikariat, bisysslor, disciplinansvar m. m.
1 §
Förläggningen av personalens semester bestäms av rektorsämbetet, som också beviljar annan ledighet än semester. Förordning (1988:811).
1 a §
Vid tillsättning av vikariat på tjänst som professor eller tjänst som högskolelektor skall bestämmelserna om tillsättning av långtidsvikariat i anställningsförordningen (1965:601) inte tillämpas, om vikariatet beräknas vara kortare tid än två år.
Vikariat på en arvodestjänst som adjungerad professor får inte förekomma. Förordning (1988:1060).
2 §
Arbetsgivarens åligganden enligt 37 § anställningsförordningen (1965:601) fullgöres av
högskolestyrelsen i fråga om rektor och förvaltningschef,
rektorsämbetet i fråga om annan arbetstagare. Förordning (1992:716).
2 a §
Rektorsämbetet skall på lämpligt sätt informera lärare om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som enligt ämbetets bedömning inte är förenliga med 36 b § högskolelagen (1977:218).
Rektorsämbetet skall ge lärare råd om huruvida viss bisyssla enligt ämbetets bedömning är förenlig med den nämnda bestämmelsen. Om en lärare begär det, skall ämbetet lämna honom skriftligt besked i sådan fråga.
Förordning (1986:63).
2 b §
Lärare vid en högskoleenhet, i vars tjänst kan ingå forskning, är skyldig att underrätta rektorsämbetet om de bisysslor av nämnvärd omfattning och varaktighet inom tjänstens ämnesområde som han innehar.
Förordning (1988:1060).
3 §
I fråga om den som innehar eller uppehåller sådan tjänst som regeringen tillsätter prövas fråga som avses i 15 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning av statens ansvarsnämnd. Förordning (1988:1060).
FJÄRDE AVDELNINGEN
ORGANISATION FÖR KOMMUNAL HÖGSKOLEUTBILDNING
22 kap. Gemensamma föreskrifter för kommunal högskoleutbildning
1 §
har upphävts genom förordning (1991:1611).
2 §
Det åligger en styrelse för utbildningen inom vårdområdet särskilt a tt i fråga om den kommunala högskoleutbildningen inom sitt verksamhetsområde
verka för goda villkor för utbildningen,
verka för goda arbetsförhållanden,
svara för samordnande planering,
ta initiativ till åtgärder som kan främja förnyelse och utveckling av
utbildn ingen,
verka för att planerings- och utvecklingsarbetet i fråga om
utbildningen sker i kontakt med yrkeslivet och samhället i övrigt och med myndigheter och organisationer som anordnar andra slag av utbildningar,
svara för den samordnade planeringen som behövs för att främja
sambandet mellan utbildningen samt forskning och forskarutbildning,
till regeringen lämna underlag för beräkning av statsbidrag,
årligen fastställa en plan för fördelning och användning av
utbildningens samlade resurser samt förvalta statsmedel som har ställts till utbildningens förfogande och övriga medel som har anvisats för sådan verksamhet som är avsedd att bedrivas inom utbildningen,
stödja och främja utbildningen genom information, rådgivning och
andra åtgärder,
meddela de föreskrifter i fråga om utbildningen som behövs utöver
vad som har föreskrivits av regeringen och
ombesörja de övriga angelägenheter avseende utbildningen, som är att
hänföra till förvaltning och verkställighet, allt i den mån sådana angelägenheter inte tillkommer annan. Förordning (1992:716).
2 a §
har upphävts genom förordning (1990:745).
Linjenämnd
Allmänna föreskrifter
3 §
Bestämmelser om linjenämnder för den grundläggande högskoleutbildningen finns i högskolelagen (1977:218). Förordning (1988:811).
4 §
En linjenämnds verksamhetsområde skall omfatta en eller flera allmänna eller lokala utbildningslinjer eller påbyggnadslinjer. I verksamhetsområdet får det dessutom ingå en eller flera fristående kurser.
Om det föreligger särskilda skäl, får en linjenämnds verksamhetsområde omfatta enbart en eller flera fristående kurser. Förordning (1988:811).
5 §
Styrelsen för utbildningen får besluta att viss linje inte skall ingå i en linjenämnds verksamhetsområde. Linjenämndens uppgifter skall i sådant fall fullgöras av styrelsen eller det organ som styrelsen utser.
Förordning (1988:811).
6 §
En linjenämnds verksamhetsområde skall avse en kommunal eller landstingskommunal läroanstalt. Vid tillämpning av 21 § andra stycket högskolelagen (1977:218) skall all utbildning som en kommun eller en landsting anordnar på samma utbildningslinje anses tillhöra samma läroanstalt. Förordning (1991:1611).
7 §
En linjenämnd inrättas av styrelsen för utbildningen. Styrelsen skall ange vilken eller vilka linjer eller kurser som skall ingå i nämndens verksamhetsområde. Förordning (1988:811).
Uppgifter
8 §
Linjenämnden skall planera utbildningen och handlägga övriga frågor om utbildningens innehåll och organisation. Förordning (1988:811).
9 §
Utöver vad som framgår av 8 § åligger det linjenämnden särskilt att
främja utvecklingen av utbildningen med beaktande av samhällets och
yrkeslivets krav, enskildas önskemål och forskningens utveckling,
verka för att de kurser och andra utbildningsmoment som ingår i en
linje samordnas pedagogiskt och studieorganisatoriskt med hänsyn till syftet med utbildningen,
biträda styrelsen för utbildningen med att utarbeta planer för hur
utbildningen bör organiseras samt planer för vilket antal studerande som bör kunna antagas samt
svara för att verksamheten följs upp och dess resultat analyseras.
Förordning (1988:811).
10 §
Linjenämnden skall samarbeta med de organ som har motsvarande uppgifter för kommunens eller landstingets gymnasieskola samt med de organ som i övrigt berörs. Förordning (1991:1611).
Sammansättning
11 §
Om ledamöter i linjenämnd finns föreskrifter i 22 § högskolelagen (1977:218).
12 §
Linjenämnden skall bestå av
företrädare för de lärare som meddelar undervisning inom nämndens
verksamhetsområde och
om inte särskilda skäl föranleder annat, företrädare för yrkeslivet
med anknytning till nämndens verksamhetsområde. Förordning (1988:811).
13 §
Företrädare för de anställda som har rätt att ingå i nämnden skall vara företrädare för den tekniska och administrativa personalen som är verksam inom nämndens verksamhetsområde. Förordning (1988:811).
14 §
Företrädare för de studerade inom nämndens verksamhetsområde har rätt att ingå i nämnden. Förordning (1988:811).
15 §
Styrelsen för utbildningen har rätt att utse ytterligare en ledamot i nämnden. Förordning (1988:811).
16 §
Om det är lämpligt skall i linjenämnd ingå även företrädare för sådan högskoleutbildning som har anknytning till nämndens verksamhetsområde men som ej ingår i detta.
17 §
Skall ledamöter som avses i 12 § 2 och 16 § ingå i linjenämnd skall antalet sådana ledamöter vara lika stort som antalet ledamöter som avses i 12 § 1, om ej särskilda skäl föranleder annat.
Utses företrädare för de studerande, skall antalet företrädare för dem vara lika stort som antalet ledamöter som avses i 12 § 1.
Utses företrädare för de anställda som avses i 13 §, skall antalet var en.
18 §
Styrelsen för utbildningen beslutar om linjenämndens sammansättning.
19 §
Ordförande i linjenämnd skall utses bland ledamöterna i nämnden, om ej särskilda skäl föranleder annat.
Ordföranden i linjenämnd skall utses av styrelsen för utbildningen.
Linjenämnd skall utse vice ordförande bland ledamöterna.
20 §
För var och en av ledamöterna i linjenämnd får finnas suppleanter enligt föreskrifter som meddelas av styrelsen för utbildningen.
21 §
I linjenämnd skall företrädarna för lärarna utses av de lärare som meddelar undervisning inom nämndens verksamhetsområde. Högst en sådan företrädare får dock utses av styrelsen för utbildningen efter förslag av den eller de arbetstagarorganisationer som har medlemmar bland lärarna.
Närmare föreskrifter om hur företrädarna för lärarna skall utses meddelas av styrelsen för utbildningen.
22 §
I linjenämnd skall företrädare för yrkeslivet eller för sådan annan högskoleutbildning som avses i 16 § utses av styrelsen för utbildningen.
I ärendet skall styrelsen bereda berörda myndigheter och organisationer tillfälle att avge förslag.
23 §
Företrädare för teknisk och administrativ personal skall ingå i linjenämnd, om arbetstagarorganisation, som har en eller flera medlemmar bland denna personal, begär det. Företrädare utses av styrelsen för utbildningen efter förslag av arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland denna personal. Finns mer än en sådan organisation, som vill avge förslag, skall organisationerna om möjligt avge ett gemensamt förslag.
24 §
Företrädare för de studerande skall ingå i linjenämnd, om de studerande eller sammanslutning av studerande begär det. Företrädare utses av de studerande eller av den eller de sammanslutningar av studerande som beröres.
Närmare föreskrifter för tillämpningen av första stycket meddelas av styrelsen för utbildningen.
25 §
Ledamöter i linjenämnd skall utses för tre år eller, i fråga om ledamot som företräder de studerande, för ett år. Tjänstgöringstiden räknas för annan ledamot än företrädare för de studerande från den 1 januari året närmast efter det år då val i hela riket har ägt rum. Avgår ledamot under förordnandetiden, skall ny ledamot utses för återstoden av tiden.
Ärendenas handläggning
26 §
Om styrelsen för utbildningen medger det, får en linjenämnd överlämna till en eller flera ledamöter eller till en eller flera suppleanter, om sådana finns, eller till rektor för utbildningen eller till en eller flera lärare som meddelar undervisning inom nämndens verksamhetsområde att avgöra ärende eller grupp av ärenden, som ej är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på nämnden. Förordning (1985:601).
27 §
Ärende avgöres efter föredragning, som ankommer på ordföranden eller den ordföranden utser.
28 §
En linjenämnd är beslutför när fler än hälften av de ledamöter som har utsetts, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande. Förordning (1986:999).
29 §
har upphävts genom förordning (1986:999).
30 §
har upphävts genom förordning (1988:811).
23 kap. Kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet
1 §
I detta kapitel meddelas särskilda föreskrifter om kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet. Förordning (1990:745).
2 §
En kommun eller landsting som anordnar utbildning inom vårdområdet skall tillse att det antal utbildningsplatser som behövs står till förfogande inom primärvården samt inom läns- och regionssjukvården.
Förordning (1991:1611).
3 §
För utbildningen inom en kommun eller landsting skall det finnas en rektor. Förordning (1991:1611).
4 §
För utbildningen skall det finnas två slag av tjänster som lärare, nämligen tjänster som lärare i kommunal högskoleutbildning och som kommunal högskolelektor. Förordning (1992:716).
5 §
Behörig till en tjänst som lärare i kommunal högskoleutbildning är den som
dels har gått igenom en allmän utbildningslinje eller motsvarande
grundläggande högskoleutbildning eller på annat sätt har förvärvat motsvarande kunskaper och erfarenheter,
dels har gått igenom praktisk-pedagogisk utbildning med den
inriktning tjänsten avser, och
dels har de kunskaper och erfarenheter och den förmåga i övrigt som
behövs för att fullgöra tjänsten väl.
6 §
För behörighet till en tjänst som kommunal högskolelektor krävs, utöver vad som föreskrivs i 5 § 1 och 3, doktorsexamen eller motsvarande kompetens samt erforderlig pedagogisk skicklighet. Förordning (1992:716).
7 §
En sökande får medges befrielse från sådant behörighetsvillkor som avses i 5 § 2 och 6 § om särskilda skäl föreligger och om bristen i sökandens behörighet är av mindre vikt med hänsyn till dennes meriter i övrigt.
8 §
Tjänster som lärare tillsätts av styrelsen för utbildningen.
Innan tjänst som kommunal högskolelektor tillsätts får styrelsen för utbildninge n inhämta yttrande av högst tre sakkunniga som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne. Förordning (1992:716).
25 kap. Överklagande m. m.
1 §
Tjänsteförslagsnämndens förslag till sådan tjänst som professor som tillsätts av regeringen får överklagas hos regeringen. Skrivelsen med överklagandet ges in till regeringen och skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då anslaget med förslaget sattes upp på högskoleenhetens anslagstavla.
Att tjänsteförslagsnämndens förslag till tillsättning av annan tjänst inte får överklagas följer av 40 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601). Förordning (1990:85).
2 §
Beslut av en högskoleenhet i ärenden om tjänstledighet och i ärenden som enligt kollektivavtal skall avgöras av arbetsgivaren, får överklagas hos Statens arbetsgivarverk. Verkets beslut får in te överklagas.
Andra beslut av en högskoleenhet som rör arbetstagare och som får överklagas enl igt särskilda föreskrifter överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Förordning (1992:716).
3 §
har upphävts genom förordning (1987:498).
4 §
Beslut i ärende om utseende av ledamot i tjänsteförslagsnämnd eller ärende om inbjudan att söka tjänst som lärare får inte överklagas.
Förordning (1987:498).
5 §
Beslut av högskolestyrelse eller valförsamling om förslag till befattning som rektor eller valförsamlings förslag om uppdrag som prorektor får inte överklagas. Förordning (1987:498).
6 §
har upphävts genom förordning (1991:1082).
7 §
Ett beslut som har meddelats enligt denna förordning eller enligt en föreskrift som avses i förordningen av en högskolemyndighet får, om något annat inte följer av andra stycket eller 2 elle r 11--14 §§ eller annan föreskrift, överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan.
Vad som sägs i första stycket gäller inte beslut om tidsbegränsning av anställni ng som avses i 19 kap. 43 §. Förordning (1992:716).
7 a §
har upphävts genom förordning (1991:1082).
8 §
har upphävts genom förordning (1992:716).
8 a §
har upphävts genom förordning (1986:461).
9 §
Beslut, som har meddelats av Verket för högskoleservice eller av Landstingsf örbundets antagningsnämnd för högskoleutbildning, om antagning av studerande till grundläggande högskoleutbildning enligt denna fö rordning eller enligt föreskrifter som avses i förordningen, får överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Därvid tillä mpas bestämmelserna i 23--25 §§ förvaltningslagen (1986:223) om hur beslut överklagas. Förordning (1992:716).
9 a §
har upphävts genom förordning (1991:1082).
10 §
Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas.
Förordning (1992:716).
11 §
Beslut om betyg får inte överklagas. Förordning (1987:498).
12 §
Beslut om antagning till fristående kurs får inte överklagas.
Detsamma gäller beslut om antagning till individuell linje med successivt val av innehåll. Förordning (1988:811).
13 §
Beslut om antagning till utbildning, för vilken prov avgör antagningen, får inte överklagas. Förordning (1987:498).
14 §
Beslut om besked som avses i 5 kap. 36 § får inte överklagas.
Förordning (1991:1082).
15 §
har upphävts genom förordning (1992:716).
Bemyndigande m.m.
16 §
har upphävts genom förordning (1992:716).
17 §
Om denna förordnings ikraftträdande gäller de föreskrifter, som regeringen meddelar särskilt.
Fortsatt anordnande av kurser
18 §
Studerande som antagits till och påbörjat undervisning enligt någon äldre u tbildning skall beredas tillfälle att inom viss tid fullfölja denna utbildning. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om hur såda n utbildning och examination skall anordnas och under vilken tid.
Förordning (1992:716).
Övergångsbestämmelser 1978:549
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1978.
Om ej annat föreskrivs av regeringen eller av Universitets- och
högskoleämbetet före den 1 juli 1992, skall vad Kungl. Maj:t eller regeringen i författning eller i särskilt beslut föreskrivit om
a. sådan statlig läroanstalt, som den 1 juli 1978 går upp i högskoleenhet, i stället avse högskoleenheten,
b. organ vid sådan statlig läroanstalt, som den 1 juli 1978 går upp i högskoleenhet, i stället avse högskolestyrelsen eller det organ högskolestyrelsen bestämmer. Förordning (1992:716).
Utbildning, som har påbörjats vid sådan statlig läroanstalt som den 1 juli 1978 går upp i högskoleenhet, skall avslutas vid den högskoleenhet
i vilken läroanstalten går upp. För utbildningen gäller de föreskrifter som anges i dessa övergångsbestämmelser eller eljest meddelas särskilt.
Studerande som har påbörjat utbildningen före utgången av mars 1978,
har rätt att deltaga i sådan äldre utbildning som avses i 3., dock endast under förutsättning att den studerande har deltagit i utbildning under tiden den 1 juli 1975--den 30 juni 1978 i den omfattning som styrelsen bedömer som tillräcklig.
Undervisning för den som deltagar i äldre utbildning skall anordnas
enligt äldre föreskrifter i den utsträckning, som behövs för att utbildningen skall kunna slutföras senast inom den tid som följer av bestämmelser om anordnande av examination i 6. och 7. Om skyldighet för den som deltager i äldre utbildning att deltaga i undervisning enligt högskoleförordningen (1977:263) eller föreskrifter, som avses i den, finns föreskrifter i 15 § förordningen (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263).
Examination och efterprövning enligt äldre föreskrifter skall, om ej
annat följer av 15 § förordningen (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263), anordnas, såvitt avser
a. stadgarna (1938:485) för konsthögskolan, till utgången av år 1984,
b. kungl. brev den 29 juni 1945 med provisorisk stadga för konstfackskolan, till utgången av år 1984.
Examination och efterprövning enligt skrivelsen den 27 maj 1971 angående provisorisk stadga för musikhögskolan i Stockholm skall, om ej
annat följer av 15 § förordningen (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263), anordnas
b. såvitt avser påbyggnadskurs på kyrkomusikerlinje, till utgången av år 1984,
c. såvitt avser efterprövning enligt skrivelsen, till utgången av år 1985.
Om särskilda skäl föreligger, får styrelsen för utbildningen eller
organ som styrelsen utser bestämma senare tidpunkt än som följer av 5.--7. för undervisning, examination, särskild prövning eller fyllnadsprövning.
Betyg skall bestämmas enligt äldre föreskrifter för studerande som
deltar i sådan utbildning som avses i 3. om ej annat föreskrivs av regeringen eller har föreskrivits av Universitets- och högskoleämbetet före den 1 juli 1992. Förordning (1992:716).
Övergångsbestämmelser till författning eller annan föreskrift som
avses i 6. och 7. och som avser rätt för studerande att efter utgången av juni 1978 slutföra utbildning enligt äldre föreskrifter äger fortfarande giltighet.
Den som vid utgången av juni 1978 innehar tjänst eller vikariat på
tjänst vid läroanstalt, som den 1 juli 1978 går upp i högskoleenhet, skall anses inneha motsvarande tjänst respektive vikariat på motsvarande tjänst vid högskoleenheten. Om tjänsten ej har någon motsvarighet, skall innehavaren om möjligt erhålla andra likvärdiga arbetsuppgifter inom högskoleverksamheten.
Första stycket gäller under förutsättning att innehavaren av tjänsten eller vikariatet är förordnad för tid efter den 1 juli 1978 och att innehavaren ej har uppnått övre gränsen inom den pensionsperiod som gäller för honom.
har upphävts genom förordning (1985:702).
Ärende om tillsättning av tjänst vid läroanstalt, som den 1 juli 1978 går upp i högskoleenhet, och som ej avgjorts före den 1 juli 1978 handläggs vid enheten av högskolestyrelsen eller det organ som styrelsen
bestämmer.
Utöver 2.--14. gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i
förordningen (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263).
1979:472
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1979.
Om ej annat föreskrivs av regeringen, skall vad Kungl. Maj:t eller
regeringen i författning föreskrivit om statens skogsinstitut i stället avse Sveriges lantbruksuniversitet.
Utbildning, som har påbörjats vid skogsinstitut före den 1 juli 1979,
skall avslutas vid Sveriges lantbruksuniversitet. För utbildningen gäller de föreskrifter som anges i dessa övergångsbestämmelser eller eljest meddelas särskilt.
Undervisning för den som deltar i äldre utbildning skall anordnas
enligt äldre föreskrifter i den utsträckning som behövs för att utbildningen skall kunna slutföras.
Studerande som deltar i undervisning eller examination enligt äldre
föreskrifter skall i stället delta i motsvarande undervisning eller examination enligt högskoleförordningen (1977:263) eller enligt föreskrifter som avses i den, om styrelsen eller organ som styrelsen utser bestämmer det.
Styrelsen för utbildningen eller organ som styrelsen utser får för visst fall medge undantag från vad som föreskrivs om fordringarna för examen enligt äldre föreskrifter.
Betyg skall bestämmas enligt äldre föreskrifter för studerande som
deltar i sådan utbildning som avses i 3. om ej annat föreskrivs av styrelsen.
Utöver 2.--6. gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i
förordningen (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263).
1979:857
Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då
förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Bestämmelserna i 5 kap. 16, 21 och 34 §§ samt 8 kap. 18--20 §§ i sin
nya lydelse tillämpas första gången vid antagning till utbildning med början andra halvåret 1980.
1980:49
Denna förordning träder i kraft den juli 1980.
Om ej annat föreskrivs av regeringen eller av Universitets- och
högskoleämbetet före den 1 juli 1992, skall vad Kungl. Maj:t eller regeringen i författning eller särskilt beslut föreskrivit om
en sjöbefälsskola i stället avse den högskoleenhet, som skolan går
upp i,
organ vid en sjöbefälsskola i stället avse styrelsen för den
högskoleenhet, som skolan går upp i, eller det organ som styrelsen bestämmer. Förordning (1992:716).
Utbildning, som har påbörjats vid en sjöbefälsskola skall avslutas
vid en sådan högskoleenhet i vilken en sjöbefälsskola går upp. För utbildningen gäller de föreskrifter som anges i dessa
övergångsbestämmelser eller eljest meddelas särskilt.
En studerande som har påbörjat utbildning före utgången av mars 1980,
har rätt att deltaga i sådan äldre utbildning som avses i 3., dock endast under förutsättning att den studerande har deltagit i utbildning under tiden den 1 juli 1977--den 30 juni 1980 i den omfattning som styrelsen bedömmer tillräcklig.
4 a. Utbildning till skeppare av 1:a klass, fartygsmekaniker av 1:a klass, styrman, maskintekniker, sjökapten, sjöingenjör och driftingenjör enligt äldre föreskrifter får påbörjas vid en högskoleenhet även under 1980 och 1981. För utbildningen gäller de föreskrifter som meddelas i dessa övergångsbestämmelser eller eljest meddelas särskilt. Förordning (1980:433).
4 b. Vid antagning till utbildning som avses i 4 a. tillämpas äldre föreskrifter om behörighet och urval. Förordning (1980:433).
Undervisning för den som deltar i äldre utbildning skall anordnas
enligt äldre föreskrifter i den utsträckning, som behövs för att utbildningen skall kunna slutföras senast inom den tid som följer av bestämmelser om anordnande av examination i 6. och 7. Om skyldighet för den som deltar i äldre utbildning att delta i undervisning enligt högskoleförordningen (1977:263) eller föreskrifter, som avses i den, finns föreskrifter i 15 § förordningen (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263).
Examination, särskild prövning och fyllnadsprövning skall, om ej
annat följer av 15 § förordningen (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263), anordnas, såvitt avser
förordningen (1959:425) om sjöbefälsskolor till utgången av år 1986.
Förordning (1980:433).
Om särskilda skäl föreligger, får styrelsen för utbildningen eller
organ som styrelsen utser bestämma senare tidpunkt än som följer av 5.
och 6. för undervisning, examination, särskild prövning och fyllnadsprövning.
Betyg skall bestämmas enligt äldre föreskrifter för studerande som
avses i 3. och 4 a. om ej annat föreskrivs av regeringen eller har föreskrivits av Universitets- och högskoleämbetet före den 1 juli 1992.
Förordning (1992:716).
Övergångsbestämmelser till författning eller annan föreskrift som
avses i 6. och som avser rätt för studerande att efter utgången av år 1980 slutföra utbildning enligt äldre föreskrifter äger fortfarande giltighet.
10 a. Den som vid utgången av juni 1980 innehar en anställning med fullmakt eller förordnande tills vidare vid en sjöbefälsskola, som den 1 juli 1980 går upp i en högskoleenhet, skall från och med denna dag ha anställningen vid högskoleenheten. Förordning (1980:433).
Utöver 2.--11. gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i
förordningen (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263).
1982:616
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1982.
Undervisning inom kommunal högskoleutbildning inom sektorn för
utbildning för vårdyrken får intill utgången av juni 1985 fullgöras av lärare som vid utgången av juni 1982 innehar statligt reglerad tjänst vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola. För sådan lärare skall bestämmelserna i 23 kap. 14--26 §§ i deras lydelse vid utgången av juni 1982 tillämpas. I fråga om överklagande av beslut som avses i 25 kap. 2 § andra stycket och som rör sådan lärare gäller äldre bestämmelser om beslutet har meddelats före den 1 juli 1985.
1982:1261
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 10 kap. 11 § två veckor
efter den dag, då förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, såvitt avser 8 kap. 15 § och 20 kap. 1--7 §§ den 1 juli 1983, och i övrigt den 1 juli 1984.
Bestämmelserna i 5 kap. 21 och 32 §§ i sin nya lydelse tillämpas dock första gången vid antagning till utbildning som börjar höstterminen 1984.
Den som har förordnats på en tjänst som assistent eller amanuens
enligt bestämmelserna i 20 kap. i deras lydelse vid utgången av juni 1983 får inneha tjänsten till den tidpunkt då tiden för förordnandet utgår.
1983:746 har upphävts genom förordning (1985:702).
1985:601
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985.
För den som den 30 juni 1985 innehar en tjänst som skolchef eller
biträdande skoldirektör och som efter utgången av juni 1985 kvarstår på tjänsten och utövar den gäller, så länge tjänsten utövas, de upphävda bestämmelserna i 24 kap. 8 och 9 §§. Detsamma gäller för den som får en statligt reglerad tjänst som skolchef eller biträdande skoldirektör från och med den 1 juli 1985 eller senare.
1985:683
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 5 kap. 5, 17 och 35 §§, två veckor efter den dag, då förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och i övrigt den 1 januari 1986. Bestämmelserna i 5 kap. 26 och 41 §§ i sin lydelse före den 1 januari 1986 skall tillämpas sista gången vid antagning till vårterminen 1986.
1985:702
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986.
Fullmakter och förordnanden för innehavare av nedan angivna tjänster
kvarstår oförändrade om fullmakten eller förordnandet avser tid efter den 30 juni 1986: -- adjungerad professor -- avdelningstandläkare -- forskardocent -- klinisk lärare -- lärare i medicinskt och odontologiskt ämne med klinisk anknytning -- nordisk lektor -- professor -- utländsk lektor.
Motsvarande skall gälla långtidsvikariat på nämnda tjänster. Förordning (1986:461).
Den som den 30 juni 1986 innehar någon av nedan angivna ordinarie
eller extra ordinarie tjänster skall förordnas på extra ordinarie tjänst som högskolelektor: -- docent -- förste assistent -- lektor för vilken krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens -- lärare i medicinskt ämne som saknar klinisk anknytning -- universitetslektor.
Innehavare av tjänst som förste assistent, som huvudsakligen har haft administrativa arbetsuppgifter, skall i stället förordnas på lämplig extra ordinarie tjänst med administrativa uppgifter.
Första och andra styckena gäller under förutsättning att innehavaren inte har uppnått övre gränsen för den pensioneringsperiod som gäller för vederbörande.
Ordinarie tjänst som avses i första stycket skall föras på övergångsstat när innehavaren har fått förordnande som högskolelektor. Annan tjänst dras in vid förordnande som avses i första stycket. Personlig extra ordinarie tjänst som förste assistent dras in utan särskilt beslut därom vid förordnande som här avses.
Den som den 30 juni 1986 innehar tjänst som extra ordinarie docent och har fått förordnande på extra ordinarie tjänst som högskolelektor skall tillförsäkras utrymme för forskning i tjänsten, motsvarande det i docenttjänsten för den tid som vid övergången återstår av sex års innehav av tjänst som docent eller av det löpande förordnandet.
Den som den 30 juni 1986 innehar extra tjänst som universitetslektor
eller annan extra tjänst som lektor för vilken krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens skall förordnas på extra tjänst som högskolelektor.
Första stycket gäller under förutsättning att innehavaren är förordnad tills vidare och inte har uppnått övre gränsen för den pensioneringsperiod som gäller för vederbörande.
Extra tjänst som avses i första stycket dras in när innehavaren har fått förordnande som högskolelektor.
Den som vid utgången av juni 1986 innehar sådan ordinarie eller extra
ordinarie tjänst som lärare, för vilken inte krävs doktorsexamen, skall förordnas på extra ordinarie tjänst som högskoleadjunkt. Den som innehar extra tjänst som här avses förordnas på extra tjänst som högskoleadjunkt.
Första stycket gäller under förutsättning att innehavaren av tjänsten är tillsatt med fullmakt eller är förordnad tills vidare och att innehavaren inte har uppnått övre gränsen för den pensioneringsperiod som gäller för tjänsten.
Ordinarie tjänst som avses i första stycket skall föras på övergångsstat när innehavaren har fått förordnande som där avses. Annan tjänst dras in vid förordnande enligt första stycket.
Den som den 30 juni 1986 innehar extra tjänst som docent får inneha
denna tjänst intill utgången av den löpande förordnandetiden.
Omförordnande enligt tidigare regler får ske, men ej för längre tid än att den sammanlagda förordnandetiden blir sex år, undantagsvis sju år.
Därefter skall tjänsten dras in. Högskolestyrelsen bör i samband härmed pröva frågan om fortsatt anställning som högskolelektor för tjänsteinnehavaren inom högskoleenheten.
Den som den 30 juni 1986 innehar extra ordinarie eller extra tjänst
som forskarassistent får inneha sådan tjänst till utgången av förordnandetiden. Extra ordinarie tjänst som forskarassistent skall därefter dras in.
Den som den 1 januari 1985 innehade tjänst som forskarassistent får efter den 1 juli 1986 förordnas på sådan tjänst under ytterligare tid så att den sammanlagda tiden för innehav av sådan tjänst uppgår till sex år. Den som har förordnats på sådan tjänst första gången efter den 1 januari 1985 får efter den 1 januari 1986 förordnas på sådan tjänst under ytterligare tid så att den sammanlagda tiden för innehav av tjänst som forskarassistent uppgår till fem år. Utöver vad som nu har sagts får tjänst innehas under ytterligare den tid som bedöms skälig, om innehavaren under den tid som han har haft tjänsten har varit ledig och därvid enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring char varit berättigad till föräldrapenning eller på grund av sjukdom under en längre tid har varit oförmögen att uppehålla den eller om det finns andra särskilda skäl. För den som efter utgången av juni 1986 innehar tjänst som forskarassistent skall de bestämmelser om åligganden som träder i kraft den 1 juli 1986 gälla.
Den som den 30 juni 1986 innehar lärartjänst och åtnjuter
tjänstledighet, som även omfattar tid därefter, från denna tjänst för forskning eller för fullgörande inom den egna högskoleenheten av andra arbetsuppgifter, vilka från och med den 1 juli 1986 kan åligga lärare, skall återgå i tjänst.
Den som den 30 juni 1986 innehar långtidsvikariat på lärartjänst och
vars förordnande även omfattar tid därefter, skall, om tjänstens innehavare är tjänstledig av annan anledning än som avses i 8, förordnas på långtidsvikariat på motsvarande tjänst som avses i 3, 4 eller 5.
Den som den 30 juni 1986 innehar långtidsvikariat på lärartjänst och vars förordnande omfattar tid därefter, skall, om tjänstens innehavare återgår i tjänst enligt 8, förordnas på tidsbegränsad extra tjänst som högskolelektor eller högskoleadjunkt av motsvarande omfattning. Om särskilda skäl föreligger kan dock extra tjänst med tillsvidareförordnande inrättas.
Den som den 30 juni 1986 innehar extra ordinarie eller extra tjänst
som studievägledare vid institution skall förordnas på extra ordinarie eller extra tjänst som högskoleadjunkt om innehavaren är behörig till sådan tjänst. I annat fall skall innehavaren förordnas på extra ordinarie eller extra tjänst med administrativa uppgifter.
Första stycket gäller under förutsättning att innehavaren är förordnad tills vidare och att innehavaren inte har uppnått övre gränsen för den pensioneringsperiod som gäller för tjänsten.
Extra ordinarie eller extra tjänst som avses i första stycket skall dras in när innehavaren har fått förordnande på tjänst som högskoleadjunkt eller annan tjänst.
För den som innehar långtidsvikariat på tjänst som avses i första stycket skall 9 tillämpas.
Den som den 30 juni 1986 innehar lärartjänst vid scenisk utbildning
med tidsbegränsat förordnande, som även omfattar tid därefter, skall förordnas på extra tjänst som högskoleadjunkt. Tjänsten får innehas under den tid som återstår enligt det ursprungliga förordnandet.
Den som den 30 juni 1986 innehar ordinarie tjänst som huvudlärare
vid konstfackskolan och har förordnats på sådan tjänst utan sakkunnigförfarande skall meddelas fortsatt förordnande som huvudlärare under resten av förordnandetiden under förutsättning att innehavaren är förordnad f tid efter sättning att innehavaren är förordnad f den 30 juni 1986. Sådan tjänst får innehas under sammanlagt högst tio år.
Den som innehar arvodestjänst som utländsk lektor med
tillsvidareförordnande får inte förena tjänsten med arvodestjänst som nordisk lektor.
Ordinarie eller extra tjänst som studierektor samt tjänst som
biträdande utbildningsledare skall dras in i samband med nuvarande tjänsteinnehavares avgång. Förordning (1986:461).
För innehavare av lärartjänst med klinisk anknytning vid
odontologisk fakultet gäller äldre bestämmelser. Förordning (1990:1186).
I fråga om besvär över beslut som avses i 25 kap. 8 a § och som har
meddelats före den 1 juli 1986 gäller äldre bestämmelser.
1986:460
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986.
Den som den 30 juni 1986 innehar tidsbegränsad tjänst som
forskningsassistent får inneha sådan tjänst till utgången av förordnandetiden. Vid nytt förordnande som forskningsassistent efter den 30 juni 1986 skall vid beräkning av anställningstid tidigare förordnande som forskningsassistent inräknas. Utan hinder därav får dock förordnande till den 1 juli 1988 meddelas.
Den som den 30 juni 1986 innehar tjänst som forskningsassistent med
förordnande tills vidare får inneha sådan tjänst även efter den 1 juli 1986.
Möjligheten att förordna på annan tjänst än som forskningsassistent
enligt 20 kap. 1 § andra stycket skall intill den 1 juli 1988 alltid prövas beträffande dem som avses i 2 och 3 ovan. Förordning (1988:74).
har upphävts genom förordning (1992:716).
1987:38
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1987. Föreskriften att skrivelse med överklagande av tjänsteförslagsnämnds förslag skall inges till regeringen gäller inte förslag som har tillkännagivits genom anslag före ikraftträdandet.
1987:498
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.
I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas äldre föreskrifter.
1987:710
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.
I fråga om lärare vid gymnasieskolan som är huvudlärare eller
institutionsföreståndare även för kommunal högskoleutbildning gäller punkt erna 1 och 8--10 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1987:709) om ändring i skolförordningen (1971:235) i tillämpliga delar.
Hänvisningen i punkt 9 till 14 kap. 13 b § skall i stället avse 24 kap. 19 § högskoleförordningen.
1988:1060
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1988.
Ärende om tillsättning av tjänst som högskolelektor och som inte har avgjorts före den 1 november 1988 handläggs enligt äldre föreskrifter.
1989:597
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989 och gäller till den 1 juli 1991, då förordningen (1989:73) om ändring i högskoleförordningen (1977:263) träder i kraft.
1990:745
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990.
För den som den 30 juni 1990 innehar tjänst som högskolelektor och
inte är antagen som oavlönad docent och inte heller har varit innehavare av tjänst som docent skall äldre bestämmelser om arbetsuppgifter för högskolelektorer gälla.
Har sådan ledamot i tjänsteförslagsnämnd som skall vara särskilt
förtrogen med ämnet för den ledigförklarade tjänsten utsetts före ikraftträdandet av denna förordning, skall vad som sägs i 19 kap. 59 b § inte gälla.
Den som den 30 juni 1990 innehar tjänst som klinisk lärare
får inneha denna tjänst intill utgången av den löpande förordnandetiden. Omförordnande enligt tidigare regler får ske, men inte för längre tid än att den sammanlagda förordnandetiden blir sex år. Därefter skall tjänsten dras in. Förordning (1990:1186).
Den som den 30 juni 1990 innehar arvodestjänst som klinisk amanuens
får inneha denna tjänst intill utgången av den löpande förordnandetiden.
Om ledamöter av fakultets- eller sektionsnämnd har utsetts före den 1 juli 1990 utan att det bland dem ingår någon sådan ledamot som avses i 14 kap. 24 § andra stycket, skall, intill dess nya ledamöter utses,
nämnden utökas med en sådan ledamot som nyss sagts. Förordning (1990:957).
1990:957
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1990.
Utbildnings- och forskningsnämnd som saknar en sådan ledamot som avses i 14 a kap. 5 § andra stycket andra meningen skall omgående efter ikraftträdandet utökas med en sådan ledamot.
1990:1186
Denna förordning träder i kraft, i fråga om 20 kap. den 1 juli 1991, och i övrigt den 1 januari 1991.
Tjänst som forskningsassistent skall dras in i samband med
nuvarande tjänsteinnehavares avgång. Den som den 30 juni 1991 innehar ett tidsbegränsat förordnande som forskningsassistent får inneha denna tjänst intill utgången av den löpande förordnandetiden.
1992:405
Denna förordning träder i kraft den 15 juni 1992 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar höstterminen 1992.
1992:716
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992.
Intill dess regeringen bestämmer något annat skall de centrala
utbildningspla ner och kompletterande föreskrifter till dessa som Universitets- och högskoleämbetet fastställt och som gäller den 30 juni 1992 for tsätta att tillämpas.
Intill dess regeringen föreskriver något annat skall vid
tillämpningen av 5 k ap. iakttas Universitets- och högskoleämbetets föreskrifter (UHÄ-FS 1990:1, ändrad UHÄ-FS 1991:1) för tillämpningen av 5 kap. h ögskoleförordningen.
Föreskrifter om behörighet, urval, högskoleprov, betyg, studieomdöme,
företrä de, antagning, anstånd, studieuppehåll, byte, tillgodoräknande av tidigare genomgången utbildning och examensbenämning som Uni versitets- och högskoleämbetet har meddelat och som gäller den 30 juni 1992 och för vilka det finns bemyndigande i 5 kap. 6- -10, 18, 20--21, 27 och 31 §§, 6 kap. 3a §, 7 kap. 3, 8 och 15 §§ samt 8 kap. 8, 20 och 22 §§ högskoleförordningen i deras lydelse den 3 0 juni 1992 eller enligt motsvarande äldre föreskrifter skall fortsätta att tillämpas intill dess regeringen föreskriver något annat.
Beslut som har överklagats till Universitets- och högskoleämbetet
enligt 25 k ap. 2 § andra stycket och 7 § i deras äldre lydelse och som inte avgjorts den 1 juli 1992 skall prövas av Överklagandenämnden för högsko lan.
Detsamma gäller överklaganden som enligt äldre bestämmelser skulle göras hos Uni versitets- och högskoleämbetet men där tiden för överklagande inte har gått ut vid ikraftträdandet.
I fråga om beslut som har meddelats enligt 25 kap. 8 § i dess äldre
lydelse f öre ikraftträdandet men för vilka tiden för överklagande inte har gått ut vid ikraftträdandet gäller gamla bestämmelser.
Beslut som har överklagats till Besvärsnämnden för högskoleutbildning
enligt 25 kap. 9 § i dess äldre lydelse och som inte avgjorts den 1 juli 1992 skall prövas av Överklagandenämnden för högskolan.
Detsamma gäller överklaganden som enligt äldre bestämmelser skulle göras hos Bes värsnämnden för högskoleutbildning men där tiden för överklagande inte har gått ut vid ikraftträdandet.
Intill dess regeringen föreskriver något annat skall vad
Universitets- och hö gskoleämbetet föreskrivit med anledning av 25 kap. 18 § i dess äldre lydelse fortsätta att tillämpas. Bilaga 1
Statliga högskoleenheter
Universitetet i Stockholm Tekniska högskolan i Stockholm Karolinska institutet Högskolan för lärarutbildning i Stockholm Danshögskolan Dramatiska institutet Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning Konstfackskolan Konsthögskolan Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Teaterhögskolan i Stockholm Idrottshögskolan i Stockholm
Universitetet i Uppsala Högskolan i Eskilstuna/Västerås Högskolan i Falun/Borlänge Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Örebro
Universitetet i Linköping Högskolan i Jönköping
Universitetet i Lund Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö
Universitetet i Göteborg Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/Härnösand Högskolan i Östersund
Sveriges lantbruksuniversitet Förordning (1992:716). Bilaga 2
Förteckning över sådan grundläggande högskoleutbildning, där läsårets längd avviker från den i 2 kap. 5 § angivna tiden
Statlig högskoleutbildning Linje Läsårets längd
Musikdramatiska linjen vid
operahögskolan i Stockholm 34 veckor
Kommunal högskoleutbildning
Linje Läsårets längd
Hälso- och sjukvårdslinjen,
inriktning mot onkologi 50 veckor
Hälso- och sjukvårdslinjen, inriktning mot diagnostisk
radiologi 50 veckor
Utbildning i obstetrisk och
gynekologisk vård 50 veckor
Förordning (1986:460). Bilaga 3
Förteckning över allmänna utbildningslinjer
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får besluta om annan längd på utbildningslinjen än som anges i förteckningen.
I Sektorn för utbildning för tekniska yrken
Allmän linje Omfattar
Agronomlinjen 180 poäng
Arkitektlinjen 180 poäng
Brandingenjörslinjen 100 poäng
Byggnadstekniklinjen 60 poäng
Dataingenjörslinjen 80 poäng
Data- och elektroniklinjen 80 poäng
Datatekniklinjen 180 poäng
Datavetenskapliga linjen 160 poäng
Driftteknikerlinjen 80 poäng
Elektrotekniklinjen 180 poäng
Farkosttekniklinjen 180 poäng
Fiskevårdslinjen 80 poäng
Geoteknologilinjen 180 poäng
Hortonomlinjen 180 poäng
Industriell arbetsmiljö-linjen 180 poäng
Industriell ekonomi-linjen 180 poäng
Industriell teknik-linjen 60 poäng
Jägmästarlinjen 200 poäng
Kemitekniklinjen 180 poäng
Landskapsarkitektlinjen 200 poäng
Lantmästarlinjen 40 poäng
Lantmäterilinjen 180 poäng
Maskinteknikerlinjen 80 poäng
Maskintekniklinjen 180 poäng
Matematisk-naturvetenskapliga linjen 160 poäng
Materialfysiklinjen 180 poäng
Materialtekniklinjen 180 poäng
Miljö- och hälsoskyddslinjen 120 poäng
Produktionsteknikerlinjen 80 poäng
Radiokommunikationslinjen 40 poäng
Samhällsbyggnadstekniklinjen 180 poäng
Skogsmästarlinjen 40 poäng
Skogsteknikerlinjen 80 poäng
Styrmanslinjen 80 poäng
Teknisk fysik-linjen 180 poäng
Teknisk fysik- och elektrotekniklinjen 180 poäng
Textilingenjörslinjen 80 poäng
Textil- och konfektionstekniklinjen 80 poäng
Trädgårdsteknikerlinjen 40 poäng
Verkstadsingenjörslinjen 80 poäng
Väg- och vattenbyggnadslinjen 180 poäng
II Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
Allmän linje Omfattar
ADB-linjen 60 poäng
Ekonomlinjen 140 poäng
Förvaltningslinjen 140 poäng
Handelslinjen 60 poäng
Hotell- och restaurangekonomlinjen 140 poäng
Internationella ekonomlinjen 160 poäng
Juristlinjen 180 poäng
Kontorslinjen 60 poäng
Linjen för kostekonomi och kostterapi 120 poäng
Linjen för personal- och arbetslivsfrågor 140 poäng
Psykologlinjen 200 poäng
Samhällsvetarlinjen 120 poäng
Sociala linjen 140 poäng
Storhushålls- och restauranglinjen 60 poäng
Systemvetenskapliga linjen 120 poäng
Turismlinjen 80 poäng
III Sektorn för utbildning för vårdyrken
Allmän linje Omfattar
Apotekarlinjen 180 poäng
Djursjukvårdarlinjen 40 poäng
Hälso- och sjukvårdslinjen 80/90 poäng
Hörselvårdslinjen 80 poäng
Laboratorieassistentlinjen 90 poäng
Logopedlinjen 160 poäng
Läkarlinjen 220 poäng
Ortopedtekniska linjen 80/100 poäng
Receptarielinjen 40/80 poäng
Rehabiliteringslinjen 100 poäng
Sociala omsorgslinjen 80/100 poäng
Tandhygienistlinjen 80 poäng
Tandläkarlinjen 180 poäng
Veterinärlinjen 220 poäng
IV Sektorn för utbildning för undervisningsyrken
Allmän linje Omfattar
Barnavårdslärarlinjen 120 poäng
Bildlärarlinjen 120 poäng
Folkhögskollärarlinjen 40 poäng
Fritidspedagoglinjen 50/80/100 poäng
Förskollärarlinjen 50/80/100 poäng
Grundskollärarlinjen 40/140/160/180 poäng
Handels- och kontorslärarlinjen 40 poäng
Hushållslärarlinjen 120 poäng
Idrottslärarlinjen 120 poäng
Industri- och hantverkslärarlinjen 40 poäng
Musiklärarlinjen 160 poäng
Slöjdlärarlinjen 120 poäng
Studie- och yrkesorienteringslinjen 120 poäng
Textillärarlinjen 120 poäng
Vårdlärarlinjen 60 poäng
Ämneslärarlinjen 160/180/200/220 poäng
V Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken
Allmän linje Omfattar
Allmänpraktiska medielinjen 40 poäng
Bebyggelseantikvariska linjen 120 poäng
Bibliotekarielinjen 40/80 poäng
Danslinjen 40/60/120 poäng
Designlinjen 170 poäng
Fotograflinjen 120 poäng
Grafiska linjen 40/80 poäng
Informationslinjen 120 poäng
Journalistlinjen 40/120 poäng
Konservatorslinjen 120 poäng
Konsthantverkslinjen 170 poäng
Kulturvetarlinjen 120 poäng
Kyrkomusikerlinjen 160 poäng
Linjen för bild och miljö 200 poäng
Linjen för fri konst 200 poäng
Linjen för grafisk design och illustration 170 poäng
Linjen för industridesign 170 poäng
Linjen för inredningsarkitektur 170 poäng
Linjen för textil konst och formgivning 170 poäng
Linjen för tredimensionell gestaltning 170 poäng
Medielinjen för film/TV, radio och teater 80/120 poäng
Mimlinjen 120 poäng
Musikdramatiska linjen 40/140 poäng
Musikerlinjen 80/160 poäng
Reklam- och kommunikationslinjen 60 poäng
Religionsvetenskapliga linjen 140 poäng
Skådespelarlinjen 40/140 poäng
Förordning (1992:716). Bilaga 4
Förteckning över påbyggnadslinjer
Påbyggnadslinje Omfattar
Biotekniklinjen E) 40 poäng
Dokumentalistutbildning B) 20 poäng
Driftingenjörslinjen E) 80 poäng
Fortbildning i socialt behandlingsarbete A) 30 poäng
Fördjupning i arbetsterapi D) 20 poäng
Fördjupning i sjukgymnastik D) 20 poäng
Konsthögskolans arkitekturskola B) 40 poäng Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsskötsel C) 20 poäng
Sjöingenjörslinjen E) 40 poäng
Sjökaptenslinjen E) 40 poäng
Pedagogik/metodiklärarlinjen C) 20 poäng
Psykologutbildning efter grundutbildning A) 80 poäng
Påbyggnadsutbildning i socialt arbete A) 40 poäng
Specialpedagogisk påbyggnadslinje 40/60 poäng Påbyggnadslinje för lärare för
grundläggande vuxenutbildning C) 20 poäng Utbildning i anestesisjukvård och
intensivvård D) 40 poäng
Utbildning i blodgruppsserologi D) 6 poäng Utbildning i hälso- och sjukvård för barn och
ungdom D) 40 poäng
Utbildning i klinisk cytologi D) 24 poäng
Utbildning i kostadministration A) 20 poäng
Utbildning i kostterapi A) 20 poäng
Utbildning i arbetsterapi D) 20 poäng
Utbildning i molekylärbiologi och bioteknik D) 40 poäng
Utbildning i musik B) 80--160 poäng
Utbildning i onkologisk omvårdnad D) 20 poäng
Utbildning i sjukgymnastik D) 20 poäng Utbildning i obstetrisk och gynekologisk vård D) 50 poäng
Utbildning i ortoptik D) 40 poäng
Utbildning i psykoterapi D) 60 poäng
Utbildning i restaureringskonst B) 40 poäng
Utbildning i toxikologi D) 20/80 poäng
Utbildning i öppen hälso- och sjukvård D) 40 poäng
A) Tillhör sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.
B) Tillhör sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken.
C) Tillhör sektorn för utbildning för undervisningsyrken.
Pedagogik/metodiklärarlinjen ger utbildning för verksamhet som lärare inom förskollärar- och fritidspedagoglinjerna.
D) Tillhör sektorn för utbildning för vårdyrken. E) Tillhör sektorn för utbildning för tekniska yrken.
Förordning (1992:716). Bilaga 5
Förteckning över de allmänna utbildningslinjer för vilka föreskrifterna om allmän behörighet i 5 kap. 7--9 §§ gäller
Sektorn för utbildning för tekniska yrken
agronomlinjen arkitektlinjen brandingenjörslinjen dataingenjörslinjen data- och elektroniklinjen datatekniklinjen datavetenskapliga linjen driftteknikerlinjen elektrotekniklinjen farkosttekniklinjen fiskevårdslinjen geoteknologilinjen hortonomlinjen industriell arbetsmiljö-linjen industriell ekonomi-linjen jägmästarlinjen kemitekniklinjen landskapsarkitektlinjen lantmäterilinjen maskinteknikerlinjen maskintekniklinjen matematisk-naturvetenskapliga linjen materialfysiklinjen materialtekniklinjen miljö- och hälsoskyddslinjen produktionsteknikerlinjen radiokommunikationslinjen samhällsbyggnadstekniklinjen styrmanslinjen teknisk fysik-linjen teknisk fysik- och elektroteknik-linjen textilingenjörslinjen textil- och konfektionstekniklinjen verkstadsingenjörslinjen väg- och vattenbyggnadslinjen
Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
ADB-linjen ekonomlinjen förvaltningslinjen hotell- och restaurangekonomlinjen internationella ekonomlinjen juristlinjen linjen för kostekonomi och kostterapi linjen för personal- och arbetslivsfrågor psykologlinjen samhällsvetarlinjen sociala linjen systemvetenskapliga linjen turismlinjen
Sektorn för utbildning för vårdyrken
apotekarlinjen hälso- och sjukvårdslinjen hörselvårdslinjen laboratorieassistentlinjen logopedlinjen läkarlinjen ortopedtekniska linjen receptarielinjen rehabiliteringslinjen sociala omsorgslinjen tandläkarlinjen veterinärlinjen
Sektorn för utbildning för undervisningsyrken
barnavårdslärarlinjen bildlärarlinjen fritidspedagoglinjen förskollärarlinjen grundskollärarlinjen hushållslärarlinjen idrottslärarlinjen musiklärarlinjen slöjdlärarlinjen studie- och yrkesorienteringslinjen textillärarlinjen ämneslärarlinjen
Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken
bebyggelseantikvariska linjen bibliotekarielinjen fotograflinjen grafiska linjen informationslinjen journalistlinjen kulturvetarlinjen reklam- och kommunikationslinjen religionsvetenskapliga linjen
Förordning (1991:1082). Bilaga 6 har upphävts genom förordning (1991:1082).
Bilaga 6 a har upphävts genom förordning (1991:1082).
Bilaga 7
Förteckning över de allmänna utbildningslinjer för vilka föreskrifterna om urval i 5 kap. 14--17 och 19--27 §§ gäller
Sektorn för utbildning för tekniska yrken
agronomlinjen arkitektlinjen brandingenjörslinjen dataingenjörslinjen data- och elektroniklinjen datatekniklinjen datavetenskapliga linjen driftteknikerlinjen elektrotekniklinjen farkosttekniklinjen fiskevårdslinjen geoteknologilinjen hortonomlinjen industriell arbetsmiljö-linjen industriell ekonomi-linjen jägmästarlinjen kemitekniklinjen landskapsarkitektlinjen lantmäterilinjen maskinteknikerlinjen maskintekniklinjen matematisk-naturvetenskapliga linjen materialfysiklinjen materialtekniklinjen miljö- och hälsoskyddslinjen produktionsteknikerlinjen radiokommunikationslinjen samhällsbyggnadstekniklinjen styrmanslinjen teknisk fysik-linjen teknisk fysik- och elektrotekniklinjen textilingenjörslinjen textil- och konfektionstekniklinjen med inriktning mot tillverkningsteknik verkstadsingenjörslinjen väg- och vattenbyggnadslinjen
Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
ADB-linjen ekonomlinjen förvaltningslinjen hotell- och restaurangekonomlinjen internationella ekonomlinjen juristlinjen linjen för kostekonomi och kostterapi linjen för personal- och arbetslivsfrågor psykologlinjen samhällsvetarlinjen sociala linjen systemvetenskapliga linjen turismlinjen
Sektorn för utbildning för vårdyrken
apotekarlinjen hälso- och sjukvårdslinjen hörselvårdslinjen laboratorieassistentlinjen logopedlinjen läkarlinjen ortopedtekniska linjen receptarielinjen rehabiliteringslinjen sociala omsorgslinjen tandläkarlinjen veterinärlinjen
Sektorn för utbildning för undervisningsyrken
barnavårdslärarlinjen bildlärarlinjen fritidspedagoglinjen förskollärarlinjen utom i vad avser antagning till utbildning för tvåspråkiga förskollärare grundskollärarlinjen utom i vad avser antagning till praktiskt-estetiska kombinationer hushållslärarlinjen idrottslärarlinjen utom i vad avser antagning till särskild utbildning av specialidrottslärare slöjdlärarlinjen studie- och yrkesorienteringslinjen textillärarlinjen ämneslärarlinjen
Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken
bebyggelseantikvariska linjen informationslinjen kulturvetarlinjen religionsvetenskapliga linjen
Förordning (1991:1082). Bilaga 8 har upphävts genom förordning (1991:1082).
Bilaga 9
Förteckning över de allmänna utbildningslinjer till vilka studerande antas av Verket för högskoleservice eller, efter bemyndigande av verket, av styrelsen för utbildningen eller myndighet som styrelsen utser
Sektorn för utbildning för tekniska yrken
agronomlinjen arkitektlinjen brandingenjörslinjen byggnadstekniklinjen dataingenjörslinjen data- och elektroniklinjen datatekniklinjen datavetenskapliga linjen driftteknikerlinjen elektrotekniklinjen farkosttekniklinjen fiskevårdslinjen geoteknologilinjen hortonomlinjen industriell arbetsmiljö-linjen industriell ekonomi-linjen industriell teknik-linjen jägmästarlinjen kemitekniklinjen landskapsarkitektlinjen lantmäterilinjen maskinteknikerlinjen maskintekniklinjen materialfysiklinjen materialtekniklinjen miljö- och hälsoskyddslinjen produktionsteknikerlinjen radiokommunikationslinjen samhällsbyggnadstekniklinjen styrmanslinjen teknisk fysik-linjen teknisk fysik- och elektroteknik-linjen textilingenjörslinjen textil- och konfektionstekniklinjen verkstadsingenjörslinjen väg- och vattenbyggnadslinjen
Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
ADB-linjen ekonomlinjen förvaltningslinjen handelslinjen hotell- och restaurangekonomlinjen internationella ekonomlinjen juristlinjen kontorslinjen linjen för kostekonomi och kostterapi linjen för personal- och arbetslivsfrågor psykologlinjen samhällsvetarlinjen sociala linjen storhushålls- och restauranglinjen systemvetenskapliga linjen turismlinjen
Sektorn för utbildning för vårdyrken
apotekarlinjen logopedlinjen läkarlinjen receptarielinjen tandläkarlinjen veterinärlinjen
Sektorn för utbildning för undervisningsyrken
barnavårdslärarlinjen bildlärarlinjen folkhögskollärarlinjen fritidspedagoglinjen förskollärarlinjen grundskollärarlinjen handels- och kontorslärarlinjen hushållslärarlinjen idrottslärarlinjen industri- och hantverkslärarlinjen musiklärarlinjen slöjdlärarlinjen studie- och yrkesorienteringslinjen textillärarlinjen vårdlärarlinjen ämneslärarlinjen
Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken
bebyggelseantikvariska linjen informationslinjen journalistlinjen kulturvetarlinjen religionsvetenskapliga linjen
Förordning (1992:716). Bilaga 10 finns inte med här.
Förordning (1990:745). Bilaga 10 a
Fakultetsorganens verksamhetsområden
Verksamhetsområdet för fakultetsorganen skall omfatta de högskoleenheter som anges i nedanstående sammanställning.
Farmaceutiska fakulteten, universitetet i Uppsala
Universitetet i Uppsala
Filosofiska fakulteten, universitetet i Linköping
Universitetet i Linköping Högskolan i Jönköping
Humanistiska fakulteten, universitetet i Stockholm
Universitetet i Stockholm Högskolan för lärarutbildning i Stockholm
Humanistiska fakulteten, universitetet i Uppsala
Universitetet i Uppsala Högskolan i Eskilstuna/Västerås Högskolan i Falun/Borlänge Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Örebro
Humanistiska fakulteten, universitetet i Lund
Universitetet i Lund Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö
Humanistiska fakulteten, universitetet i Göteborg
Universitetet i Göteborg Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Humanistiska fakulteten, universitetet i Umeå
Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/Härnösand Högskolan i Östersund
Juridiska fakulteten, universitetet i Stockholm
Universitetet i Stockholm
Juridiska fakulteten, universitetet i Uppsala
Universitetet i Uppsala Högskolan i Eskilstuna/Västerås Högskolan i Falun/Borlänge Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Örebro
Juridiska fakulteten, universitetet i Lund
Universitetet i Lund
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, universitetet i Stockholm
Universitetet i Stockholm Högskolan för lärarutbildning i Stockholm
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, universitetet i Uppsala
Universitetet i Uppsala Högskolan i Eskilstuna/Västerås Högskolan i Falun/Borlänge Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Örebro
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, universitetet i Lund
Universitetet i Lund Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, universitetet i Göteborg
Universitetet i Göteborg Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, universitetet i Umeå
Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/Härnösand Högskolan i Östersund
Medicinska fakulteten, karolinska institutet
Karolinska institutet Högskolan för lärarutbildning i Stockholm
Medicinska fakulteten, universitetet i Uppsala
Universitetet i Uppsala
Medicinska fakulteten, universitetet i Linköping
Universitetet i Linköping
Medicinska fakulteten, universitetet i Lund
Universitetet i Lund
Medicinska fakulteten, universitetet i Göteborg
Universitetet i Göteborg
Medicinska fakulteten, universitetet i Umeå
Universitetet i Umeå
Odontologiska fakulteten, karolinska institutet
Karolinska institutet
Odontologiska fakulteten, universitetet i Lund
Universitetet i Lund
Odontologiska fakulteten, universitetet i Göteborg
Universitetet i Göteborg
Odontologiska fakulteten, universitetet i Umeå
Universitetet i Umeå
Samhällsvetenskapliga fakulteten, universitetet i Stockholm
Universitetet i Stockholm Högskolan för lärarutbildning i Stockholm
Samhällsvetenskapliga fakulteten, universitetet i Uppsala
Universitetet i Uppsala Högskolan i Eskilstuna/Västerås Högskolan i Falun/Borlänge Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Örebro
Samhällsvetenskapliga fakulteten, universitetet i Lund
Universitetet i Lund Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö
Samhällsvetenskapliga fakulteten, universitetet i Göteborg
Universitetet i Göteborg Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Samhällsvetenskapliga fakulteten, universitetet i Umeå
Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/Härnösand Högskolan i Östersund
Tekniska fakulteten, tekniska högskolan i Stockholm
Tekniska högskolan i Stockholm
Tekniska fakulteten, universitetet i Linköping
Universitetet i Linköping Högskolan i Jönköping
Tekniska fakulteten, universitetet i Lund
Universitetet i Lund Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö
Tekniska fakulteten, Chalmers tekniska högskola
Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Tekniska fakulteten, högskolan i Luleå
Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/Härnösand Högskolan i Östersund
Teologiska fakulteten, universitetet i Uppsala
Universitetet i Uppsala
Teologiska fakulteten, universitetet i Lund
Universitetet i Lund
Högskolan i Kalmar
Efter särskilda beslut av regeringen kan verksamhetsområdet för ett fakultetsorgan omfatta även annan högskoleenhet än vad som angivits ovan. Förordning (1992:716). Bilaga 11
Förteckning över utbildningslinjer för vilka regeringen fastställer utbildningsplan
Sektorn för utbildning för tekniska yrken
Linje
Maskinteknikerlinjen Sjöingenjörslinjen (påbyggnadslinje) Sjökaptenslinjen (påbyggnadslinje) Styrmanslinjen
Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
Linje
Psykologlinjen Sociala linjen Psykologutbildning efter grundutbildning (påbyggnadslinje)
Sektorn för utbildning för vårdyrken
Linje
Apotekarlinjen Hälso- och sjukvårdslinjen Hörselvårdslinjen Laboratorieassistentlinjen Logopedlinjen Läkarlinjen Receptarielinjen Rehabiliteringslinjen Sociala omsorgslinjen Tandhygienistlinjen Tandläkarlinjen Utbildning i anestesisjukvård och intensivvård (påbyggnadslinje) Utbildning i blodgruppsserologi (påbyggnadslinje) Utbildning i hälso- och sjukvård för barn och ungdom (påbyggnadslinje) Utbildning i klinisk cytologi (påbyggnadslinje) Utbildning i molekylärbiologi och bioteknik (påbyggnadslinje) Utbildning i obstetrisk och gynekologisk vård (påbyggnadslinje) Utbildning i onkologisk omvårdnad (påbyggnadslinje) Utbildning i ortoptik (påbyggnadslinje) Utbildning i psykoterapi (påbyggnadslinje) Utbildning i öppen hälso- och sjukvård (påbyggnadslinje)
Sektorn för utbildning för undervisningsyrken
Linje
Barnavårdslärarlinjen Bildlärarlinjen Folkhögskollärarlinjen Fritidspedagoglinjen Förskollärarlinjen Grundskollärarlinjen Handels- och kontorslärarlinjen Hushållslärarlinjen Idrottslärarlinjen Industri- och hantverkslärarlinjen Musiklärarlinjen Slöjdlärarlinjen Studie- och yrkesorienteringslinjen Textillärarlinjen Vårdlärarlinjen Ämneslärarlinjen Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel (påbyggnadslinje) Pedagogik/metodiklärarlinjen (påbyggnadslinje) Specialpedagogiska påbyggnadslinjen
Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken
Linje
Kyrkomusikerlinjen
Förordning (1992:716).
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.