LegalizeFörordning (1986:1080) med vissa provisoriska föreskrifter om gymnasieskolan
För skolhuvudmannens timresurser enligt 9 kap. 12 a--12 c §§ beräknas och utbetalas allmänt undervisningsbidrag per redovisningsår enligt bestämmelserna i 8--12 §§. Förordning (1987:71).
7 §
har upphävts genom förordning (1987:71).
Förskott
8 §
Till grund för utbetalning av förskott till skolhuvudmannen för ett redovisningsår skall ligga det preliminära statsbidragsgrundande timunderlag som länsskolnämnden fastställt enligt 9 kap. 13 §.
Länsskolnämnden skall beträffande detta underlag lämna skolöverstyrelsen uppgift om antalet timmar av olika slag enligt 2 §. Därvid skall timmar som beräknas för linjen Vd och specialkurser inom vårdområdet i en landstingskommuns gymnasieskola redovisas särskilt. Förordning (1987:71).
9 §
Skolöverstyrelsen skall betala ut förskott den 25: e dagen i varje månad under redovisningsåret. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
Skolöverstyrelsens beslut om förskott får inte överklagas.
Slutreglering
10 §
Länsskolnämnden fastställer för varje skolhuvudman före utgången av augusti det slutliga bidraget för redovisningsåret på grundval av
ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från skolhuvudmannen enligt 9 kap. 16 § och
de belopp för timmar av olika slag som regeringen slutligt fastställt för olika grupper för redovisningsåret enligt 4 §.
11 §
Länsskolnämndens beslut om slutligt bidrag får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.
12 §
Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga bidraget sedan utgivna förskott dragits av.
Bidrag för korta specialkurser
13 §
I fråga om timresurser enligt 9 kap. 17 § fastställer länsskolnämnden före utgången av augusti bidraget för närmast föregående redovisningsår på grundval av
ett statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från huvudmannen enligt 9 kap. 17 § samt
de belopp för timmar av olika slag som regeringen slutligt fastställt för olika grupper för redovisningsåret enligt 4 §.
Länsskolnämndens beslut om bidrag får överklagas hos skolöverstyrelsen.
Dess beslut får inte överklagas.
Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen. Förordning (1987:71).
11 kap. Årskurs 4 av fyraårig teknisk linje
1 §
I 3 kap. 25 § föreskrivs att skolöverstyrelsen för varje kommun med gymnasieskola som omfattar linje T bestämmer om årskurs 4 (T 4) får anordnas och i så fall med vilken eller vilka grenar och varianter.
2 §
För T 4 tillämpas ramtimplaner och ett särskilt system för tilldelning av resurser för undervisningen.
3 §
Ramtimplanerna ingår i läroplanen för gymnasieskolan.
4 §
Undervisningen i T 4 skall starta på höstterminen.
5 §
Underlaget för undervisningen i T 4 beräknas för varje skolenhet och utgörs av antalet lärarveckotimmar enligt formeln
t = 13 n + 1,73 e.
I formeln är t det totala antalet lärarveckotimmar, n antalet grenar och e antalet elever i T 4 vid skolenheten. I koefficienten 1,73 ingår resurser för stödundervisning, samordnad specialundervisning och frivillig undervisning.
6 §
Klasser och grupper i T 4 får bildas i mån av resurser enligt 5 §.
Dock får högst 30 elever undervisas tillsammans, om inte länsskolnämnden medger undantag. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.
7 §
Rektor avgör i vad mån ersättare behövs för undervisningen i T 4, när en lärare eller annan som har undervisningsskyldighet är ledig under kortare tid från tjänstgöring i gymnasieskolan. De lärartimmar som frigörs, när ersättare inte anlitas, får användas som underlag för lärartjänstgöring i årskursen utöver de timmar som avses i 5 §.
8 §
Skolstyrelsen bestämmer hur valmöjligheterna enligt ramtimplanerna skall utnyttjas.
Skolstyrelsen bestämmer också hur de lärarveckotimmar som skolenheten tilldelas med stöd av 5 § skall användas för dels den undervisning eleverna skall ha enligt ramtimplanerna och besluten inom dessas ramar, dels stödundervisning, samordnad specialundervisning och frivillig undervisning.
Rektor beslutar om användningen av sådana lärartimmar som avses i 7 §.
Avstämning m.m.
9 §
Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur många elever och grenar skolhuvudmannen räknar med att ha i T 4 den 15 januari påföljande redovisningsår (avstämningsdagen).
Med ledning av denna preliminära uppgift skall länsskolnämnden senast den 15 maj fastställa ett preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag. Detta timunderlag skall ligga till grund för beräkningen av förskott enligt 13 §. Det skall också utgöra timunderlag för undervisningen under påföljande redovisningsår, om inte annat följer av 10 §.
10 §
Om det faktiska antalet elever under någon del av läsåret väsentligt avviker från det antal som skolhuvudmannen beräknades ha avstämningsdagen den 15 januari, skall länsskolnämnden vid behov fastställa ett större eller mindre timunderlag för undervisningen än det som motsvarar det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget enligt 9 §.
11 §
Länsskolnämndens beslut om timunderlag enligt 9 eller 10 § får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.
T 4-bidrag
12 §
För undervisningen i T 4 har huvudmannen rätt till statsbidrag (T 4-bidrag).
Bidraget skall beräknas på grundval av
antalet timmar i timunderlaget, varvid alla timmar skall räknas såsom a-timmar enligt 10 kap. 2 §,
huvudmannens grupptillhörighet enligt 10 kap. 3 §,
av regeringen för varje redovisningsår fastställt belopp per a-
timme för varje grupp.
13 §
Huvudmannen har rätt till förskott på T 4 -bidraget på grundval av det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget.
Skolöverstyrelsen skall betala ut förskott den 25: e i varje månad under redovisningsåret. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Skolöverstyrelsens beslut om förskott får inte överklagas.
14 §
Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur många elever och grenar skolhuvudmannen faktiskt hade i T 4 avstämningsdagen den 15 januari.
15 §
Länsskolnämnden fastställer före utgången av augusti för varje skolhuvudman det slutliga T 4-bidraget för redovisningsåret på grundval av
ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från skolhuvudmannen enligt 14 § och
det belopp per a-timme som regeringen slutligt fastställt för huvudmannens grupp för redovisningsåret.
16 §
Länsskolnämndens beslut om slutligt T 4-bidrag får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.
17 §
Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga T 4-bidraget sedan utgivna förskott dragits av.
Sammanräkning med vissa specialkurser
18 §
Det särskilda systemet för tilldelning av resurser för undervisningen i T 4 skall, om skolöverstyrelsen beslutar det, tillämpas även i fråga om resurser för högsta årskursen i tekniska specialkurser med utbildning som motsvarar den i T 4. Därvid skall underlaget enligt 5 § beräknas gemensamt för T 4 och högsta årskursen i specialkurserna vid skolenheten. Förordning (1987:71).
12 kap. Undervisning enligt samordnade timplaner
1 §
Kommuner som för sin gymnasieskola har ett varaktigt elevunderlag av högst 300 sextonåringar kan medges rätt att tillämpa samordnade timplaner och ett särskilt system för tilldelning av resurser för undervisningen enligt bestämmelserna i detta kapitel.
Ärenden enligt denna paragraf prövas av skolöverstyrelsen, om ett medgivande skulle innebära övergång från alternativa till samordnade timplaner, och i övriga fall av regeringen. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.
2 §
I systemet ingår följande.
Samordnade timplaner för årskurserna 1 och 2 av linjerna E, H, N, S, T och So samt i vissa fall även för årskurs 3 av linjerna E, H, N och S.
Ett särskilt system för tilldelning av lärarveckotimmar i ämnen på linjer med samordnade timplaner och gemensamma ämnen på linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve.
Vissa särskilda föreskrifter i övrigt om bland annat klassorganisationen.
Undervisning i årskurs som omfattas av systemet skall starta på höstterminen.
3 §
Länsskolnämnden skall fastställa ett särskilt elevområde för linjer med samordnade timplaner i en kommuns gymnasieskola. I elevområdet skall ingå den kommun som anordnar verksamheten och, om det finns särskilda skäl, även annan kommun eller del därav.
Elevplatser, klasser m.m.
4 §
Länsskolnämnden skall tilldela varje kommun i länet som har medgivande enligt 1 § så många intagningsplatser som behövs för en minimiorganisation för undervisning enligt samordnade timplaner.
Nämnden får tilldela kommunen ytterligare platser för sådan undervisning.
Vid tilldelningen skall länsskolnämnden inte uttrycka antalet intagningsplatser i klasser och inte heller fördela intagningsplatserna mellan olika linjer.
En intagningsplats skall anses motsvara 2,5 årselevplatser. Det för tilldelningen ianspråktagna antalet årselevplatser skall tas ur länsramarna för HS-sektorn, EM-sektorn och TN-sektorn med den ungefärliga fördelningen 50, 15 respektive 35 procent.
5 §
Skolstyrelsen skall fördela intagningsplatserna mellan linjer med samordnade timplaner med hänsyn främst till förstahandsönskemålen från behöriga sökande som tillhör skolans elevområde för dessa linjer.
6 §
För att undervisning enligt samordnade timplaner skall få starta från årskurs 1 krävs följande.
I årskurs 1 skall finnas elever på såväl linje So som minst en treårig linje.
Antalet elever i årskurserna 1 och 2 av de tre- och fyraåriga linjerna skall sammanlagt vara lägst 40.
Antalet elever i årskurs 1 av linje So skall vara lägst 15.
Länsskolnämnden får dock medge att undervisning får starta med ett lägre elevantal där, om det även finns elever i årskurs 1 av någon av linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve.
7 §
Kommunen får anordna undervisning enligt samordnade timplaner för årskurs 3 av de treåriga linjerna, om kommunen föregående läsår haft sådan undervisning eller om regeringen medgivit detta.
Elever, som har genomgått årskurs 2 av en treårig linje med samordnade timplaner och för vilka kommunen inte anordnar fortsatt undervisning i årskurs 3, har rätt att bli intagna i årskurs 3 av samma linje vid den kommuns gymnasieskola i länet som länsskolnämnden bestämmer.
8 §
Om antalet elever under pågående undervisning sjunker under tal som enligt 6 § krävs för start av undervisning enligt samordnade timplaner, får skolstyrelsen besluta att undervisningen ändå skall fortsätta.
9 §
För linjerna med samordnade timplaner får finnas en klass för varje påbörjat 30-tal elever i någondera av årskurserna 1 och 2 samt en klass för varje påbörjat 30-tal elever i årskurs 3.
Elever på samma linje och i samma årskurs skall så långt möjligt föras till samma klass. Elever från samma årskurs men på olika linjer får föras till samma klass. Även elever från årskurserna 1 och 2 av samma linje får föras till samma klass. Skolstyrelsen beslutar om klassindelningen.
Om det finns särskilda skäl, får skolöverstyrelsen medge att fler klasser anordnas än som följer av första stycket.
Skolpoäng m.m.
10 §
Vid beräkningen av poäng enligt 4 kap. 2 § skall linjer med samordnade timplaner räknas för sig. Därvid ges 1,5 poäng för varje påbörjat 30-tal elever, oavsett vilken linje och årskurs de tillhör.
11 §
Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om kategoritillhörighet enligt 4 kap. 5 § för skolenhet som har linjer med samordnade timplaner.
Undervisning enligt samordnade timplaner
12 §
Samordnade timplaner innehåller sådana avvikelser från de reguljära timplanerna för linjerna som behövs för att möjliggöra samläsning i stor utsträckning mellan linjer och årskurser.
Samordnade timplaner ingår i läroplanen för gymnasieskolan.
13 §
Veckotimmar för eleverna är lärarledda i den utsträckning som föreskrifterna om tilldelning av lärarveckotimmar för undervisning medger.
Lärarveckotimmar
14 §
Om samordnade timplaner tillämpas, gäller även ett särskilt system för tilldelning av lärarveckotimmar för ämnen som
ingår i de samordnade timplanerna eller
ingår som gemensamma ämnen i timplanerna för linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve.
15 §
För linjespecifika ämnen på linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve beräknas resurser enligt 9 kap.
16 §
För ämnena enligt 14 § beräknas för varje redovisningsår det antal lärarveckotimmar som anges i 17--20 §§. Utläggningen av lärarveckotimmarna är inte bunden till de årskurser och linjer, för vilka de har beräknats enligt nämnda paragrafer.
17 §
För årskurserna 1 och 2 av de tre- och fyraåriga linjerna beräknas lärarveckotimmar enligt följande.
För årskurs 1: 26 + 1,2 x antalet elever i årskurs 1.
För årskurs 2: 32 + 1,0 x antalet elever i årskurs 2.
18 §
För årskurs 3 av de treåriga linjerna beräknas lärarveckotimmar enligt följande.
Om antalet elever är lägre än 15:
35 lärarveckotimmar.
Om antalet elever är 15--20:
2,5 x antalet elever.
Om antalet elever är högre än 20:
25 + 1,3 x antalet elever.
Om linjerna E och N samt H eller S finns representerade i årskursen, skall dock beräknas minst 53 lärarveckotimmar.
Antalet lärarveckotimmar får av länsskolnämnden bestämmas högre än vad som anges i punkterna 1 och 2, om det finns synnerliga skäl.
19 §
För linje So beräknas lärarveckotimmar enligt följande.
För årskurs 1: 8 + 1,3 x antalet elever i årskurs 1.
För årskurs 2: 8 + 1,2 x antalet elever i årskurs 2.
20 §
För gemensamma ämnen på linjerna Ba, Be, Dk, Du, Et, Fo, Hk, Ko, Li, Pr, Ss, Tr och Ve beräknas lärarveckotimmar enligt följande.
För årskurs 1: 2,5 + 0,5 x antalet elever i årskurs 1.
För årskurs 2: 0,5 + 0,4 x antalet elever i årskurs 2.
21 §
Om det behövs med hänsyn till skillnaderna mellan årskurserna 1 och 2 i fråga om behovet av lärarveckotimmar får länsskolnämnden medge huvudmannen att, inom ramen för antalet lärarveckotimmar under en period av två redovisningsår, för vart och ett av redovisningsåren förskjuta timtilldelningen i förhållande till vad som följer av 17 och 19 §§.
22 §
Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur många elever i olika årskurser och på olika linjer enligt 14 § som skolhuvudmannen räknar med att ha den 15 januari påföljande redovisningsår (avstämningsdagen). Behövs förskjutning enligt 21 §, skall huvudmannen samtidigt lämna uppgift om detta.
Med ledning av denna preliminära uppgift skall länsskolnämnden senast den 15 maj fastställa ett preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag för ändamål som avses i 14 §. Om kommunen anordnar årskurs 3 med ett beräknat elevantal som är lägre än 21, skall underlaget för den årskursen beräknas enligt formeln 2,5 x det beräknade antalet elever.
Det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget skall ligga till grund för beräkningen av förskott enligt 26 §. Det skall också utgöra timunderlag för undervisningen enligt 14 § under påföljande redovisningsår, om inte annat följer av 23 §.
23 §
Om det faktiska antalet elever under någon del av läsåret väsentligt avviker från det antal som skolhuvudmannen beräknades ha avstämningsdagen den 15 januari, skall länsskolnämnden vid behov fastställa ett större eller mindre timunderlag för undervisningen än det som motsvarar det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget enligt 22 §.
I fall där skolhuvudmannen beräknas ha färre än 21 elever i årskurs 3 avstämningsdagen, skall länsskolnämnden alltid fastställa särskilt timunderlag för undervisningen. Detta underlag skall utgöra 35 lärarveckotimmar, om inte särskilda skäl föranleder annat.
24 §
Länsskolnämndens beslut om timunderlag enligt 22 eller 23 § får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.
ST-bidrag
25 §
För undervisning som avses i 14 § har huvudmannen rätt till statsbidrag (ST-bidrag).
Bidraget skall beräknas på grundval av
antalet timmar i timunderlaget, varvid alla timmar skall räknas såsom a-timmar enligt 10 kap. 2 §,
huvudmannens grupptillhörighet enligt 10 kap. 3 §,
av regeringen för varje redovisningsår fastställt belopp per a-
timme för varje grupp.
26 §
Huvudmannen har rätt till förskott på ST-bidraget på grundval av det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget.
Skolöverstyrelsen skall betala ut förskott den 25: e varje månad under redovisningsåret. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
Skolöverstyrelsens beslut om förskott får inte överklagas.
27 §
Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur många elever i olika årskurser och på olika linjer enligt 14 § skolhuvudmannen faktiskt hade avstämningsdagen den 15 januari.
28 §
Länsskolnämnden fastställer före utgången av augusti för varje skolhuvudman det slutliga ST-bidraget för redovisningsåret på grundval av
ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag som beräknas med ledning av uppgifter från skolhuvudmannen enligt 27 § och
det belopp per a-timme som regeringen slutligt fastställt för huvudmannens grupp för redovisningsåret.
29 §
Länsskolnämndens beslut om slutligt ST-bidrag får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.
30 §
Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga ST-bidraget sedan utgivna förskott dragits av.
13 kap. Hemspråksundervisning m.m.
1 §
För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk i hemmet skall hemspråksundervisning anordnas enligt bestämmelserna i detta kapitel, om de behöver och önskar sådan undervisning.
Till hemspråksundervisning hör undervisning i hemspråk som ämne samt studiehandledning på hemspråket i annat eller andra ämnen på studievägen.
2 §
Hemspråksundervisningen får inte för någon elev omfatta mer än ett hemspråk.
3 §
Hemspråksundervisningen skall ges den omfattning som fordras för att täcka elevens behov.
4 §
Hemspråksundervisningen kan anordnas utanför timplanen i form av utökad studiekurs för eleven eller ersätta undervisning av motsvarande omfattning i ett eller flera obligatoriska ämnen på elevens studieväg.
5 §
Rektor beslutar om hemspråksundervisning för en elev.
6 §
Länsskolnämnden får medge skolhuvudman befrielse från sådana skyldigheter i fråga om hemspråksundervisning som skolhuvudmannen bedöms inte kunna fullgöra.
Nämndens beslut i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.
Timresurs
7 §
För hemspråksundervisning får tas i anspråk 0,75 lärarveckotimmar för varje elev som deltar i sådan verksamhet under redovisningsåret.
Därvid skall beaktas antalet elever den 15 september och den 15 januari, varvid medeltalet elever skall läggas till grund för beräkningen.
Förordning (1987:71).
Hemspråksbidrag
8 §
Statsbidrag till hemspråksundervisning (hemspråksbidrag) inom ramen enligt 7 § lämnas med det belopp per lärarveckotimme som regeringen föreskriver särskilt för varje redovisningsår.
9 §
Huvudmannen får rekvirera hemspråksbidrag i efterskott hos länsskolnämnden. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut.
Länsskolnämnden beslutar om hemspråksbidrag. Sådana beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas.
Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen.
Extra undervisning i svenska
Allmänna bestämmelser
10 §
För de elever i gymnasieskolan som har ett annat språk än svenska som hemspråk och som behöver och önskar delta i extra undervisning i svenska skall sådan undervisning anordnas i syfte att eleverna tillfredsställande skall kunna följa den ordinarie undervisningen i svenska och andra ämnen.
11 §
Den extra undervisningen i svenska kan anordnas i form av stödundervisning. Eleven deltar då i den ordinarie undervisningen i svenska och andra ämnen i oförminskad omfattning.
Om det behövs och eleven önskar det, får eleven delta i extra undervisning som sker i utbyte mot timmar i den ordinarie undervisningen. I ett sådant fall har den extra undervisningen formen av undervisning i svenska som andraspråk.
12 §
Rektor beslutar om extra undervisning i svenska för en elev.
13 §
Svenska som andraspråk skall för varje deltagande elev ha en omfattning som motsvarar minst två timmar i veckan. Elevens timmar i svenska som andraspråk får ersätta högst lika många timmar i den ordinarie undervisningen för eleven.
Rektor bestämmer vilka timmar i den ordinarie undervisningen som får bytas ut. Timmarna får inte fördelas på ett sådant sätt att ett visst ämne helt faller bort för eleven eller att de kvarvarande timmarna blir för få för att eleven skall kunna följa undervisningen i ämnet.
Högst en timme i veckan i ämnet svenska får bytas ut mot svenska som andraspråk.
14 §
Extra undervisning i svenska får anordnas för två eller flera elever i grupp eller för en elev ensam.
15 §
Extra undervisning i svenska skall läggas upp med hänsyn till varje elevs kunskapsnivå och situation i övrigt. Skolöverstyrelsen skall meddela föreskrifter och allmänna råd om innehållet i undervisningen.
16 §
Betyg sätts inte i ämnet svenska som andraspråk.
17 §
Bestämmelserna i skolförordningen (1971:235) och andra föreskrifter som regeringen meddelar om lärartjänstgöring i ämnet svenska i gymnasieskolan gäller även extra undervisning i svenska, om inte annat är särskilt föreskrivet.
Timresurs
18 §
För extra undervisning i svenska får tas i anspråk 0,85 lärarveckotimmar för varje elev som deltar i sådan verksamhet under redovisningsåret.
Bidrag till extra undervisning i svenska
19 §
Statsbidrag till extra undervisning i svenska inom ramen enligt 18 § lämnas med det belopp per lärarveckotimme som regeringen för redovisningsåret slutligt fastställt för a-timmar enligt 10 kap. 2 § för den grupp enligt 10 kap. 3 § som huvudmannen tillhör.
20 §
På bidrag enligt 19 § har huvudmannen rätt att på framställning få förskott månadsvis för det antal timmar som länsskolnämnden bestämmer. Förskottet betalas ut av skolöverstyrelsen. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
Beslut om förskott får inte överklagas.
21 §
Rekvisition för slutligt bidrag enligt 19 § skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut.
Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om slutligt bidrag. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen.
Dennas beslut får inte överklagas.
Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga bidraget sedan utgivna förskott dragits av.
Undantag
22 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte i fråga om kurser för invandrarungdom.
14 kap. Kurser för invandrarungdom
1 §
I gymnasieskolan får anordnas specialkurser med syfte att hjälpa invandrarungdomar att genomgå utbildning i gymnasieskolan (kurser för invandrarungdom).
2 §
Kurser för invandrarungdom är
introduktionskurser om en eller två terminer, eller
kompletterande sommarkurser.
3 §
Kurser för invandrarungdom får anordnas i en kommuns gymnasieskola i klasser som kommunen tilldelas för sådana kurser med stöd av 3 kap.
4 §
Skolöverstyrelsen skall meddela föreskrifter om inträdeskrav, urvalsgrunder och intagningsförfarande.
5 §
Skolöverstyrelsen skall fastställa tim- och kursplaner för kurserna. Kursplanerna skall ha ramkaraktär.
Samhällskunskap, hemspråksundervisning och undervisning i svenska samt studie- och yrkesorientering skall ingå i varje kurs.
6 §
Kurserna skall bedrivas i 16-klasser.
Vid undervisning i enskilda ämnen får en grupp omfatta högst 16 elever, om inte annat följer av tredje stycket eller länsskolnämnden medger undantag. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.
Vid undervisning i idrott och andra ämnen som inte är centrala för ändamålet med kurserna får eleverna undervisas tillsammans med andra elever i gymnasieskolan i grupper som bildas enligt allmänna regler.
IK-bidrag
7 §
För sådana timmar i kurser för invandrarungdom, i vilka eleverna inte har undervisats tillsammans med andra elever i gymnasieskolan, har skolhuvudmannen rätt till statsbidrag (IK-bidrag) med det belopp per lärarveckotimme som regeringen slutligt fastställt för a-timmar enligt 10 kap. 2 § för den grupp enligt 10 kap. 3 § som huvudmannen tillhör.
8 §
På bidrag enligt 7 § har huvudmannen rätt att på framställning få förskott månadsvis för det antal timmar som länsskolnämnden bestämmer.
Förskottet betalas ut av skolöverstyrelsen. Varje månads förskott skall bestämmas med hänsyn till aktuella lönebelopp enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
Beslut om förskott får inte överklagas.
9 §
Rekvisition för slutligt bidrag enligt 7 § skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut.
Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om slutligt bidrag. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen.
Dennas beslut får inte överklagas.
Skolöverstyrelsen skall snarast möjligt betala ut det slutliga bidraget sedan utgivna förskott dragits av.
Särskilt bidrag
10 §
I den mån en kurs föranleder merkostnader i fråga om lokaler, undervisningsmateriel, planering och andra insatser och merkostnaderna inte motsvaras av statsbidrag enligt andra bestämmelser, har huvudmannen rätt till statsbidrag för merkostnaderna, dock aldrig med högre belopp än 25 000 kronor per kurs.
En förutsättning för det särskilda bidraget är att merkostnader uppkommer trots att huvudmannen så långt det är möjligt använder tillgängliga lokaler och befintlig undervisningsmateriel.
11 §
Beslut om särskilt bidrag fattas av länsskolnämnden efter ansökan från huvudmannen. Nämndens beslut får inte överklagas.
Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen.
15 kap. Särskild undervisning
1 §
För sådana elever i gymnasieskolan som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller liknande omständighet inte kan delta i vanligt skolarbete anordnas särskild undervisning på sjukhus eller annan institution, i elevens hem eller på annan lämplig plats.
2 §
Särskild undervisning skall anordnas, om den läkare som svarar för elevens vård bedömer att hinder för skolgång kommer att föreligga under minst tre veckor efter det att undervisningen kan påbörjas.
För en elev som på grund av allergi eller grav infektionskänslighet tvingas till upprepad kortare frånvaro kan särskild undervisning anordnas även under frånvaro som understiger tre veckor.
Särskild undervisning får meddelas endast i den mån läkaren medger det.
3 §
Särskild undervisning får anordnas i elevens hem endast om eleven och föräldrar eller andra som eleven bor hos lämnar sitt samtycke.
4 §
Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den skolundervisning som eleven inte kan delta i.
5 §
Särskild undervisning skall efter omständigheterna meddelas elev enskilt eller i grupp.
Undervisningen bör omfatta fem timmar i veckan för en elev som åtnjuter undervisning enskilt.
Gruppundervisning bör omfatta åtta timmar i veckan för två elever och därutöver tre timmar i veckan för varje ytterligare elev i gruppen, dock högst 26 timmar i veckan för en grupp.
Statsbidrag
6 §
För de timmar som tas i anspråk för särskild undervisning lämnas bidrag med belopp per timme enligt föreskrifter som regeringen meddelar särskilt.
7 §
Huvudmannen får rekvirera bidrag enligt 6 § månadsvis i efterskott. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut.
Rekvisitionerna skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om antal bidragsgrundande timmar.
Bidrag betalas ut av skolöverstyrelsen.
8 §
Länsskolnämndens beslut i ärenden enligt 7 § får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.
16 kap. Särskilda lönekostnadsbidrag
1 §
Skolhuvudmannen har rätt att få särskilda lönekostnadsbidrag enligt detta kapitel för vissa lönekostnader som hänför sig till undervisning men som inte täcks av bidragen enligt 10--15 kap.
Vissa procentuella bidrag
Extrabidrag
2 §
Till varje skolhuvudman lämnas extrabidrag med 0,9 procent av
det i slutregleringen fastställda allmänna undervisningsbidraget, T 4-bidraget och ST-bidraget,
bidragen till hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska enligt 13 kap., IK-bidraget enligt 14 kap. och bidraget till särskild undervisning enligt 15 kap.
Extrabidraget avser sådana merkostnader för lön som uppkommer för skolhuvudmannen i fall där en lärare eller annan med undervisningsskyldighet är ledig med helt eller delvis behållna löneförmåner och motsvarande timmar används för annan undervisning med stöd av 9 kap. 21 § eller 11 kap. 7 §.
Bidrag till kallortstillägg
3 §
Till skolhuvudman som tillhör kallortsområde A, B, C eller D lämnas bidrag till kallortstillägg med 1, 2, 4 respektive 8 procent av
det i slutregleringen fastställda allmänna undervisningsbidraget, T 4-bidraget och ST-bidraget,
bidragen till hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska enligt 13 kap., IK-bidraget enligt 14 kap. och bidraget till särskild undervisning enligt 15 kap.
Bidrag till semesterlönetillägg
4 §
Bidrag till semesterlönetillägg lämnas till varje skolhuvudman med 1,296 procent av
det i slutregleringen fastställda allmänna undervisningsbidraget, T 4-bidraget och ST-bidraget,
bidragen till hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska enligt 13 kap., IK-bidraget enligt 14 kap. och bidraget till särskild undervisning enligt 15 kap,
extrabidraget enligt 2 §,
bidraget till kallortstillägg enligt 3 §.
Gemensamma bestämmelser
5 §
Så snart underlaget finns skall skolöverstyrelsen utan rekvisition från skolhuvudmannen fastställa och betala ut extrabidrag, bidrag till kallortstillägg och bidrag till semesterlönetillägg.
Skolöverstyrelsens beslut om bidragen får överklagas hos regeringen.
Övriga särskilda lönekostnadsbidrag
Bidrag till vissa merlönekostnader
6 §
Om en lärare eller någon annan med undervisningsskyldighet under bortovaro från sin tjänst har helt eller delvis behållna löneförmåner och undervisning som avses med huvudmannens bidrag enligt 10--15 kap.
i stället fullgörs av en ersättare, skall huvudmannen utöver sådant bidrag få särskilt lönekostnadsbidrag för de merkostnader för lön som uppkommer. Motsvarande gäller vid partiell tjänstebefrielse enligt förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning, m.m.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte om den bortovarande är ledig för att genomgå personalutbildning. Om statsbidrag i sådana fall meddelar regeringen särskilda föreskrifter.
7 §
Om en lärare har nedsatt undervisningsskyldighet för att fullgöra andra uppgifter inom tjänsten enligt kollektivavtal eller statliga föreskrifter, lämnas särskilt lönekostnadsbidrag för de merkostnader för lön som uppkommer genom det ökade personalbehovet. Detsamma gäller om en lärare enligt kollektivavtal eller statliga föreskrifter får tillgodoräkna sig jourtjänstgöring eller annan verksamhet som undervisning. Som lärare räknas i detta sammanhang även andra med undervisningsskyldighet.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fall där någon har nedsatt undervisningsskyldighet för att delta i lokalt utvecklingsarbete. Om statsbidrag i sådana fall meddelar regeringen särskilda föreskrifter.
Bidrag till lönetillägg m.m.
8 §
Särskilt lönekostnadsbidrag lämnas till kostnader för vissa lönetillägg och liknande avlöningsförmåner som lärare eller andra med undervisningsskyldighet uppbär enligt kollektivavtal eller statliga föreskrifter. Regeringen bestämmer för varje redovisningsår vilka sådana avlöningsförmåner som skall grunda rätt till bidrag enligt denna paragraf.
9 §
Till skolhuvudman som har haft kostnader för arvode för särskild prövning i gymnasieskolan lämnas särskilt lönekostnadsbidrag.
10 §
Till skolhuvudman som har haft kostnader för begravningshjälp för lärare med statligt reglerad tjänst i gymnasieskolan lämnas särskilt lönekostnadsbidrag.
Gemensamma bestämmelser
11 §
Bidrag enligt 6--10 §§ lämnas med belopp som motsvarar 98 procent av huvudmannens bidragsgrundande kostnader eller, vid landstingskommuns vårdutbildning, 80 procent av sådana kostnader, om inte annat är särskilt föreskrivet.
12 §
Bidrag enligt 6--10 §§ skall av skolhuvudmannen rekvireras samlat för varje redovisningsår. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut.
Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden, som beslutar om bidragen. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas.
Bidragen betalas ut av skolöverstyrelsen.
17 kap. Socialavgiftsbidrag
1 §
Socialavgiftsbidrag lämnas till kostnader för sjukförsäkringsavgift, folkpensionsavgift och tilläggspensionsavgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.
Bidrag till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift
2 §
Bidrag till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift lämnas med ett belopp som motsvarar sammanlagt 11,9 procent av bidragen enligt 10--16 kap.
3 §
Bidrag till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift fastställs och betalas ut av skolöverstyrelsen utan rekvisition efter redovisningsårets slut, så snart underlag finns.
I avräkning på det bidrag som skall fastställas enligt första stycket skall skolöverstyrelsen i januari under redovisningsåret bestämma och betala ut ett förskott som grundar sig på tillgängliga uppgifter om de bidragsbelopp enligt 10--16 kap. som hänför sig till tiden juli- december.
Bidrag till tilläggspensionsavgift
4 §
Bidrag till tilläggspensionsavgift lämnas med ett belopp som motsvarar en viss procent av bidragen enligt 10--16 kap. Regeringen fastställer procentsatsen för varje redovisningsår.
5 §
Bidrag till tilläggspensionsavgift fastställs och betalas ut av skolöverstyrelsen utan rekvisition efter redovisningsårets slut, så snart underlag finns.
Överklagande
6 §
Skolöverstyrelsens beslut om socialavgiftsbidrag får överklagas hos regeringen.
Beslut om förskott enligt 3 § andra stycket får inte överklagas.
18 kap. Inbyggd utbildning
1 §
Inbyggd utbildning innebär att undervisningen förläggs till ett företag eller en institution utanför gymnasieskolan och att företaget eller institutionen tillhandahåller lärare, lokaler och utrustning för undervisningen.
2 §
Undervisning i arbetsteknik skall anordnas som inbyggd utbildning i den mån timplanen för studievägen föreskriver det.
3 §
På studieväg inom området industri och hantverk eller området handels- och kontorsyrken får undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning utöver vad som följer av 2 §. Styrelsen för skolan bestämmer om och i vad mån denna möjlighet skall utnyttjas.
Såvitt gäller studievägar inom andra områden än industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken får skolöverstyrelsen, om det finns särskilda skäl, på framställning från styrelsen för skolan medge att undervisning i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning i fall där den formen inte är föreskriven i timplanen.
4 §
Medgivande enligt 3 § andra stycket behövs inte vid filialutbildning.
Förhållandet till allmänna timresurser
5 §
I allmänna timresurser enligt 9 kap. ingår inte timmar för undervisning som enligt 2 § skall anordnas i form av inbyggd utbildning. Däremot ingår timmar för undervisning som enligt 3 § får anordnas i form av inbyggd utbildning.
Timmar för sådan undervisning, som enligt timplanen skall anordnas som inbyggd utbildning om hinder inte möter, ingår inte i de allmänna timresurserna. Om undervisning i något fall inte anordnas som inbyggd utbildning, skall länsskolnämnden besluta om timmar som tillförs skolhuvudmannens resurser enligt 9 kap.
I 3 kap. 24 § andra stycket finns särskilda bestämmelser för vissa fall av gren eller variant i årskurs 2 av tvååriga linjer och specialkurser.
Olika former av statsbidrag
6 §
För timmar i inbyggd utbildning som anordnas enligt 2 § har skolhuvudmannen i vissa fall rätt till särskilt bidrag till inbyggd utbildning enligt 7--9 §§. Detsamma gäller inbyggd utbildning i fall som avses i 5 § andra stycket och 3 kap. 24 § andra stycket.
För timmar i inbyggd utbildning som, i andra fall än som avses i första stycket andra meningen, anordnas utöver vad som följer av 2 §, skall lärarveckotimmar anses ianspråktagna ur de allmänna timresurserna. Statsbidrag till timmar i de allmänna timresurserna lämnas i form av allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelserna i 10 kap.
Särskilt bidrag till inbyggd utbildning
7 §
Särskilt bidrag till inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken lämnas för varje redovisningsår med det belopp per elev och undervisningstimme som skolöverstyrelsen fastställer för berörd studieväg och berört yrkesämne enligt föreskrifter som regeringen meddelar särskilt.
8 §
Bidraget enligt 7 § är avsett för den ersättning som skolhuvudmannen betalar företagen och institutionerna för de utbildningsplatser som de tillhandahåller.
Upp till tio procent av bidraget per elev och undervisningstimme får dock användas för samverkan mellan gymnasieskolan och företagen och institutionerna samt för tillsyn över och uppföljning av den inbyggda utbildningen.
9 §
Huvudmannen får rekvirera särskilt statsbidrag till inbyggd utbildning månadsvis i efterskott. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut.
Rekvisitionerna skall ges in till länsskolnämnden som beslutar om bidraget. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas.
Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen.
Tillsyn m.m.
10 §
Styrelsen för skolan skall utöva tillsyn över den inbyggda utbildningen och även i övrigt följa hur den bedrivs och utfaller.
Styrelsen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan och de företag och institutioner som tar emot elever för inbyggd utbildning.
Skolledare och biträdade skolledare skall ha de uppgifter beträffande inbyggd utbildning som styrelsen för skolan bestämmer.
I fråga om sådan inbyggd utbildning inom områdena industri och hantverk samt handels- och kontorsyrken för vilken särskilt statsbidrag utgår enligt 7 §, bör vid behov en person med pedagogiska insikter och kunskaper om berörd bransch biträda skolledningen.
19 kap. Gymnasial lärlingsutbildning
1 §
I skollagen (1985:1100) finns grundläggande föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning, som innebär att en elev i gymnasieskolan samtidigt är lärling hos ett företag eller motsvarande och därvid huvudsakligen genom företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt en plan som är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet.
Detta kapitel innehåller vissa närmare bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning.
2 §
Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas av kommuner som har gymnasieskola med linjer eller specialkurser.
Även en kommun som inte har sådan gymnasieskola men har komvux får anordna gymnasial lärlingsutbildning, om skolöverstyrelsen medger kommunen detta. Skolöverstyrelsens beslut i ett sådant ärende får överklagas hos regeringen.
3 §
Av 2 kap. skollagen (1985:1100) följer att kommunens skolstyrelse skall vara styrelse för den gymnasiala lärlingsutbildning som kommunen anordnar samt att skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn över utbildningen.
4 §
Den gymnasiala lärlingsutbildningen skall organisatoriskt knytas till en eller flera skolenheter som har linjer eller specialkurser, företrädesvis närmast motsvarande studievägar.
I fall som avses i 2 § andra stycket skall den gymnasiala lärlingsutbildningen organisatoriskt knytas till en skolenhet som har komvux.
5 §
För gymnasial lärlingsutbildning får avgift inte tas ut av eleven.
Elevområden
6 §
För varje kommuns gymnasiala lärlingsutbildning skall finnas ett elevområde, som är gemensamt för all sådan utbildning oavsett dess inriktning.
Elevområdet skall omfatta den kommun som anordnar utbildningen.
Skolöverstyrelsen eller, efter skolöverstyrelsens bemyndigande, länsskolnämnden får bestämma att elevområdet skall omfatta även en eller flera andra kommuner eller delar därav. Varje del av landet bör ingå i elevområdet för någon kommuns gymnasiala lärlingsutbildning.
I fall som avses i 2 § andra stycket skall elevområdet omfatta endast den kommun som anordnar utbildningen.
7 §
Länsskolnämndens beslut om elevområde får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.
Enskilda får inte överklaga beslut om elevområde.
8 §
Till ett elevområde hör den som är bosatt i Sverige och som är kyrkobokförd i en kommun eller kommundel som ingår i elevområdet.
Elevplatsram
9 §
Av 3 kap. 13 § framgår att länsskolnämnden för varje kommun i länet, som får anordna gymnasial lärlingsutbildning, för varje redovisningsår bestämmer hur många intagningsplatser kommunen får inrätta för sådan utbildning.
Skolstyrelsen bestämmer för varje redovisningsår hur många intagningsplatser inom den tilldelade ramen som skall utnyttjas i mån av tillgång på lärlingsplatser hos företagen och behöriga sökande.
Godkännande av lärlingsplatser och antagning av elever
10 §
En lärlingsplats hos ett företag får av skolstyrelsen godkännas för gymnasial lärlingsutbildning endast om företaget bedöms kunna fullgöra erforderliga åtaganden beträffande utbildningen och arbets- och utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande.
Om en lärlingsplats inte har inrättats efter lokal överenskommelse mellan företaget och den närmast berörda lokala arbetstagarorganisationen, skall skolstyrelsen bereda närmast berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom branschen tillfälle att yttra sig. I ett sådant fall skall yttrande dessutom inhämtas från berört yrkesråd, om sådant finns.
Om någon av organisationerna underkänner lärlingsplatsen, får skolstyrelsen godkänna den endast om det finns särskilda skäl.
11 §
Elever i gymnasial lärlingsutbildning antas av skolstyrelsen.
Dess beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.
12 §
Följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att en sökande skall antas som elev.
Sökanden hör till elevområdet. Om någon skall kyrkobokföras inom elevområdet men detta ännu inte har hunnit ske, skall han likställas med en sökande som hör till elevområdet.
Sökanden har fullgjort sin skolplikt.
Sökanden har eller får, om han antas som elev, anställning hos ett företag inom det geografiska område som bildar elevområdet.
Skolstyrelsen får även godta anställning hos företag utanför detta område.
Skolstyrelsen har godkänt lärlingsplatsen för gymnasial lärlingsutbildning.
Företaget har, för det fall att sökanden antas som elev, gentemot skolstyrelsen utfäst sig att ge sökanden den ledighet från anställningen som föreskrifterna för utbildningen förutsätter och att lämna den medverkan som behövs för att kontroll från skolmyndigheternas sida enligt bestämmelserna i detta kapitel skall kunna utövas.
Företaget kan antas vara i stånd att fullgöra sitt åtagande i det aktuella fallet.
Skolstyrelsen och företaget är överens om ersättningen till företaget.
Sökanden kan antas ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
13 §
Om intagningsplatser inte finns för alla behöriga sökande, skall företräde ges åt dem som är under 18 år eller fyller 18 år det kalenderhalvår utbildningen startar. Skolstyrelsen får dock göra undantag till förmån för en äldre sökande, om speciella omständigheter föreligger.
I övrigt bestäms företrädet mellan de sökande enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar.
Utbildningens förläggning m.m.
14 §
Gymnasial lärlingsutbildning anordnas under 40 veckor av redovisningsåret, fördelade på två terminer som normalt skall sammanfalla med höstterminen och vårterminen av läsåret i gymnasieskolan.
Verksamhet i anställningen utanför terminerna utgör inte gymnasial lärlingsutbildning.
15 §
Utbildningstiden vid och utanför företaget under en vecka skall normalt till omfattning och förläggning sammanfalla med den ordinarie arbetstiden i anställningen. Det förutsätts därvid att anställningen avser heltid.
16 §
Bestämmelserna om friluftsdagar och lovdagar i 2 kap. 12 och 13 §§ gäller inte elever i gymnasial lärlingsutbildning.
Utbildningens innehåll m.m.
17 §
Gymnasial lärlingsutbildning meddelas i form av grundutbildning, som syftar till att ge eleven de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna börja utöva yrket i fråga.
Utbildning utöver grundutbildningen (färdigutbildning) kan inte meddelas i form av gymnasial lärlingsutbildning.
18 §
Gymnasial lärlingsutbildning anordnas vid sidan av linjerna och specialkurserna.
Viss gymnasial lärlingsutbildning kan även ingå som en del av utbildningen på en linje eller specialkurs, om skolöverstyrelsen medger det för studievägen i fråga. Beträffande sådan gymnasial lärlingsutbildning meddelar skolöverstyrelsen de särskilda föreskrifter som behövs med hänsyn till samordningen med studievägens övriga delar. Sådana föreskrifter får innebära avvikelser från bestämmelserna i detta kapitel.
19 §
Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas enligt 18 § första stycket endast om utbildning för yrket normalt inte kan erhållas på linje eller specialkurs.
20 §
Gymnasial lärlingsutbildning skall läggas upp individuellt utifrån ramkursplaner för olika yrkesområden eller motsvarande.
Om inte särskilda skäl föranleder annat, skall utbildningen, förutom nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket, innehålla vissa kompletterande utbildningsinslag.
21 §
Utbildning i nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket skall ombesörjas av företaget.
Skolstyrelsen kan dock låta en elev få viss sådan utbildning på annat sätt, om särskilda skäl föreligger.
22 §
Innehållet i, omfattningen av och formen för kompletterande utbildningsinslag skall bestämmas av skolstyrelsen med hänsyn till elevens behov och intresse samt till de praktiska förutsättningarna.
Innehållet skall normalt bestå i förkovran i ett allmänt ämne, såsom svenska, engelska eller matematik, studier i ett yrkesämne eller arbetslivs- och samhällsorientering eller en kombination av flera sådana moment.
Kompletterande utbildningsinslag får för ett utbildningsår räknat inte ha större omfattning än som är normalt för undervisningen i allmänna ämnen under en årskurs på yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan.
De kompletterande utbildningsinslagen kan förläggas till skola eller företag eller anordnas på annat sätt.
23 §
Utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket och 22 § får anordnas i form av vanlig ämnesundervisning i gymnasieskolan inom ramen för redan tillgängliga timresurser för sådan undervisning. De får anordnas i form av en kurs i komvux, om eleven kan få plats i en redan befintlig undervisningsgrupp eller i en kurs som genom elever i gymnasial lärlingsutbildning når upp till det antal elever som krävs för att undervisning skall få starta.
Sådana utbildningsinslag får slutföras även efter det att utbildningen hos företaget har avslutats.
Ramkursplaner och individuella kursplaner
24 §
Ramkursplaner för varje yrkesområde eller motsvarande fastställs av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen skall före sitt beslut samråda med arbetsmarknadens parter.
25 §
I ramkursplanen skall mål och huvudmoment anges. Stor frihet skall ges att utforma lärlingsutbildningen med hänsyn till lokala förhållanden och till de enskilda företagen och enskilda eleverna.
26 §
För varje elevs gymnasiala lärlingsutbildning fastställer skolstyrelsen en individuell kursplan. Förslag till sådan skall utarbetas i samverkan mellan företrädare för skolan, företaget, den lokala fackliga organisationen och andra som har kompetens på yrkesområdet i fråga. Skolstyrelsen skall i ärendet inhämta yttrande från berört yrkesråd, om sådant finns.
I den individuella kursplanen skall med utgångspunkt i ramkursplanen anges
utbildningens mål med närmare uppgifter om vilka kunskaper och färdigheter utbildningen skall ge,
utbildningens längd,
den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen.
Utbildningsbevis och betyg
27 §
Rektor skall utfärda utbildningsbevis över fullgjord gymnasial lärlingsutbildning.
Utbildningsbeviset skall innehålla uppgifter om den gymnasiala lärlingsutbildningens längd och art. I utbildningsbeviset skall också anges i vilket företag eleven har fått utbildning. Vidare skall kompletterande utbildningsinslag anges.
I utbildningsbeviset skall ingå betyg från företaget enligt 28 §. Om eleven har deltagit i utbildning utanför företaget med stöd av 21 § andra stycket eller 22 § skall i utbildningsbeviset också ingå de betyg som kan ha meddelats enligt föreskrifterna för sådan utbildning.
28 §
Betyget från företaget skall utgöra en helhetsbedömning av de kunskaper och färdigheter som eleven har uppnått i lärlingsutbildning hos företaget.
Som betyg används någon av siffrorna 1--5. Högsta betyg är siffran 5.
Siffran 3 anger normal prestation.
Om en elev inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som utbildningen hos företaget syftar till, sätts inte betyg.
Tillsyn m.m.
29 §
För kontakterna med skolan bör företaget ha en särskild kontaktperson.
30 §
Genom lokalt skyddsombud eller på annat sätt skall kunna bevakas att arbetsmiljön för eleven är tillfredsställande.
31 §
Skolstyrelsen svarar för tillsyn över den gymnasiala lärlingsutbildningen hos företagen och skall även i övrigt följa hur denna utbildning bedrivs och utfaller.
Skolstyrelsen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan eller, i fall som avses i 2 § andra stycket, komvux och de företag som tar emot elever för gymnasial lärlingsutbildning. Därvid skall beaktas att de som handleder eleverna i företagen bör beredas möjligheter till kontakter med skolan och lärarna där.
Personal
32 §
Skolledare och biträdande skolledare skall ha de uppgifter i fråga om gymnasial lärlingsutbildning som skolstyrelsen bestämmer. Den omedelbara ledningen från skolans sida skall dock alltid ankomma på rektor för den skolenhet till vilken den gymnasiala lärlingsutbildningen har knutits.
33 §
Skolstyrelsen bestämmer vilken personal som skall anlitas i fall där utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket eller 22 § inte anordnas inom ramen för vanlig ämnesundervisning i gymnasieskolan eller inom ramen för en kurs i komvux.
Om den som är anställd på en statligt reglerad tjänst som syofunktionär eller som lärare i en skolform i kommunen eller vid skolväsendet i kommunen åtar sig att medverka i ett sådant fall, inräknas medverkan i tjänsten.
Elevs frånvaro
34 §
En elev får av företaget beviljas ledighet med verkan även för den gymnasiala lärlingsutbildningen där.
Från gymnasial lärlingsutbildning utanför företaget får eleven beviljas ledighet av rektor.
35 §
Om en elev är borta från utbildningen i företaget mer än tio dagar av den tid som är avsatt för utbildningsåret, skall företaget anmäla detta till skolan i den ordning som skolstyrelsen bestämmer.
Skolstyrelsen bestämmer efter samråd med företaget om och i vad mån frånvarotid skall tas igen genom förlängning av utbildningstiden.
Utbildningens upphörande i förtid
36 §
En elevs gymnasiala lärlingsutbildning upphör, om anställningen upphör.
37 §
Oberoende av att anställningen består kan skolstyrelsen förklara att elevens gymnasiala lärlingsutbildning skall upphöra om
eleven inte kan tillgodogöra sig utbildningen eller missköter sig i denna eller
företaget inte fullgör sitt åtagande i fråga om utbildningen gentemot skolstyrelsen.
Skolstyrelsens beslut enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.
Statsbidrag
38 §
Varje kommun som anordnar gymnasial lärlingsutbildning har rätt till statsbidrag.
Bidraget beräknas med utgångspunkt i det belopp per elev och lärotimme hos företaget, som skolöverstyrelsen för varje redovisningsår bestämmer för gymnasial lärlingsutbildning för berörda yrke med ledning av det belopp som fastställs för närmast jämförliga inbyggda utbildning enligt 18 kap. 7 §.
För varje elev och vecka under vilken eleven har deltagit i grundutbildning inom ramen för två utbildningsår har kommunen rätt att få bidrag med belopp som motsvarar 30 lärotimmar.
39 §
Statsbidraget är avsett för den ersättning som kommunen betalar företaget för utbildningsplatsen där.
Upp till en tiondel av bidraget får dock användas för
utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket och 22 § och som inte anordnas på sätt som avses i 23 §,
samverkan mellan gymnasieskolan eller, i fall som avses i 2 § andra stycket, komvux och företag med gymnasial lärlingsutbildning samt
tillsyn över och uppföljning av den gymnasiala lärlingsutbildningen.
40 §
Kommunen får rekvirera statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning månadsvis i efterskott. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut.
Rekvisitionerna skall ges in till länsskolnämnden som beslutar om bidraget. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas.
Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen.
Interkommunal ersättning
41 §
Om en kommun för gymnasial lärlingsutbildning har tagit emot en elev som inte är kyrkobokförd i kommunen och för elevens deltagande har haft kostnader som inte täcks av statsbidrag, är kommunen berättigad till ersättning för sådana kostnader. Detta gäller dock inte om eleven skall kyrkobokföras i kommunen, men det inte hunnit ske.
Ersättningen skall betalas av den kommun i vilken eleven är kyrkobokförd.
42 §
I händelse av tvist mellan kommunerna om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek, skall frågan avgöras av länsskolnämnden i det län dit den kommun som anordnar utbildningen hör.
Länsskolnämndens beslut i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i sådana ärenden får inte överklagas.
20 kap. Särskilda bestämmelser
1 §
Resurser som relateras till antalet elever skall beräknas på grundval av det faktiska antalet även i fall där länsskolnämnden med stöd av 3 kap. 26 § tredje stycket har medgett undantag från föreskrift om lägsta antal elever för start av viss undervisning och i fall där styrelsen för skolan med stöd av 3 kap. 27 § har beslutat att undervisningen skall fortsätta trots att antalet elever har sjunkit under det tal som gäller för start av undervisningen enligt föreskrift eller länsskolnämndens medgivande.
2 §
Extra elever och specialelever berättigar inte skolhuvudmannen till ytterligare resurser.
3 §
Beräkning av resurser för den enskilde skolhuvudmannen skall utgå från att ingen elev har vare sig utökad eller mindre studiekurs.
4 §
Inga extra resurser beräknas för fall där en undervisningsgrupp bildas för att ge undervisning i ett visst ämne åt elever i förlängd undervisning enligt 7 kap. 29 § eller för elever i gymnasial lärlingsutbildning.
Statsbidrag
5 §
Om en rekvisition av statsbidrag som avses i denna förordning kommer in för sent, får rekvisitionen ändå prövas, om det finns särskilda skäl.
6 §
I skolhuvudmannens räkenskaper skall de belopp som rör inbyggd utbildning och motsvaras av särskilt statsbidrag till sådan utbildning redovisas särskilt. Detsamma gäller i fråga om gymnasial lärlingsutbildning.
7 §
Varje skolhuvudman är skyldig att på begäran av länsskolnämnden lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för nämndens granskning i fråga om statsbidrag.
Länsskolnämnder och skolhuvudmän är skyldiga att på begäran av skolöverstyrelsen eller riksrevisionsverket lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för myndighetens granskning i fråga om statsbidrag.
8 §
Åsidosätter skolhuvudman vad som enligt lag eller annan författning åligger skolhuvudmannen i fråga om gymnasieskolan, får skolöverstyrelsen efter anmälan av länsskolnämnden besluta, att högst tio procent av statsbidrag som avses i denna förordning skall hållas inne i avvaktan på rättelse. Vinns inte rättelse, får skolöverstyrelsen förordna att det innehållna beloppet skall dras av från statsbidraget. Ett sådant beslut får överklagas hos regeringen.
Till 5 och 7 kap.
9 §
De timplaner, som har fastställts av skolöverstyrelsen, länsskolnämnden eller styrelsen för skolan före utgången av juni 1987 enligt då gällande bestämmelser, skall av samma myndighet snarast anpassas till de bestämmelser som gäller från och med den 1 juli 1987.
Föreskrifter om klass- och gruppdelningar i timplanerna saknar verkan efter utgången av juni 1987, om inte annat följer av 13 §. Förordning (1987:71).
10 §
Påbyggnadsutbildningar, vilkas utformning skolöverstyrelsen eller en länsskolnämnd har fastställt före den 1 juli 1986, får intill utgången av juni 1989 anordnas i sin utformning vid utgången av juni 1986 utan hinder av 5 kap. 15 § första stycket och 7 kap. 8 och 19 §§.
Förordning (1987:71).
Till 9 kap.
11 §
För påbyggnadsutbildningar, vilkas utformning skolöverstyrelsen eller en länsskolnämnd har fastställt före den 1 juli 1986, får utan hinder av 9 kap. 9 i § för undervisning intill utgången av juni 1989 beräknas allmänna timresurser som motsvarar timunderlaget, inbegripet timmar för delning av klass, enligt timplanen i dess utformning vid utgången av juni 1986. Förordning (1987:71).
12 §
Om en årskurs av en linje eller helårig specialkurs eller första årskursen av en treterminskurs har startat i början av vårterminen 1987, skall beräkning av allmänna timresurser för undervisning under redovisningsåret 1987/88 göras med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den 15 september 1987 enligt 9 kap. 12 b § 1--4.
Om i annat fall en årskurs av en helårig specialkurs eller första årskursen av en treterminskurs har startat före den 1 juli 1987 och avslutas under redovisningsåret 1987/88 skall beräkning av allmänna timresurser för undervisning under redovisningsåret göras med utgångspunkt i förhållandena den femte undervisningsdagen under redovisningsåret enligt 9 kap. 12 c §. Detsamma gäller om tredje terminen av en treterminskurs, en halvlång specialkurs eller en enterminskurs har startat före och avslutas efter den 1 juli 1987.
Om en kort specialkurs har startat före och avslutas efter den 1 juli 1987, skall allmänna timresurser för undervisning under redovisningsåret 1987/88 göras med utgångspunkt i förhållandena den femte undervisningsdagen redovisningsåret enligt 9 kap. 17 §. Förordning (1987:71).
Till 14 kap.
13 §
Om en sommarkurs för invandrarungdom startar före och avslutas efter den 1 juli 1987, skall de vid kursens början gällande bestämmelserna om timunderlag för undervisning och statsbidrag tillämpas på hela kursen. Förordning (1987:71). Bilaga 1
Resurser som beräknas för årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna
A Skolhuvudmän som tillämpar reguljära timplaner
För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser enligt följande.
Grundresurs
25,7 lärarveckotimmar för var och en av årskurserna 1, 2 och 3 oberoende av antalet linjer (totalt 77,1 lärarveckotimmar)
Tilläggsresurser
1,32 lärarveckotimmar per elev i årskurs 1 1,38 lärarveckotimmar per elev i årskurs 2 1,35 lärarveckotimmar per elev i årskurs 3
B Skolhuvudmän som tillämpar alternativa timplaner
För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser enligt följande.
Grundresurs
25,9 lärarveckotimmar för var och en av årskurserna 1, 2 och 3 oberoende av antalet linjer (totalt 77,7 lärarveckotimmar)
Tilläggsresurser
1,29 lärarveckotimmar per elev i årskurs 1 1,41 lärarveckotimmar per elev i årskurs 2 1,37 lärarveckotimmar per elev i årskurs 3
Förordning (1987:71). Bilaga 2
Resurser som beräknas för årskurs 1 av de tvååriga linjerna när undervisningen startar på höstterminen
För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser enligt följande.
A För linjerna Ek, Mu, So och Te samt för gemensamma ämnen på
andra tvååriga linjer
Grundresurs
13,7 lärarveckotimmar oberoende av antalet linjer
Tilläggsresurser
linje lärarveckotimmar per elev
Ek 1,48
Mu 4,11
So 1,53
Te 1,63
Ba 0,47
Be 0,47
Dk 0,47
Du 0,58
Ep 1,06
Et 0,47
Fo 0,47
Hk 0,70
Jo 0,50
Ko 0,67
Li 0,47
Pr 0,47
Sb 0,48
Ss 0,53
Td 0,49
Tr 0,47
Ve 0,47
Vd 0,51
B För linjespecifika ämnen på vissa linjer
Grundresurser
linje lärarveckotimmar per klass
Ba 27
Be 27
Dk 26
Du 23
Ep 12
Et 27
Fo 27
Hk 21
Jo 27
Ko 21
Li 27
Pr 27
Sb 27
Ss 15
Td 27
Tr 27
Ve 27
Vd 13 gren för barna- och ungdomsvård (Bu)
14 gren för hälso- och sjukvård (Hs)
14 gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård (Hv)
Tilläggsresurser
linje lärarveckotimmar för 30-klasser
Dk 8 per klass med minst 17 elever
Du 4 per klass med 12--16 elever
16 per klass med 17--24 elever
20 per klass med minst 25 elever
Ep 12 per klass med minst 17 elever
Hk 10 per klass med minst 17 elever
Jo 13 per klass med 16--23 elever
26 per klass med minst 24 elever
Ko 13 per klass med minst 17 elever på konsumentekonomisk
gren (Kg)
15 per klass med minst 17 elever på textil gren (Tx)
Sb 15 per klass med 12--16 elever
20 per klass med 17--18 elever
35 per klass med 19--27 elever
50 per klass med minst 28 elever
Ss 9 per klass med minst 17 elever
Td 13 per klass med 16--23 elever
26 per klass med minst 24 elever
Vd 4 per klass med minst 17 elever på gren Bu
4 per klass med 17--22 elever på gren Hs
7,5 per klass med minst 23 elever på gren Hs
6 per klass med 17--22 elever på gren Hv
8 per klass med minst 23 elever på gren Hv Förordning (1987:71). Bilaga 3
Resurser som beräknas för årskurs 2 av de tvååriga linjerna när undervisningen startar på höstterminen
För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser enligt följande.
A För linjerna Ek, Mu, So och Te samt för gemensamma ämnen på
andra tvååriga linjer
Grundresurs
12,0 lärarveckotimmar oberoende av antalet linjer
Tilläggsresurser
linje lärarveckotimmar per elev
Ek 1,48
Mu 4,72
So 1,50
Te 2,07
Ba 0,36
Be 0,36
Dk 0,37
Du 0,60
Ep 0,87
Et 0,36
Fo 0,36
Hk 0,44
Jo 0,40
Ko 0,58
Li 0,36
Pr 0,36
Sb 0,46
Ss 0,42
Td 0,38
Tr 0,36
Ve 0,36
Vd 0,38
B För linjespecifika ämnen på vissa linjer
Grundresurser
linje lärarveckotimmar per klass
Ba 32
Be 32
Dk 9
Du 24
Ep 15
Et 32
Fo 32
Hk 12
Jo 32
Ko 23
Li 32
Pr 32
Sb 32
Ss 14
Td 32
Tr 32
Ve 32
Vd 15
Tilläggsresurser
linje lärarveckotimmar för 30-klasser
Dk 6 per klass med minst 17 elever på gren för distribution (Di)
2 per klass med minst 17 elever på gren för kontor (Kt) utan
variant
3 per klass med minst 17 elever på gren Kt siffervarianten
(Si)
1 per klass med minst 17 elever på gren Kt skrivvarianten
(Sk)
Du 6 per klass med 12--16 elever på gren för eldriftteknik (Ed)
eller gren för fartygsteknik (Ft)
17 per klass med 17--24 elever på gren Ed eller Ft
23 per klass med minst 25 elever på gren Ed eller Ft
7 per klass med 12--16 elever på gren för energiteknik (En)
19 per klass med 17--24 elever på gren En
26 per klass med minst 25 elever på gren En
Ep 15 per klass med minst 17 elever
Fo 32 per klass med minst 9 elever på gren för transportteknik
(Ts)
Hk 4 per klass med minst 17 elever
Jo 19 per klass med 16--23 elever
38 per klass med minst 24 elever
Ko 14 per klass med minst 17 elever på gren Kg
15 per klass med minst 17 elever på gren Tx
Sb 17 per klass med 12--16 elever
26 per klass med 17--18 elever
43 per klass med 19--27 elever
60 per klass med minst 28 elever
Ss 8 per klass med minst 17 elever
Td 17 per klass med 16--23 elever
34 per klass med minst 24 elever
Vd 2 per klass med minst 17 elever på gren Bu
2,5 per klass med 17--22 elever på gren Hs
6 per klass med minst 23 elever på gren Hs
6 per klass med 17--22 elever på gren Hv
7 per klass med minst 23 elever på gren Hv Förordning (1987:71). Bilaga 4
Resurser som beräknas för B-klasser på tvååriga linjer
För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser för linjespecifika ämnen på linjerna Ba, Be, Et, Fo, Ko, Pr, Ss, Tr och Ve enligt följande.
Grund- och tilläggsresurser
linje lärarveckotimmar per B-klass
Ba 37
Be 37
Et 41
Fo 37
Ko gren Kg 36
Pr 50
Ss 23
Tr 36
Ve 37 Förordning (1987:71). Bilaga 5
Resurser som beräknas för sociala servicelinjen och vårdlinjen när undervisningen i en årskurs startar på vårterminen
För varje skolhuvudman beräknas resurser för varje termin enligt följande.
A Linje Ss
A 1 För gemensamma ämnen
tilläggsresurser
0,36 lärarveckotimmar per elev i årskurs 1 0,33 lärarveckotimmar per elev i årskurs 2
A 2 För linjespecifika ämnen
grundresurser
7,5 lärarveckotimmar per klass i årskurs 1 7 lärarveckotimmar per klass i årskurs 2
tilläggsresurser för 30-klasser
4,5 lärarveckotimmar per klass med minst 17 elever i årskurs 1 4 lärarveckotimmar per klass med minst 17 elever i årskurs 2
B Linje Vd
B 1 För gemensamma ämnen
tilläggsresurser
0,30 lärarveckotimmar per elev i årskurs 1 0,24 lärarveckotimmar per elev i årskurs 2
B 2 För linjespecifika ämnen
grundresurser
årskurs 1
6,5 lärarveckotimmar per klass av gren Bu 7 lärarveckotimmar per klass av gren Hs eller Hv
årskurs 2
7,5 lärarveckotimmar per klass
tilläggsresurser för 30-klasser
årskurs 1
2 lärarveckotimmar per klass med minst 17 elever på gren Bu 2 lärarveckotimmar per klass med 17--22 elever på gren Hs 4 lärarveckotimmar per klass med minst 23 elever på gren Hs 3 lärarveckotimmar per klass med 17--22 elever på gren Hv 4 lärarveckotimmar per klass med minst 23 elever på gren Hv
årskurs 2
1 lärarveckotimme per klass med minst 17 elever på gren Bu 1 lärarveckotimme per klass med 17--22 elever på gren Hs 3 lärarveckotimmar per klass med minst 23 elever på gren Hs 3 lärarveckotimmar per klass med 17--22 elever på gren Hv 3,5 lärarveckotimmar per klass med minst 23 elever på gren Hv 0,5 lärarveckotimme per klass med minst 17 elever på gren för psykiatrisk vård (Ps) Förordning (1987:71). Bilaga 6
Grunder för beräkning av resurser för årskurserna 1 och 2 av helåriga specialkurser
För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser för årskurserna 1 och 2 av andra helåriga specialkurser än påbyggnadsutbildningar och LA-kurser enligt följande, om undervisningen i årskursen startar i början av höstterminen.
A För årskurs 1
Samläsbara ämnen
För årskurs 1 i specialkurser med samläsbara ämnen beräknas dels 2 lärarveckotimmar för varje klass, dels lärarveckotimmar per elev enligt följande.
timplanens veckotimmar lärarveckotimmar per elev i samläsbara ämnen
1--4 0,1
5--8 0,3
9--12 0,5
lägst 13 0,7
Kursspecifika ämnen
För varje klass av årskurs 1 av en specialkurs beräknas för kursspecifika ämnen lärarveckotimmar som motsvarar antalet kursspecifika timmar för eleverna enligt timplanen för denna årskurs av specialkursen.
Dessutom skall vid behov beräknas ett antal ytterligare lärarveckotimmar för möjlighet till delning av klassen för viss undervisning. En utgångspunkt skall därvid vara principerna för beräkning av tilläggsresurser för linjespecifika ämnen i årskurs 1 av tvååriga linjer i bilaga 2.
B För årskurs 2
Samläsbara ämnen
För årskurs 2 i specialkurser med samläsbara ämnen beräknas dels 2 lärarveckotimmar för varje klass, dels lärarveckotimmar per elev enligt följande.
timplanens veckotimmar lärarveckotimmar per elev i samläsbara ämnen
1--4 0,13
5--8 0,35
lägst 9 0,57
Om timplanen har minst 3 veckotimmar i ämnet svenska i årskursen beräknas ytterligare 0,04 lärarveckotimme per elev.
Kursspecifika ämnen
För varje klass av årskurs 2 av en specialkurs beräknas för kursspecifika ämnen lärarveckotimmar som motsvarar antalet kursspecifika timmar för eleverna enligt timplanen för denna årskurs av specialkursen.
Dessutom skall vid behov beräknas ett antal ytterligare lärarveckotimmar för möjlighet till delning av klassen för viss undervisning. En utgångspunkt skall därvid vara principerna för beräkning av tilläggsresurser för linjespecifika ämnen i årskurs 2 av tvååriga linjer i bilaga 3.
Förordning (1987:71). Bilaga 7
Uppdelning på timmar av olika slag
A Tre- och fyraåriga linjer
Det sammanlagda antalet lärarveckotimmar som beräknas för årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna enligt bilaga 1 skall fördelas enligt följande.
a-timmar 86 procent
b-timmar 1 procent
d-timmar 13 procent
B Linjerna Ek, Mu, So och Te samt gemensamma ämnen på andra tvååriga linjer
Det sammanlagda antalet lärarveckotimmar som beräknas för linjerna Ek, Mu, So och Te samt för gemensamma ämnen på andra tvååriga linjer enligt p kt A i bilagorna 2 och 3 eller r enligt p punkterna A 1 och B 1 i bilaga 5 skall fördelas enligt följande.
a-timmar 78 procent
b-timmar 1 procent
c-timmar 3 procent
d-timmar 18 procent
C Linjespecifika ämnen på vissa linjer
De lärarveckotimmar som beräknas för linjespecifika ämnen på angivna tvååriga linjer enligt punkt B i bilagorna 2 och 3 eller punkterna A 2 och B 2 i bilaga 5 skall fördelas enligt följande.
linje procent
a-timmar b-timmar c-timmar d-timmar
Ba -- -- -- 100
Be -- -- -- 100
Dk 24 -- 60 16
Du -- 86 -- 14
Ep -- -- 100 --
Et -- -- -- 100
Fo -- -- -- 100
Hk 4 81 -- 15
Jo 22 -- -- 78 Ko
gren Kg 3 -- 90 7
gren Tx -- -- 22 78
Li -- -- -- 100
Pr -- -- -- 100
Sb 5 -- -- 95
Ss 8 -- 92 --
Td 24 -- -- 76
Tr -- -- -- 100 Vd
gren Bu 15 3 76 6
gren Hs 3 19 78 --
gren Hv 7 19 68 6
Ve -- -- -- 100
D B-klasser på tvååriga linjer
De lärarveckotimmar som beräknas för linjespecifika ämnen i B-klasser enligt bilaga 4 skall för linjerna Ko och Ss anses som c-timmar och för övriga linjer anses som d-timmar.
E Specialklasser på linjer
De lärarveckotimmar som beräknas för specialklasser på linjer skall fördelas enligt grunderna i punkterna A--C.
F Speciella ändamål
De lärarveckotimmar som beräknas för angivna ändamål skall anses som timmar av följande slag.
ändamål timslag
stödundervisning m. m. i vissa specialkurser enligt 9 kap.
9 k § a-timmar
lågfrekventa moderna språk och grekiska enligt 9 kap.
10 § a-timmar
specialidrott enligt 9 kap. 11 § c-timmar
frivillig undervisning i idrott enligt 9 kap. 11 a § d-timmar
Förordning (1987:71).
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.