LegalizeKyrkolag (1992:300)
I fråga om avlöningsförmåner för dem som innehar prästtjänster i pastorat och stiftssamfälligheter, skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
företräda arbetsgivaren när det gäller att ingå eller säga upp kollektivavtal,
avgöra frågor om lockout eller andra stridsåtgärder vid konflikt om sådana kollektivavtal,
företräda arbetsgivaren i tvister om sådana kollektivavtal eller om påföljder vid konflikt om sådana avtal.
Kollektivavtal som avses i första stycket 1 får tillämpas också på sådana innehavare av prästtjänster som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Lag (1994:1848).
12 §
Stiftssamfälligheten skall svara för följande kostnader:
avlöningsförmåner till stifts- och kontraktsadjunkter, vikarier på sådana tjänster samt pastorsadjunkter,
arvoden till praktikanter och handledare för dessa,
prosttillägg.
13 §
Pastoratet skall svara för kostnader för avlöningsförmåner till innehavare av prästtjänster i pastoratet och vikarier på sådana tjänster samt för tjänstebiträden åt präster.
14 §
Stiftsstyrelsen skall bestämma hur kostnaderna för en prästs avlöningsförmå ner skall fördelas mellan pastoraten eller mellan ett pastorat och stiftssamfälligheten, när en präst tjänstgör i flera pastorat eller i ett pastorat och stiftssamfälligheten.
Överklagande
15 §
Stiftsstyrelsens beslut om inrättande eller indragning av en prästtjänst en ligt 5 och 6 §§ får inte överklagas.
16 §
Domkapitlets beslut om behörighet till prästtjänst enligt 10 § får överklag as hos regeringen.
33 kap. Tillsättning av biskops- och prästtjänster
1 §
Av 2 kap. 4 § framgår att biskopstjänster tillsätts av regeringen efter val.
Biskopsval förrättas enligt föreskrifterna i 45 kap.
Kungörelse av lediga prästtjänster
2 §
Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster skall av domkapitlet kungöras lediga till ansökan. Regeringen får dock meddela föreskrifter om undantag från denna skyldighet.
Vad som nu har sagts gäller inte tjänster som pastorsadjunkt.
3 §
Har en sådan tjänst som kyrkoherde eller komminister som enligt 10 respektive 16 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden, kungjorts ledig till ansökan, skall den kungöras ledig ytterligare en gång, om det inte finns tre behöriga sökande till tjänsten och om kyrkorådet eller tillsättningsnämnden begär det.
Ansökan om en prästtjänst
4 §
Ansökan om en prästtjänst eller vikariat på en sådan tjänst skall ges in til l domkapitlet. Detta gäller dock inte tjänster som pastorsadjunkt.
Ansökan skall ges in inom föreskriven tid. Om det finns särskilda skäl, får dock domkapitlet vid sin prövning av de sökandes behörighet också beakta ansökningar som har kommit in för sent.
Tillsättning av pastoratstjänster
Tillsättningsnämnd
5 §
I varje flerförsamlingspastorat skall det finnas en tillsättningsnämnd.
Tillsättningsnämnden skall bestå av kyrkoherden och de övriga ledamöter som kyrkorådet i varje församling i pastoratet väljer inom sig.
6 §
Antalet valda ledamöter i tillsättningsnämnden och hur många av dem som varje församlingskyrkoråd skall utse bestäms genom överenskommelse mellan kyrkoråden. Varje kyrkoråd skall dock välja minst en leda mot.
Om församlingarna inte kan enas avgörs frågan av stiftsstyrelsen.
7 §
För de valda ledamöterna i tillsättningsnämnden skall väljas lika många ersättare.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
8 §
Följande föreskrifter om kyrkoråd m. m. skall tillämpas på tillsättningsnämnden:
12 kap. 8--9 a §§ om uppdragets upphörande,
12 kap. 10 § om ledighet från anställning,
12 kap. 11 § om ekonomiska förmåner,
12 kap. 12 § om omröstning,
12 kap. 13 § om reservation,
17 kap. 11--13 §§ om valperiodens längd m. m.,
17 kap. 14 § andra stycket om ordförandeskapet,
17 kap. 16--18 §§ om sammanträden m. m.,
17 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,
17 kap. 20 § om beslutförhet,
17 kap. 21--23 §§ om jäv,
17 kap. 24 § om ärendenas avgörande och protokollet. Lag (1995:296).
Tjänster som domprost
9 §
Tjänster som domprost tillsätts av regeringen.
Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall domkapitlet ge kyrkoråden i varje församling i pastoratet tillfälle att yttra sig över dessa.
Domkapitlet skall därefter med eget yttrande lämna över handlingarna avseende behöriga sökande till regeringen.
Tjänster som kyrkoherde
10 §
Första och andra gången av tre, när en tjänst som kyrkoherde blir ledig i ett pastorat, tillsätts den i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte, om tjänsten skall tillsättas gen om förflyttning enligt 18 § andra stycket.
11 §
Var tredje gång tjänsten som kyrkoherde blir ledig i ett pastorat tillsätts den av domkapitlet.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte, om tjänsten skall tillsättas genom förflyttning enligt 18 § andra stycket.
Innan tjänsten tillsätts, skall kyrkorådet i varje församling i pastoratet ges tillfälle att yttra sig över de sökande som är behöriga till tjänsten. Lag (1992:1174).
Tjänster som komminister
12 §
Tjänster som komminister tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett flerförsamlingspastorat av tillsättningsnämnden.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte sådana komministertjänster i samarbetskyrka som avses i 14 § eller en komministertjänst som skall tillsättas genom förflyttning enligt 18 § första stycket.
Tjänster i ett nybildat pastorat
13 §
Om beslutanderätten i ett nybildat pastorat utövas av sådana indelningsdele gerade som avses i 9 kap., får tjänsten som kyrkoherde och tjänster som komminister i pastoratet tillsättas av indelningsdel egerades arbetsutskott.
Vad som i 3, 10, 12, 15--18 och 30 §§ sägs om kyrkorådet och tillsättnings- nämnde n skall därvid i stället gälla indelningsdelegerades arbetsutskott.
Tjänster i samarbetskyrka
14 §
Tjänster som komminister i en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och annat samfund eller liknande tillsätts av domkapitlet.
Gemensamma föreskrifter vid tillsättning av tjänster som kyrkoherde eller komminister
15 §
När en kyrkoherdetjänst enligt 10 § eller en komministertjänst enligt 12 § skall tillsättas av kyrkorådet eller tillsättningsnämnden skall domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från de be höriga sökandena till kyrkorådet eller tillsättningsnämnden.
16 §
Om det inte finns tre behöriga sökande till en tjänst som kyrkoherde eller komminister, får kyrkorådet eller tillsättningsnämnden tillsätta tjänsten eller lämna över ärendet till domkapitlet.
Domkapitlet får därvid tillsätta tjänsten eller besluta att tjänsten skall hållas vakant, om kyrkorådet eller tillsättningsnämnden inte har begärt att tjänsten skall kungöras ledig en andra gång enligt 3 §.
17 §
Kyrkorådet, tillsättningsnämnden eller domkapitlet skall underrätta stiftsstyrelsen om sina tillsättningsbeslut.
Domkapitlet skall underrätta stiftsstyrelsen om sina beslut att hålla en tjänst som kyrkoherde eller komminister vakant.
När ett tillsättningsbeslut har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen utfärda ett anställningsbevis för den präst som har fått tjänsten.
Tillsättning genom förflyttning
18 §
Stiftsstyrelsen får förflytta en präst som innehar en tjänst som komminister till en annan sådan tjänst. Förflyttning får ske bara om den tjänst prästen innehar dras in eller när det annars finns synnerliga skäl för det.
Detsamma gäller också för en präst som innehar en tjänst som kyrkoherde.
Synnerliga skäl får dock åberopas bara när det annars är domkapitlet som enligt 11 § skulle ha tillsatt den kyrkoherdetjänst till vilken förflyttningen avses ske.
Om en stiftsstyrelse förflyttar en präst skall styrelsen bereda kyrkorådet eller tillsättningsnämnden i berörda pastorat tillfälle att yttra sig.
Tillsättning av stiftstjänster
Tjänster som stifts- och kontraktsadjunkt
19 §
Tjänster som stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen.
När domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från dessa till stiftsstyrelsen.
Tjänster som pastorsadjunkt
20 §
Tjänster som pastorsadjunkt tillsätts av domkapitlet.
Tillsättning av vikariat
21 §
Vikariat på tjänster som domprost, kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt och kontraktsadjunkt tillsätts av stiftsstyrelsen.
Långtidsvikariat på en tjänst som domprost tillsätts dock i samma ordning som tjänsten.
Sedan domkapitlet har prövat vilka sökande som är behöriga skall domkapitlet med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna från dessa till stiftsstyrelsen eller, i fråga om långtidsvikariat på en tjänst som domprost, till regeringen.
22 §
Vikariat på tjänster som komminister får tillsättas bara efter begäran av pastoratet, om regeringen inte föreskriver något annat.
Stiftsstyrelsen får överlåta åt en kontraktsprost att tillsätta andra vikariat än långtidsvikariat på tjänster som kyrkoherde och komminister inom kontraktet.
Beslut om ledighet för vissa präster
23 §
Stiftsstyrelsen beslutar om semester och annan ledighet för präster som är anställda i pastorat och för pastorsadjunkter. Stiftsstyrelsen får överlåta åt en kontraktsprost att bevilja semester för dessa präster.
Befordringsgrunder
24 §
Vid tillsättning av en biskops- eller prästtjänst skall avseende fästas bara vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Bland de grunder som sålunda skall beaktas skall skickligheten sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat.
Närmare föreskrifter om vad som sägs i första stycket meddelas av regeringen. Lag (1995:296).
Anställningsformer
25 §
Biskopstjänster tillsätts med fullmakt.
Prästtjänster och vikariat på sådana tjänster tillsätts med förordnande.
26 §
Förordnanden gäller tills vidare utan tidsbegränsning.
Förordnanden får dock tidsbegränsas om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet eller om anställningen gäller vikariat.
Har ett förordnande meddelats i strid med vad som sägs i andra stycket, skall förordnandet på talan av prästen förklaras gälla tills vidare utan tidsbegränsning.
Överprövning av beslut enligt detta kapitel
27 §
Den som är missnöjd med en myndighets beslut om förflyttning eller tidsbegr änsning av förordnande får väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
28 §
Om en präst vill söka ändring i ett beslut om förflyttning enligt 18 §, skall han väcka talan inom fyra veckor från den dag han fick del av beslutet.
Talan, som avses i 26 § tredje stycket, mot tidsbegränsning av ett förordnandes kall väckas senast två månader efter förordnandetidens utgång.
Om talan inte väcks inom den föreskrivna tiden är rätten till talan förlorad.
29 §
Beslut om förflyttning får inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt efter talan som avses i 28 § eller förrän rätten till sådan talan har förlorats.
30 §
Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får i andra fall än som avses i 27 § överklagas enligt bestämmelserna i 22 kap. om laglighetsprövning. Lag (1995:296).
31 §
Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får i andra fall än som avses i 27 § överklagas hos regeringen.
Domkapitlets beslut får överklagas bara av den som har sökt tjänsten.
Överklagan det skall ha kommit in till domkapitlet inom tre veckor från den dag då beslutet tillkännagavs på domkapitlets anslagstavla.
34 kap. Anställning som präst m. m.
1 §
Den som innehar en lönetjänst som präst är skyldig att efter ett beslut av stiftsstyrelsen utöva en annan prästtjänst inom samma stift i stället för den egna tjänsten. En deltidsanställd präst är dock inte skyldig att tjänstgöra i större omfattning än i sin egen tjänst.
En präst är dock inte skyldig att utöva en högre tjänst under längre tid än samm anlagt tre månader av samma kalenderår.
2 §
Stiftsstyrelsen får ålägga en präst som är anställd på en lönetjänst i ett pastorat att jämsides med sin tjänst utöva en annan prästtjänst i samma eller i ett närbeläget pastorat inom samma stift, om tjänstg öringen varar i högst tre månader under samma kalenderår.
Stiftsstyrelsen får också ålägga den som innehar en lönetjänst som präst att i stället för eller jämsides med sin tjänst sköta en sådan prästtjänst inom samma stift som inrättas i ett pastorat med tillfällig befolkningsökning under en del av året.
Tjänstebostäder
3 §
Regeringen får besluta att innehavaren av en biskopstjänst skall anvisas tjänstebostad.
4 §
Pastoratet får besluta att innehavaren av en tjänst som kyrkoherde eller komminister skall anvisas tjänstebostad.
Om tjänsten är tillsatt får pastoratet meddela eller upphäva ett sådant beslut bara med samtycke av den som innehar tjänsten.
Pastoratet skall underrätta domkapitlet och egendomsnämnden om beslutet.
5 §
Kostnaderna för en tjänstebostad åt en kyrkoherde eller komminister skall betalas av pastoratet.
6 §
Egendomsnämnden fastställer hyran för tjänstebostäder för kyrkoherdar och komministrar. Hyran tillfaller pastoratet.
7 §
När en tjänstebostad har anvisats är den som innehar tjänsten skyldig att bo i den.
8 §
Beslut om befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad fattas av regeringen, om beslutet rör en biskop, och i andra fall av domkapitlet.
Domkapitlet skall medge en ansökan om befrielse, om pastoratet har tillstyrkt den eller om det på grund av prästens eller någon familjemedlems hälsa eller bostadsförhållanden eller andra särskilda omständigheter framstår som skäligt.
Bisysslor m. m.
9 §
Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får inte utanför tjänsten inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller andra kyrkligt anställdas tjänsteutövning eller skada Svenska kyrkans anseende.
10 §
Den som innehar en biskops- eller prästtjänst får bara efter tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer uppbära sådana gåvo- eller donationsmedel eller liknande förmåner som är förenade med tjänsten.
Arbetskonflikter och skadestånd
11 §
I prästerligt arbete som består i myndighetsutövning eller som är oundgängl igen nödvändigt för att genomföra myndighetsutövning, får stridsåtgärd vidtas bara i form av lockout, strejk, vägran att arbeta på övertid eller nyanställningsblockad.
Stridsåtgärd får inte vidtas på grund av något annat än förhållandet mellan domkapitlet som arbetsgivare och präster som arbetstagare i stiftet.
Också i något annat prästerligt arbete än som sägs i första stycket är stridsåtgärd i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåten.
12 §
Om det uppkommer tvist om en viss stridsåtgärd är tillåten enligt 11 §, får denna inte vidtas förrän tvisten har avgjorts slutligt.
13 §
Präster får delta i en stridsåtgärd bara efter beslut av den arbetstagarorganisation som har anordnat åtgärden.
14 §
En arbetstagarorganisation får inte anordna eller på något annat sätt orsaka stridsåtgärder som inte tillåts enligt 11 och 12 §§. En sådan organisation får inte heller genom understöd eller på något annat sätt medverka vid otillåtna stridsåtgärder.
Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation tänker inleda eller har inlett en otillåten stridsåtgärd, är arbetstagarorganisationen skyldig att söka hindra åtgärden eller verka för att den upphör. Lag (1995:296).
15 §
Om en präst som tillhör en arbetstagarorganisation har inlett en stridsåtgärd i strid mot 13 §, skall domkapitlet och arbetstagarorganisationen omedelbart ta upp överläggningar med anledning av stridsåtgärden och gemensamt verka för att den upphör.
Första stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns och om inte något annat har bestämts i kollektivavtal.
16 §
Om domkapitlet bryter mot 11, 12 eller 15 § eller arbetstagarorganisa- tionen mot 14 eller 15 §, skall domkapitlet eller organisationen, även om förpliktelser till följd av kollektivavtal inte har åsidosatts, ersätta uppkommen skada enligt de grunder som anges i 54, 55, 60 och 61 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller präster som bryter mot 11, 12 eller 13 §, om inte något annat följer av andra stycket.
Har arbetstagarorganisationen inlett eller orsakat en stridsåtgärd som inte är tillåten enligt 11 eller 12 §, får prästen åläggas skadestånd för att han har deltagit i åtgärden bara om det finns synnerliga skäl .
Överprövning av beslut enligt detta kapitel
17 §
Den som är missnöjd med ett beslut eller en åtgärd enligt 1, 2 eller 10--15 § eller som vill begära skadestånd enligt 16 § får väcka talan i tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
18 §
Talan om skadestånd enligt 16 § skall väckas senast tre månader efter det att stridsåtgärden har avslutats.
Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad.
19 §
Domkapitlets beslut enligt 8 § får överklagas hos Kammarkollegiet.
Kammarko llegiets beslut får inte överklagas.
35 kap. Prästanställningens upphörande m. m.
1 §
En präst får skiljas från sin prästtjänst endast med stöd av vad som föreskrivs i detta kapitel.
Med präst och prästtjänst i 1--31 §§ avses också biskop och biskopstjänst.
Uppsägning
2 §
Präster som är förordnade tills vidare får sägas upp om det är sakligt grundat.
Saklig grund föreligger inte om det är skäligt att kräva att prästen bereds annat arbete inom det pastorat eller den stiftssamfällighet där han är anställd.
Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till prästen personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som domkapitlet har känt till mer än en månad innan underrättelse om uppsägning lämnades. Har domkapitlet underlåtit att underrätta, räknas tiden i stället från tidpunkten för uppsägningen.
3 §
En uppsägning skall ske skriftligen för att vara giltig.
I fråga om förfarandet i övrigt vid uppsägning tillämpas lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Skyldighet att avgå från en prästtjänst
4 §
En präst som överger svenska kyrkans lära är skyldig att avgå från sin präst tjänst.
5 §
En präst är skyldig att avgå från sin prästtjänst vid den ålder som anges i avtal om statlig pension eller motsvarande avtal (pensionsåldern).
Entledigande
6 §
En präst får entledigas innan han har uppnått pensionsåldern
om han har förlorat sin arbetsförmåga eller fått den så nedsatt att han i framtiden inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter tillfredsställande, eller
om han till följd av nedsatt arbetsförmåga under två år i följd inte har tjänstgjort annat än försökvis under kortare tid och socialstyrelsen anser det dels sannolikt att han inte kan återinträda i arbete inom ytterligare ett år, dels ovisst hur arbetsförmågan därefter kommer att utveckla sig.
7 §
En präst som är anställd med fullmakt får entledigas, om han inte kan fullgöra sin tjänst tillfredsställande och om högst fem år återstår tills han får avgå med ålderspension.
8 §
En präst som har rätt till statligt reglerad pension men inte har uppnått pensionsåldern, får inte entledigas enligt 6 och 7 §§ om han lämpligen kan förflyttas eller annars omplaceras till en annan tjänst som är förenad med sådan pensionsrätt.
Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som enligt lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
9 §
En prästs begäran om entledigande skall ske skriftligen för att vara giltig.
Anställningens upphörande vid ny anställning
10 §
Om en präst får en annan statligt reglerad tjänst, upphör den första anställningen utan särskild åtgärd, om inte något annat följer av föreskrifter om förening av tjänster. Sådana föreskrifter meddelas i kollektivavtal eller, i fråga om förening av en fullmaktstjänst med en annan allmän tjänst, av regeringen. Vad som nu har sagts tillämpas också när den andra anställningen är en anställning hos riksdagen eller dess myndigheter.
Med en statligt reglerad tjänst förstås i denna paragraf en anställning där enligt lag eller särskilda beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Om det finns särskilda skäl, får regeringen besluta att anställningen skall best å utan hinder av första stycket.
Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist
11 §
I ärenden om uppsägning på grund av arbetsbrist skall, när det behövs, turordning för uppsägningen fastställas.
Frågor om turordningen handläggs enligt bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, om något annat inte följer av 12 och 13 §§.
12 §
När en prästs plats i turordningen bestäms, skall hänsyn även tas till att uppgifterna i det pastorat eller den stiftssamfällighet där prästen är anställd kan fullgöras på ett tillfredsställande sätt.
13 §
En uppsägning som strider mot bestämmelserna om turordning, skall på talan av prästen förklaras ogiltig.
Vid tvist om giltigheten av en uppsägning enligt första stycket tillämpas 34 § a ndra och tredje styckena, 37 §, 40 § första och tredje styckena samt 42 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. I fråga om avvikelser i kollektivavtal från vad som sägs i 40 § första och tredje styckena lagen om anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.
Företrädesrätt till återanställning
14 §
I ärenden om tjänstetillsättning skall, när det behövs, turordning fastställas för företrädesrätt till återanställning.
Frågor om företrädesrätt till återanställning handläggs enligt bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, om inte något annat följer av 17 och 18 §§.
Om sakliga grunder för tjänstetillsättning gäller vad som sägs i 33 kap. 24 §.
15 §
Företrädesrätt till återanställning gäller inte högre tjänst än den som det tidigare förordnandet avsåg, om det inte finns särskilda skäl för det.
Företrädesrätt till återanställning gäller inte heller gentemot en präst som skall omplaceras på grund av vad som föreskrivs i 2 § andra stycket.
16 §
En anmälan enligt 27 § första stycket lagen (1982:80) om anställnings- skydd som rör anspråk på företrädesrätt till återanställning skall, för att vara giltig, göras skriftligen hos domkapitlet.
I beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist och i besked om att ett tidsbegränsat förordnande på grund av arbetsbrist inte kommer att förnyas skall det tas in en upplysning om var och hur anmälan skall göras.
Disciplinansvar
17 §
Om en präst uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som åligger hon om i hans anställning och felet inte är ringa, får disciplinpåföljd åläggas honom för tjänsteförseelse.
Disciplinpåföljd får inte i något fall åläggas en präst därför att han har deltagit i en strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd.
18 §
Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag.
Mer än en disciplinpåföljd får inte åläggas samtidigt.
Löneavdrag får göras för minst en och högst trettio dagar. Om storleken av löneavdrag föreskriver regeringen.
19 §
Om kollektivavtal innehåller någon bestämmelse som avviker från 18 § eller från regeringens föreskrifter om löneavdragets storlek, gäller i stället den bestämmelsen för präster som är sysselsatta inom det område som avtalet avser.
Avskedande
20 §
Om en präst har begått brott som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas.
21 §
Om en präst genom någon annan gärning än brott har begått en grov tjänsteförseelse som visar att han uppenbarligen är olämplig att inneha sin anställning, får han avskedas i stället för att åläggas disciplin påföljd.
En präst får också avskedas, om han har ålagts disciplinpåföljd och inom två år därefter i anställning inom samma stift på nytt begår en tjänsteförseelse och därigenom visar sig uppenbarligen olämplig att inneha sin anställning.
22 §
En präst, som har rätt till statligt reglerad pension men inte har uppnått pensionsåldern, får inte avskedas enligt 20 eller 21 §, om han har begått brottet eller tjänsteförseelsen under påverkan av en allvarlig psykisk störning och han lämpligen kan förflyttas eller annars omplaceras till en annan prästtjänst som är förenad med sådan pensionsrätt.
Med statligt reglerad pension förstås i denna paragraf pension som enligt lag eller särskilda beslut av riksdagen fastställs under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1992:1174).
23 §
Ett avskedande får inte grundas enbart på omständigheter som domkapitlet har känt till mer än en månad före prövningen.
När frågan om avskedandet prövas av Ansvarsnämnden för biskopar får avskedandet inte grundas enbart på omständigheter som ansvarsnämnden har känt till mer än två månader före prövningen.
Första och andra styckena gäller inte, när beslutet om avskedande begärs av riks dagens ombudsmän eller justitiekanslern inom sex månader efter det att omständigheten har inträffat.
Åtalsanmälan
24 §
En präst som är skäligen misstänkt för att i tjänsteutövningen ha begått brott enligt 20 kap. 1--3 §§ brottsbalken eller något annat brott varigenom han har åsidosatt åligganden i tjänsteutövningen, skall anmälas till åtal, om fängelse är föreskrivet för brottet eller om det finns anledning anta att talan om enskilt anspråk kommer att föras.
25 §
I fråga om allmänfarlig vårdslöshet som avses i 13 kap. 6 § första stycket brottsbalken får regeringen medge undantag från anmälningsskyldig- heten enligt 24 §.
Avstängning och läkarundersökning
26 §
Inleds enligt detta kapitel ett förfarande som syftar till att avskeda en präst, får han avstängas från arbetet.
Vidtas en åtgärd för att anställa åtal mot en präst, får han avstängas från arbetet, om gärningen i fråga kan antas medföra uppsägning eller avskedande.
En avstängning enligt första eller andra stycket gäller längst till dess att anställningen upphör.
27 §
En präst som inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande får avstängas från arbetet, om den bristande tjänstdugligheten beror på sjukdom eller därmed liknande förhållande.
Saknas tillräcklig utredning om att den bristande tjänstdugligheten beror på sjukdom eller liknande förhållande men framstår detta ändå som sannolikt, får prästen åläggas att låta sig undersökas av läkare som anvisas honom.
Följer prästen inte åläggandet får han avstängas från arbetet.
28 §
Upphör grunden för avstängning enligt 26 eller 27 §, skall avstängningen omedelbart hävas.
29 §
Närmare föreskrifter för tillämpningen av 26 och 27 §§ meddelas av regeringen.
Handläggningen av frågor som avses i 17--28 §§
30 §
Föreskrifterna i 14 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställning skall tillämpas vid handläggningen av frågor enligt 17--28 §§.
31 §
Föreskrifterna i 11--14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet skall inte tillämpas i fråga om beslut som meddelas med stöd av 17--28 §§.
Beslutande myndigheter m. m.
32 §
För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop prövas frågor om anställningens upphörande enligt 5--8 §§ av regeringen.
För den som innehar en prästtjänst prövas frågor om anställnings upphörande enligt 2 och 5--8 §§ av domkapitlet i det stift där prästen har sin anställning.
33 §
För den som innehar en tjänst som biskop eller biträdande biskop prövas frågor om avgångsskyldighet enligt 4 §, disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning och läkarundersökning av Ansvarsnämnden för biskopar.
För den som innehar en prästtjänst prövas frågor som avses i första stycket av domkapitlet i det stift där prästen har sin anställning.
34 §
Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitiekanslern att göra anmälan i ärenden om disciplinansvar, avskedande eller avstängning och om handläggning av sådana ärenden finns i 6 § l agen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 6 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.
Ansvarsnämnden för biskopar
35 §
Ansvarsnämnden för biskopar består av fem ledamöter.
Ledamöterna skall tillhöra Svenska kyrkan. Ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Av de övriga ledamöterna skall en vara biskop. De återstående tre ledamöterna skall vara lekmän som är förtrogna med det kyrkliga församlingslivet.
Närmare föreskrifter om nämndens sammansättning och verksamhet meddelas av regeringen. Lag (1995:1211).
Överprövning
36 §
Den som är missnöjd med en myndighets beslut enligt detta kapitel får väcka talan hos tingsrätten eller arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
37 §
Den som vill söka ändring i ett beslut skall väcka talan inom fyra veckor från den dag då han fick del av beslutet, om beslutet rör
anställnings upphörande enligt 4--7 §§,
disciplinansvar enligt 17 §,
avskedande enligt 20 eller 21 §, eller
läkarundersökning enligt 27 § andra stycket.
Väcks inte talan inom den föreskrivna tiden, är rätten till talan förlorad.
38 §
Föreskrifter om rätt för riksdagens ombudsmän och för justitiekanslern att söka ändring i beslut om disciplinansvar, avskedande eller avstängning finns i 7 § lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 7 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn.
Talan skall väckas inom fyra veckor från det att beslutet har meddelats.
39 §
Föreskrifterna om skadestånd i 38, 41 och 42 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd skall tillämpas, om en myndighet i ärenden om uppsägning, disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarunder sökning bryter mot någon av följande föreskrifter:
30 §, såvitt gäller tillämpningen av 14 kap. 1 eller 3--9 § lagen
(1976:600) om offentlig anställning,
32 eller 33 §,
föreskrifter enligt 29 § om handläggning av ärenden om avstängning eller läkarundersökning.
I fråga om avvikelser i kollektivavtal från vad som sägs i 41 § lagen om anställningsskydd tillämpas 2 § andra stycket samma lag.
Verkställighet av beslut
40 §
Beslut om anställnings upphörande enligt 6 och 7 §§, om löneavdrag som disciplinpåföljd enligt 17 § eller om avskedande enligt 20--22 §§ får inte verkställas förrän beslutet har prövats slutligt efter talan som avses i 37 § eller förrän rätten till sådan talan har förlorats.
Detsamma gäller beslut om avgångsskyldighet enligt 5 § om något annat inte följer av 41 §.
41 §
Beslut om avstängning enligt 26 och 27 §§ gäller omedelbart. I tvist om avstängningen får domstolen dock för tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger bestämma att avstängningen tills vid are inte skall gälla.
36 kap. Tystnadsplikt
1 §
Den som är eller har varit behörig att utöva det kyrkliga ämbetet som präst i Svenska kyrkan har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon därvid har erfarit under bikt eller enskild själavård. Lag (1997:300).
2 §
Föreskrifter om sekretess inom Svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet finns i sekretesslagen (1980:100).
NIONDE AVDELNINGEN
Kyrkomusiken
37 kap. Den kyrkomusikaliska verksamheten
1 §
Detta kapitel innehåller föreskrifter om den kyrkomusikaliska verksamheten i Svenska kyrkans församlingar. Föreskrifterna skall dock inte tillämpas på Hovförsamlingen.
2 §
I detta kapitel avses med
kyrkomusikalisk verksamhet: musikverksamheten hos Svenska kyrkans församlingar,
kyrkomusiker: den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller organist.
Pastoratets ansvar
3 §
Pastoratet skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.
4 §
I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.
orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för Svenska kyrkan,
främjande av kyrkosången,
fri musikundervisning med inriktning på Svenska kyrkans musikverksamhet, samt
vård av de orglar som finns hos församlingarna.
5 §
För sådan verksamhet som anges i 4 § skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker.
Domkapitlet får dock, när det finns särskilda skäl, medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.
Tjänsteorganisation
6 §
Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor.
7 §
I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist, om inte domkapitlet medger något annat.
Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket, om de kyrkomusikaliska a rbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.
8 §
I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist.
Behörighet
9 §
Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt organistexamen eller motsvarande examen i något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Lag (1994:1848).
10 §
Behörig att anställas på en tjänst som kantor är den som
har avlagt kantorsexamen, eller
är behörig att anställas som organist.
Med examen som avses i första stycket 1 jämställs motsvarande examen i något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Lag (1994:1848).
11 §
Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 9 och 10 §§ behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor, om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jämställd med den som uppfyller dessa villkor.
Tjänstetillsättningar
12 §
Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkoråd et och i ett flerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 33 kap. 5 §.
13 §
Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.
Reglemente
14 §
Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall fastställa ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.
Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 4 § skall tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera, skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem.
15 §
Innan reglementet fastställs, skall yttrande inhämtas från församlingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt framgå om förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänster i församlingarna.
Orgelvård
16 §
Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.
17 §
Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 5 § att använda en orgel, skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln.
Fyllnadstjänstgöring
18 §
Den som innehar en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnads tjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet.
Musiksakkunniga
19 §
Vid handläggningen av ärenden enligt detta kapitel får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga.
Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist.
Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttrande av domkapitlet.
Överklagande
20 §
Domkapitlets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos regeringen.
Domkapitlets beslut enligt 5 § andra stycket och 7 § andra stycket får överklagas bara av pastoratet.
21 §
Kyrkorådets, tillsättningsnämndens eller stiftsstyrelsens beslut enligt detta kapitel får överklagas enligt föreskrifterna i 22 kap. om laglighetsprövning. Lag (1995:296).
TIONDE AVDELNINGEN
Den kyrkliga egendomen
38 kap. Församlingskyrkor
1 §
För varje församling skall det finnas minst en församlingskyrka.
2 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta
vilken eller vilka kyrkor som skall vara församlingskyrka,
att en församling får ha församlingskyrka tillsammans med en annan församling, och
att en kyrka inte längre skall vara församlingskyrka.
3 §
Stiftens domkyrkor skall vara församlingskyrkor för domkyrkoförsamlingen i respektive stift.
39 kap. Domkyrkor
1 §
I varje stift skall det finnas en domkyrka.
Förvaltningen av vissa domkyrkor
2 §
Domkyrkorna i Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift skall förvaltas av domkapitlet i respektive stift. Domkapitlet skall också svara för den ekonomiska förvaltningen samt förvalta dom kyrkans inventarier och övriga lösa egendom.
Domkyrkan i Lunds stift och dess inventarier samt domkyrkans övriga egendom skall förvaltas av Domkyrkorådet i Lund.
Föreskrifter om förvaltningen av domkyrkas fastigheter finns i 41 kap.
3 §
Närmare föreskrifter om förvaltningen av de domkyrkor som anges i 2 § meddel as av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Domkyrkorådet i Lund
Uppgifter
4 §
Domkyrkorådet i Lund skall fullgöra de uppgifter som enligt denna lag eller någon annan författning ankommer på rådet.
Ledamöter och ersättare
5 §
Domkyrkorådet i Lund består av följande ledamöter:
biskopen som ordförande,
domprosten,
en lekman vald av kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen,
två ledamöter valda av stiftsfullmäktige.
För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.
De valda ledamöterna och deras ersättare skall tillhöra Svenska kyrkan.
Om de ersättare som utses av stiftsfullmäktige inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Lag (1995:1211).
40 kap. Upplåtelse av kyrka
1 §
Ärkebiskopen, stiftsbiskopen eller den biskop som fullgör stiftsbiskopens uppgifter får för biskopliga ämbetshandlingar använda domkyrkan och andra kyrkor i stiftet som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst.
2 §
Präster som tjänstgör i ett pastorat får använda församlingskyrkor och andra kyrkor som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och som vårdas av församlingen eller en kyrklig samfällighet, för
församlingens gudstjänster, och
kyrkliga handlingar som avser någon som tillhör församlingen.
3 §
Församlingskyrkor och andra kyrkor som är invigda för Svenska kyrkans gudstj änst och som vårdas av en församling eller en kyrklig samfällighet får upplåtas för andra ändamål än som avses i 1 eller 2 § bara om det kan antas att kyrkorummet och dess inventarier kommer att behandlas med pietet och aktsamhet. De får inte upplåtas för ändamål som kränker kyrkorummets helgd. En upplåtelse får inte heller ske så att den hindrar församlingens gudstjänstliv eller kyrkliga verksamhet i övrigt.
Upplåtelse av kyrka för kyrkliga handlingar i andra fall än som avses i 2 § 2 få r vägras bara om upplåtelsen skulle strida mot föreskrifterna i första stycket.
Vem som beslutar om upplåtelse av kyrka
4 §
Frågor om upplåtelse av kyrka för andra ändamål än som avses i 1 och 2 §§ prövas av församlingens kyrkoråd.
5 §
Innan kyrkorådet beslutar om upplåtelse av kyrkan skall kyrkoherden, om denne är förhindrad att delta i beslutet, såvitt möjligt ges tillfälle att yttra sig.
Om upplåtelsen gäller en domkyrka som avses i 39 kap. 2 § skall också den som fö rvaltar domkyrkan ges tillfälle att yttra sig.
6 §
Kyrkorådet får uppdra åt kyrkoherden eller åt en särskild avdelning, bestående av kyrkoherden och andra ledamöter eller ersättare i kyrkorådet, att på rådets vägnar besluta i ärenden om upplåtelse av kyrka.
7 §
I en annexförsamling där kyrkoherden har förordnat en annan präst att vara l edamot i kyrkorådet, skall vad som sägs i 5 och 6 §§ om kyrkoherden gälla den prästen.
8 §
Kyrkorådets beslut om upplåtelse av kyrka skall gälla omedelbart.
Överklagande
9 §
Kyrkorådets beslut enligt detta kapitel får överklagas hos domkapitlet.
Utöver vad som följer av förvaltningslagen (1986:223) får kyrkorådets beslut öve rklagas också av en ledamot i kyrkorådet.
Domkapitlets beslut får inte överklagas.
41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord m. m.
1 §
Kyrklig jord är sådan fast egendom eller tomträtt
vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i visst eller vissa pastorat (prästlönefastighet),
där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller komminister
(prästgård),
vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov
(församlingskyrkas fastighet),
vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet),
vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov (domkyrkas fastighet), eller
där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård).
En prästgård på vilken en tjänstebostad inte längre är anvisad blir församlingskyrkas fastighet. Om det finns flera församlingskyrkor eller kyrkor som tidigare har varit församlingskyrka i pastoratet, skall pastoratet bestämma vilken av dessa kyrkor som fastigheten skall tillhöra. Lag (1994:1849).
2 §
Vid tillämpningen av 19 och 21 §§ skall också sådan fast egendom där en församlingskyrka eller domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd anses som församlingskyrkas fastighet respektive domkyrkas fastighet. Lag (1993:1323).
3 §
Föreskrifter i lag eller annan författning om fast egendom eller tomträtt som tillhör staten tillämpas inte på kyrklig jord. Lag (1993:1323).
4 §
Vad som enligt lag eller annan författning åligger fastighetsägare skall fullgöras av den som förvaltar den kyrkliga jorden.
Den som förvaltar den kyrkliga jorden företräder denna, om något annat inte sägs i denna lag. Lag (1993:1323).
Förvaltningen
Vem som förvaltar den kyrkliga jorden
5 §
Pastoratet skall förvalta församlingskyrkors fastigheter och prästgårdar. Lag (1993:1323).
6 §
Egendomsnämnden skall förvalta prästlönefastigheter, kyrkofondsfastigheter, domkyrkas fastigheter och biskopsgård.
Lunds domkyrkas fastigheter skall dock förvaltas av Domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1993:1323).
Förvaltning på något annat sätt
7 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får efter ansökan av den som förvaltar den kyrkliga jorden besluta att denna skall förvaltas på något annat sätt. Lag (1993:1323).
Hur den kyrkliga jorden skall förvaltas
8 §
Vid förvaltningen av den kyrkliga jorden skall naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning. Lag (1993:1323).
9 §
Förvaltningen av den kyrkliga jorden skall inriktas på att vidmakthålla de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse.
För detta ändamål skall den kyrkliga jorden förvaltas så effektivt som möjligt och i fråga om annan kyrklig jord än prästgårdar och biskopsgårdar på ett sådant sätt att den ger bästa möjliga avkastning. Lag (1993:1323).
Förvaltning av prästlönefastigheter
10 §
Egendomsnämnden skall ge de pastorat som närmast berörs tillfälle att yttra sig före en eventuell försäljning av en prästlönefastighet, omfattande förändring av användningen av denna, nybyggnad, väsentlig ombyggnad eller antagande av ny arrendator för jordbruk, jakt eller fiske.
Innan egendomsnämnden beslutar att företa en mera omfattande värdebeständig rationalisering på en prästlönefastighets jordbruk eller att utföra nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av hus på ett sådant jordbruk, skall nämnden också inhämta yttrande från länsstyrelsen. Om det behövs skall nämnden också ge kommunen där egendomen finns tillfälle att yttra sig. Lag (1993:1323).
11 §
Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som uppkommer vid förvaltningen av prästlönefastigheter på pastoraten i förhållande till deras andelar i fastigheterna.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om hur andelarna skall beräknas. Lag (1993:1323).
Prästgårdar
12 §
Egendomsnämnden får meddela föreskrifter för vården och användningen av prästgårdar som utgör särpräglade miljöer.
Detsamma gäller sådana byggnader på prästgårdar som har ett särskilt värde som exempel på en viss tids byggnadsskick. Lag (1993:1323).
13 §
Vad som sägs om prästgård i 12 § skall också gälla vid förvaltningen av en sådan prästlönefastighet eller sådan församlingskyrkas fastighet som tidigare har varit prästgård. Lag (1994:1849).
14 §
Har ett pastorat enligt 34 kap. 4 § anvisat kyrkoherden eller en komminister tjänstebostad på en prästgård, skall pastoratet anordna präst- gården. Lag (1993:1323).
15 §
Pastoratet skall underhålla prästgården och vid behov bygga nya hus på den.
Pastoratet svarar för prästgårdens skötsel, om detta inte enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal skall ankomma på innehavaren av tjänstebostaden. Lag (1993:1323).
Församlingskyrkas fastigheter
16 §
Egendomsnämnden skall företräda församlingskyrkas fastigheter i ärenden om upplåtelse av följande rättigheter:
nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov, bostadsbebyggelse, industri eller något annat liknande ändamål,
tomträtt,
rätt till annan naturtillgång,
servitut.
Detsamma gäller ärenden som rör ledningsrätt eller vägrätt samt, om regeringen inte föreskriver att en annan myndighet skall företräda den kyrkliga jorden, ärenden som rör byggnadsminnen, naturreservat, kulturreservat, naturminnen eller bestämmelser till skydd för djurlivet. Lag (1998:846).
17 §
Om en dispositionsändring i fråga om en församlingskyrkas fastighet föranleds av att ett självständigt jordbruk inte längre är bärkraftigt, skall frågan prövas av egendomsnämnden. Detsamma gäller om ändringen kan leda till att ett sådant jordbruk inte kan bestå. Lag (1993:1323).
18 §
Egendomsnämnden skall ha tillsyn över pastoratens förvaltning av församlingskyrkas fastigheter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock i enskilda fall besluta att sådan egendom inte skall stå under nämndens tillsyn. Lag (1993:1323).
Försäljning eller byte av kyrklig jord
19 §
Försäljning eller byte av kyrklig jord får ske
för att tillgodose bostadsbehovet i orten,
för att bilda lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk,
för att främja något annat syfte liknande det som avses i 1 eller 2,
för att tillgodose ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen
(1972:719), eller
när jorden på grund av särskilda omständigheter inte lämpligen bör behållas för sitt ändamål.
Kyrklig jord får bara överlåtas om det kan ske utan olägenhet för det allmänna och om det sker mot ersättning. Om något annat inte föreskrivs särskilt, skall ersättningen motsvara fastighetens marknadsvärde.
Om det finns särskilda skäl, får sådan överlåtelse av kyrklig jord ske som medför att denna blir kyrklig jord av annat slag. Lag (1993:1323).
20 §
Frågor enligt 19 § skall prövas av egendomsnämnden eller Domkyrkorådet i Lund enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1993:1323).
Om prästlönefonder m. m.
Skyldighet att fondera
21 §
Ersättning för kyrklig jord på grund av försäljning, expropriation, upplåtelse av naturtillgång eller liknande skall fonderas.
Avkastningen skall användas för samma ändamål som jorden har varit avsedd för.
Ersättning som härrör från en prästlönefastighet skall dock användas till betalning av sådant lån ur kyrkofonden som har upptagits för fastigheten. Lag (1993:1323).
22 §
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att fondera medel.
Frågor om sådana undantag prövas efter regeringens bestämmande av Kammar- kollegiet eller egendomsnämnden. Lag (1993:1323).
Prästlönefonder
23 §
Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från en prästlönefastighet, skall utgöra prästlönefond för stiftet.
Prästlönefonderna skall förvaltas av egendomsnämnderna. Lag (1993:1323).
Församlingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder
24 §
Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från en församlingskyrkas fastighet eller en prästgård skall utgöra fastighetsfond för församlingskyrkan.
Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från en domkyrkas fastighet skall utgöra fastighetsfond för domkyrkan.
Ersättning som skall fonderas enligt 21 § och som kommer från biskopsgården i Lunds stift skall tillföras fastighetsfonden för Lunds domkyrka. Lag (1994:1849).
25 §
Församlingskyrkas fastighetsfond förvaltas av pastoratet.
Domkyrkas fastighetsfond förvaltas av den som förvaltar domkyrkan. Lag (1993:1323).
Kyrkofonden
26 §
Ersättning som avses i 21 § och som kommer från en kyrkofondsfastighet eller från någon annan biskopsgård än biskopsgården i Lunds stift skall tillföras kyrkofonden.
Föreskrifter om kyrkofondens förvaltning finns i 42 kap. Lag (1993:1323).
Allmänna föreskrifter om förvaltningen av fonder
27 §
Regeringen får meddela föreskrifter om hur prästlönefonder och församlingskyrkors eller domkyrkors fastighetsfonder får placeras.
Av den avkastning som stiftens prästlönefonder samt församlingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder har från obligationer, bankmedel och andra fordringar samt aktier och andelar i värdepappersfonder skall årligen avsättning ske till kapitalet med ett belopp som svarar mot värdeminskningen på grund av inflationen. Lag (1994:1450).
28 §
Egendomsnämnden skall fördela den vinst eller förlust som uppkommer vid förvaltningen av prästlönefonden på pastoraten i förhållande till deras andelar i fonden.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur andelarna skall beräknas. Lag (1993:1323).
Köp av fast egendom eller tomträtt
29 §
Medel ur en prästlönefond eller en församlingskyrkas eller domkyrkas fastighetsfond får användas för köp av fast egendom eller tomträtt enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1993:1323).
42 kap. Kyrkofonden
1 §
Genom kyrkofonden skall kostnader för Svenska kyrkans verksamhet fördelas enligt föreskrifterna i detta kapitel. Lag (1996:1229).
2 §
Vad som i detta kapitel sägs om pastorat skall också tillämpas på pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter.
Föreskrifterna i 18-21 §§ skall tillämpas på ett pastorat endast om de avser angelägenheter som pastoratet skall sköta.
Föreskrifterna i detta kapitel skall inte tillämpas på Hovförsamlingen. Lag (1996:1229).
Definitioner
3 §
I detta kapitel används följande uttryck med den betydelse som anges nedan:
Bidragsår: Det år under vilket ett bidrag betalas ut eller en avgift skall betalas.
Skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomster som de kyrkotillhöriga i ett pastorat har enligt skattemyndigheternas beslut om taxering till kommunal inkomstskatt enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) året före bidragsåret.
Om de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran vid ingången av bidragsåret förändras som en följd av ett riksdagsbeslut om ekonomiska regleringar mellan staten och de kyrkliga kommunerna, skall skatteunderlaget förändras i motsvarande utsträckning.
Medelskattekraft: Skatteunderlaget för de kyrkotillhöriga i hela landet, dividerat med antalet kyrkotillhöriga vid ingången av året före bidragsåret.
Medelskatteunderlag: Medelskattekraften multiplicerad med antalet kyrkotillhöriga i pastoratet vid ingången av året före bidragsåret.
Genomsnittskostnad: De totala löpande kostnaderna som samtliga kyrkliga kommuner på lokal nivå har för driften av en viss verksamhet eller för ett visst utgiftsslag och som framgår av officiell statistik över de kyrkliga kommunernas bokslut för året före det år som föregår bidragsåret, dividerat med antalet kyrkotillhöriga vid ingången av året före bidragsåret. Lag (1996:1229).
Kyrkofondens styrelse och förvaltning
4 §
För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. Lag (1996:1229).
5 §
Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna i Kyrkofondens styrelse utses av regeringen för tre år i taget. Lag (1996:1229).
Tre ledamöter utses av kyrkomötet. Dessa ledamöter skall väljas vid kyrkomötets första sammanträde under sin valperiod. Valet gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt val under sin nästa valperiod. Lag (1996:1229).
6 §
För ledamöterna i Kyrkofondens styrelse skall det finnas lika många ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna. Lag (1996:1229).
Om de ersättare som kyrkomötet utser inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra. Lag (1996:1229).
7 §
De av kyrkomötet utsedda ledamöterna och deras ersättare skall tillhöra Svenska kyrkan. Lag (1996:1229).
8 §
Närmare föreskrifter om förvaltningen av kyrkofonden meddelas av regeringen. Lag (1996:1229).
Hur kyrkofonden tillförs medel
9 §
Till kyrkofonden betalas
avgifter enligt 14-20 §§ och
statsbidrag som beviljas för ändamålet.
Till kyrkofonden skall också föras avkastning och ersättning från fondens tillgångar och från andra kapitaltillgångar enligt regeringens bestämmande. Lag (1996:1229).
10 §
Kyrkofonden får ta upp lån i den omfattning som regeringen bestämmer. Lag (1996:1229)
Hur kyrkofondens medel används
Betalning av bidrag och kostnader för kyrkliga ändamål
11 §
Ur kyrkofonden betalas
bidrag enligt 17-24 §§,
kostnader för avlöningsförmåner till biskopar och den biträdande biskopen i Uppsala stift,
kostnader för pensionsförmåner till präster eller efterlevande till präster enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller enligt avtal, och
kostnader för försäkringsförmåner till präster enligt statlig grupplivförsäkring. Lag (1996:1229).
12 §
Enligt regeringens bestämmande betalas ur kyrkofonden också
kostnader för kyrkomötet och dess myndigheter,
kostnader för arvoden och annan ersättning till ledamöter och ersättare i domkapitlen,
förvaltningskostnader för Ärkebiskopsämbetet och departement eller myndigheter där kyrkliga frågor handläggs,
kostnader för verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,
kostnader för Kyrkofondens styrelses kansli och kyrkofondens förvaltning i övrigt, och
andra kostnader för kyrkliga ändamål. Lag (1996:1229).
Lån ur kyrkofonden
13 §
Ur kyrkofonden får lån lämnas för
åtgärder som syftar till att rationalisera driften av prästlönefastigheter,
förvärv av jordbruksfastighet som prästlönefastighet, om förvärvet syftar till en rationalisering av det kyrkliga jordinnehavet i stiftet, och
kostnader till följd av fastighetsbildningsförrättning eller företag enligt anläggningslagen (1973:1149) eller vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken som en prästlönefastighet skall belastas med.
Närmare föreskrifter om lån ur kyrkofonden får meddelas av regeringen. Lag (1998:846).
Allmän och särskild kyrkoavgift
14 §
Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden. Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är åtta öre per skattekrona.
I fråga om flerpastoratssamfälligheter som inte är totala skall Kyrkofondens styrelse besluta hur avgiften skall fördelas mellan samfälligheten och de berörda pastoraten. Lag (1996:1229).
15 §
Stiftssamfälligheterna skall betala särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Lag (1996:1229).
16 §
Den särskilda kyrkoavgiften beräknas till femtio procent av den nettovinst som uppkommer under räkenskapsåret på förvaltningen av prästlönefastigheterna och stiftets prästlönefond.
Nettovinsten på förvaltningen av prästlönefastigheterna utgörs av vad som återstår av vinsten från den samlade förvaltningen av denna egendom efter det att egendomsnämnden har avsatt det rörelsekapital som behövs för förvaltningen av egendomen.
Nettovinsten av prästlönefondens förvaltning utgörs av avkastningen under räkenskapsåret, minskad med det belopp som enligt 41 kap. 27 § andra stycket har avsatts till kapitalet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om betalning av särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Lag (1996:1229).
Inkomstutjämning
17 §
Pastorat vars skatteunderlag överstiger medelskatteunderlaget skall betala en avgift till kyrkofonden (inkomstutjämningsavgift).
Pastorat vars skatteunderlag understiger medelskatteunderlaget skall få ett bidrag från kyrkofonden (inkomstutjämningsbidrag).
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och är femtio procent av skillnaden mellan pastoratets skatteunderlag och medelskatteunderlaget, multiplicerad med en skattesats som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
I fråga om flerpastoratssamfälligheter som inte är totala skall Kyrkofondens styrelse besluta hur avgiften eller bidraget skall fördelas mellan samfälligheten och de berörda pastoraten. Lag (1996:1229).
Kostnadsutjämning
18 §
Pastorat som den 1 januari året före bidragsåret hade fler kyrkotillhöriga per kyrka än medeltalet kyrkotillhöriga per kyrka i landet vid samma tidpunkt skall betala en avgift till kyrkofonden (kyrkounderhållsavgift). Pastorat som hade färre kyrkotillhöriga per kyrka än medeltalet skall få ett bidrag från kyrkofonden (kyrkounderhållsbidrag).
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas för varje kyrka på grundval av skillnaden mellan antalet kyrkotillhöriga per kyrka i pastoratet och medeltalet kyrkotillhöriga per kyrka i landet.
Skillnaden multipliceras med en genomsnittskostnad för kyrkounderhåll och en procentsats som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om justering av avgifter och bidrag med hänsyn till en kyrkas storlek, byggnadsmaterial och nyttjandegrad. Lag (1996:1229).
19 §
Pastorat som den 1 januari året före bidragsåret hade fler folkbokförda invånare per begravningsplats än medeltalet invånare per begravningsplats i landet vid samma tidpunkt skall betala en avgift till kyrkofonden (begravningsplatsavgift). Pastorat som hade färre invånare per begravningsplats än medeltalet skall få ett bidrag från kyrkofonden (begravningsplatsbidrag).
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas för varje begravningsplats på grundval av skillnaden mellan antalet invånare per begravningsplats i pastoratet och medeltalet invånare per begravningsplats i landet. Skillnaden multipliceras med en genomsnittskostnad för kyrkogårdsförvaltning och en procentsats som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om justering av avgifter och bidrag med hänsyn till hur stor en begravningsplats är, om den är belägen invid en kyrka och om det finns ett krematorium på den. Lag (1996:1229).
20 §
Om de kyrkotillhörigas andel av de folkbokförda invånarna i ett pastorat den 1 januari året före bidragsåret överstiger medeltalet för de kyrkotillhöriga i landet vid samma tidpunkt, skall pastoratet betala en avgift till kyrkofonden (kyrkotillhörigavgift). Om de kyrkotillhörigas andel understiger medeltalet kyrkotillhöriga i landet, skall pastoratet få ett bidrag från kyrkofonden (kyrkotillhörigbidrag).
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas på grundval av skillnaden mellan andelen kyrkotillhöriga i pastoratet och medeltalet kyrkotillhöriga i landet. Skillnaden multipliceras med antalet folkbokförda invånare i pastoratet den 1 januari året före bidragsåret, en genomsnittskostnad för egentlig verksamhet och en procentsats som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minskning av procentsatsen vid låg andel tillhöriga.
Med egentlig verksamhet avses kostnaderna för gemensam administration, kyrklig jord, fastighets- och kyrkogårdsförvaltning samt församlingsverksamhet. Lag (1996:1229).
21 §
Om ett pastorat ligger i glesbygd eller har högre kostnader än genomsnittligt för uppvärmning eller kallortstillägg, skall pastoratet varje år få ett bidrag från kyrkofonden enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (glesbygdsbidrag). Lag (1996:1229).
Extra utjämningsbidrag
22 §
Kyrkofondens styrelse får bevilja pastorat och stiftssamfälligheter extra utjämningsbidrag enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1996:1229).
Stiftsbidrag
23 §
Kyrkofondens styrelse får enligt föreskrifter som regeringen meddelar bevilja stiftssamfälligheterna medel ur kyrkofonden för skötseln av deras angelägenheter och för kostnaderna för särskilda bidrag som stiftsstyrelsen skall fördela mellan pastoraten för särskilda behov (strukturbidrag). Lag (1996:1229).
Kyrkobyggnadsbidrag
24 §
Kyrkofondens styrelse får enligt föreskrifter som regeringen meddelar bevilja stiftssamfälligheterna medel ur kyrkofonden som stiftsstyrelsen skall fördela mellan pastoraten till kostnadskrävande arbeten på kyrkor. Lag (1996:1229).
Övriga föreskrifter
Fördelning av bidrag vid indelningsändring
25 §
När ett beviljat bidrag behöver delas upp på flera mottagare till följd av en indelningsändring, skall Kyrkofondens styrelse besluta om bidragets fördelning. Lag (1996:1229).
Hur avgifter och bidrag fastställs
26 §
Kyrkofondens styrelse fastställer för varje pastorat avgifter och bidrag enligt 14 och 17-21 §§. Lag (1996:1229).
Kyrkofondens styrelse skall meddela pastoraten dessa uppgifter senast den 25 januari bidragsåret. Till ledning för det kyrkokommunala budgetarbetet skall Kyrkofondens styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela pastoraten preliminära uppgifter om avgifterna och bidragen.
27 §
Kyrkofondens styrelse fastställer för varje stiftssamfällighet vad som skall betalas i särskild kyrkoavgift. Lag (1996:1229).
28 §
Stiftsstyrelserna skall meddela berörda pastorat preliminära uppgifter om strukturbidrag enligt 23 § senast den 1 oktober året före bidragsåret. Lag (1996:1229).
Överklagande
29 §
Beslut av Kyrkofondens styrelse enligt detta kapitel får inte överklagas. Lag (1996:1229).
ELFTE AVDELNINGEN
De kyrkliga valen
43 kap. Val till stiftsfullmäktige
1 §
Ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige väljs av elektorer.
Valets organisation
Valkretsar
2 §
För val av stiftsfullmäktige utgör varje kontrakt en valkrets, om inte något annat beslutas av länsstyrelsen i det län inom vilket kontraktsprosten har sin anställning som präst. För ett sådant beslut tillämpas föreskrifterna i 24 kap. 2 § andra stycket.
Mandatfördelningen mellan valkretsarna
3 §
I varje valkrets skall det väljas en ledamot och därutöver så många ledamöter som belöper på valkretsen sedan det återstående antalet ledamöter fördelats på valkretsarna i proportion till antalet röstberätt igade kyrkotillhöriga.
Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. Lag (1995:1211).
4 §
Den centrala valmyndigheten skall, före september månads utgång det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum, fastställa det antal ledamöter i stiftsfullmäktige som varje valkrets skall utse.
Överklagande av beslut om mandatfördelning
5 §
Den centrala valmyndighetens beslut om mandatfördelning enligt 4 § får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.
Valdistrikt
6 §
För val av elektorer utgör varje församling i valkretsen ett valdistrikt.
Val av elektorer och ersättare
Vilka organ som utser elektorer och ersättare
7 §
Elektorer väljs för varje församling av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.
Antalet elektorer m.m.
8 §
I församlingar med högst 500 röstberättigade kyrkotillhöriga utses en elektor.
I församlingar med mer än 500 men högst 2 000 röstberättigade kyrkotillhöriga utses två elektorer. För varje påbörjat tvåtusental röstberättigade kyrkotillhöriga utöver 2 000 utses ytterligare en elektor.
Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. Lag (1995:1211).
9 §
För elektorerna skall lika många ersättare utses.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet m.m.
10 §
I fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor, verkan av att valbarheten eller uppdraget upphör och rätt att avsäga sig uppdraget tillämpas föreskrifterna i 12 kap. 5 § första stycket, 8--9 a §§ om ledamot och ersättare i kyrkofullmäktige.
Den som har fyllt 18 år senast på dagen för elektorsvalet är dock valbar. Lag (1995:296).
Tidpunkt för valet
11 §
Elektorer och deras ersättare skall utses före utgången av november det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige har ägt rum.
Protokoll skall föras över val av elektorer. Protokollet skall skyndsamt sändas till stiftsstyrelsen.
Överklagande av val av elektorer och ersättare
12 §
Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får överklagas bara i samband med talan mot det beslut varigenom ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige har utsetts.
Elektors rätt till ersättning
13 §
En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av församlingen.
Val av ledamöter och ersättare
Valsammanträde m.m.
14 §
För val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige skall stiftsstyrelsen utse en person i varje valkrets att vara valförrättare.
Efter framställning av valförrättaren skall stiftsstyrelsen kalla elektorerna in om varje valkrets till ett sammanträde inför denne.
Valsammanträdet skall hållas före utgången av december det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige har förrättats.
Förfarandet vid valet
15 §
Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
16 §
Över förrättningen skall föras protokoll som skrivs under av valförrättaren .
Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Valet är därmed av slutat.
Förvaring av valmaterial m.m.
17 §
Protokollet, valsedlarna och annat valmaterial skall av valförrättaren genast sändas in till stiftsstyrelsen, som skall förvara handlingarna på ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.
Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare
18 §
För den som har blivit vald till ledamot eller ersättare skall stiftsstyrelsen genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets som ledamoten eller ersättaren har blivit vald.
Beviset skall sändas till den som har blivit vald och till stiftsfullmäktiges ordförande.
Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.
Valperiodens längd m.m.
19 §
Ledamöter och ersättare väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet. Lag (1997:167).
20 §
Om en ledamot avgår under tjänstgöringstiden skall ordföranden skyndsamt anmäla detta till stiftsstyrelsen.
Stiftsstyrelsen skall därefter till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen.
Överklagande m. m.
21 §
Beslut varigenom ledamöter och suppleanter i stiftsfullmäktige har utsetts får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.
Rätt att överklaga har den som uppfyller villkoren för rösträtt vid kyrkofullmäktigval och som enligt 24 kap. 4 § är valbar inom valkretsen.
Partier som har deltagit i valet får också överklaga beslutet.
Den som vill överklaga har rätt att hos stiftsstyrelsen genast få utdrag ur protokoll eller andra handlingar över förrättningen.
22 §
Skrivelsen med överklagandet enligt 21 § skall ges in till stifts- styrelsen inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades.
Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom överklagandet i den men till stiftsstyrelsen först därefter, skall överklagandet ändå prövas.
Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige.
Hur överklagandet kungörs och handläggs
23 §
Stiftsstyrelsen skall snarast möjligt efter utgången av tiden för överklaga nde som avses i 21 § samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till riksdagens valprövningsnämnd.
Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen.
I kungörelsen skall anges en viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden.
24 §
Stiftsstyrelsen skall skyndsamt yttra sig över överklagandena som avses i 2 1 § till valprövningsnämnden.
25 §
Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas i fråga om överklagande som avses i 21 §.
26 §
I fråga om handläggningen och prövningen av överklaganden som avses i 21 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620) tillämpas.
När en ledamot och ersättare tillträder uppdraget
27 §
Den som har valts till ledamot i stiftsfullmäktige får utöva sitt uppdrag också om valet har överklagats.
Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också för en ersättare.
44 kap. Val till domkapitlet
1 §
Rösträtt vid valet av prästledamoten i domkapitlet och ersättare för denne har den som innehar en anställning som präst i ett pastorat i stiftet eller i stiftssamfälligheten och som är behörig att utöva det kyrkliga ämbetet som präst.
Valperiodens längd m. m.
2 §
Valet av prästledamoten och dennes ersättare gäller för en tid av sex år räk nat från och med den 1 januari året efter det år då valet har ägt rum.
Valet förrättas vid ett möte med stiftets präster inför biskopen som valförrättare.
Om ett möte med stiftets präster inte kan sammankallas före en valperiods utgång, skall valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som val- förrättare.
3 §
Om prästledamoten eller dennes ersättare avgår under tjänstgöringstiden och mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval förrättas för den tid som återstår.
Valet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som valförrättare.
Kungörelse om valet
4 §
Tid och plats för valet beslutas av domkapitlet.
Kontraktsprostarna skall i god tid före valet till de röstberättigade sända kungörelsen om beslutet.
Förfarandet vid valet
5 §
Valet sker med slutna valsedlar.
Vid lika röstetal avgörs utgången av valet genom lottning.
6 §
Röstberättigade som är förhindrade att personligen närvara vid valet får sända in sina valsedlar till valförrättaren i slutna kuvert.
Kuverten skall förses med egenhändigt undertecknad, av två vittnen styrkt påskrift om innehållet.
Valsedlarna för valet av ledamoten respektive ersättaren skall läggas i olika kuvert.
Röstsammanräkning
7 §
De insända kuverten öppnas vid valförrättningen. Valsedlarna tas ut, utan att läsas, och blandas med de valsedlar som har lämnats personligen vid valtillfället. Sedan räknas rösterna samman.
8 §
När valet förrättas på möte med stiftets präster, tillkännager valför- rättare n valets utgång efter det att rösterna har räknats samman. Om valet förrättas kontraktsvis, skall domkapitlet räkna samman rösterna på den dag som har angetts i kungörelsen om valet och tillkännage valets utgång genom anslag.
Valet är avslutat genom att valets utgång tillkännages.
Protokoll
9 §
Protokoll skall föras över valet.
I protokollet skall anges vilka röstberättigade som har lämnat sina valsedlar personligen vid valtillfället och vilka som har sänt in sina valsedlar.
Protokollet skrivs under av valförrättaren och justeras av minst två röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas till domkapitlet.
Förvaring av valmaterial
10 §
Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft.
Överklagande
11 §
Val av prästledamot och ersättare för denne får överklagas hos länsrätten.
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom tio dagar efter det att valet avslutades.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:296).
12 §
Domkapitlet skall inhämta valförrättarens förklaring över överklagandet samt valsedlar och övriga valhandlingar. Domkapitlet skall sända dessa handlingar och överklagandet med eget yttrande till länsrätten. Lag (1995:296).
13 §
Den som har valts till prästledamot utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överklagats.
Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts.
Vad som i första och andra styckena har sagts om ledamoten gäller också för ersättaren.
14 §
Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte vid val av prästledamot och ersättare för denne.
Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen om omprövning av beslut skall inte tillämpas.
Valet av lekmannaledamöter och ersättare för dessa
Tidpunkt för valet m. m.
15 §
Stiftsfullmäktige skall snarast efter valperiodens början förrätta val av lekmannaledamöter och ersättare för dessa i domkapitlet. Valet gäller till dess att stiftsfullmäktige förrättar nytt val under nästa valperiod.
16 §
Om en ledamot eller ersättare avgår under tjänstgöringstiden och mer än sex månader återstår av tiden, skall fyllnadsval förrättas för den tid som återstår.
Förfarandet vid valet
17 §
Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare skall förrättas på samma sätt som val av ledamöter i stiftsstyrelsen.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Protokoll över valet
18 §
Protokoll skall föras över stiftsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare.
Sedan protokollet har justerats skall det sändas till domkapitlet.
Överklagande
19 §
Stiftsfullmäktiges val av ledamöter och ersättare för dessa i domkapitlet får överklagas enligt föreskrifterna i 22 kap. om laglighetsprövning. Lag (1995:296).
45 kap. Biskopsval
1 §
När en biskopstjänst blir ledig, skall val förrättas för att upprätta förslag till tjänsten.
Regeringen förordnar om biskopsval.
Valkorporation vid andra biskopsval än val av ärkebiskop
2 §
Biskopsval som inte avser tjänsten som ärkebiskop förrättas av en valkorpora tion som består av
domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,
präster som vid tidpunkten för valet innehar sådana i stiftet inrättade präst tjänster som avses i 32 kap. 3 och 4 §§ eller som innehar vikariat på sådana tjänster,
särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.
Valkorporationer vid ärkebiskopsval
3 §
Val av ärkebiskop förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation som är sammansatt på samma sätt som föreskrivs i 2 §, dels i övriga stift av domkapitlen, vart och ett såsom en valkorporation.
I Uppsala stift ingår i valkorporationen också de ordinarie ledamöterna av Svens ka kyrkans centralstyrelse, om de inte ingår i någon annan valkorporation.
Val av elektorer för stiftets lekmän
Valkretsar
4 §
För val av elektorer utgör varje pastorat en valkrets.
Antalet elektorer i varje valkrets
5 §
I varje pastorat skall utses elektorer till det antal som motsvarar antalet i pastoratet inrättade prästtjänster med undantag av sådana tjänster som är obesatta och som inte uppehålls med vikarie.
I varje pastorat skall dessutom utses elektorer till det antal som motsvarar ant alet i pastoratet placerade pastorsadjunkter.
I det pastorat inom varje kontrakt som har det största antalet röstberättigade kyrkotillhöriga skall dessutom utses elektorer till det antal som motsvarar antalet i kontraktet placerade kontraktsadjunkter. Lag (1995:1211).
6 §
För elektorerna skall utses lika många ersättare.
Om valet av ersättare inte sker proportionellt, skall det vid valet också bestäm mas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Tidpunkt för elektorsvalet
7 §
Valet av elektorer och deras ersättare skall förrättas senast den dag som do mkapitlet bestämmer.
Vem som väljer elektorer
8 §
Består ett pastorat av en enda församling, skall elektorerna och deras ersät tare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns.
9 §
Består ett pastorat av två eller flera församlingar, skall elektorerna och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i pastoratet.
Om det inte finns kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade i pastoratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i församlingarna i pastoratet.
Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna som har det största antalet röstberättigade kyrotillhöriga. Lag (1995:1211).
10 §
I valet av elektorer får inte de präster delta som ingår i valkorporationen vid biskopsvalet.
Valbarhet
11 §
Valbar till elektor och ersättare för elektor är den som är behörig att utses till ledamot i kyrkofullmäktige i församling inom pastoratet.
En präst som har rösträtt vid biskopsvalet är dock inte valbar.
Förrättande av biskopsval
Tidpunkt för valet
12 §
Regeringen bestämmer dagen för val av ärkebiskop.
Andra biskopsval förrättas på den dag som domkapitlet bestämmer.
13 §
När dagen för biskopsvalet har bestämts, skall domkapitlet utfärda en kungörelse om valet.
Kungörelsen skall anslås på församlingarnas anslagstavlor. I ett pastorat som be står av två eller flera församlingar behöver kungörelsen bara anslås på samfällighetens anslagstavla.
Plats för valet
14 §
Biskopsvalet förrättas
i domkapitlet av domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,
inför kontraktsprosten av övriga röstberättigade inom varje kontrakt.
15 §
Domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter får inte delta i valet på något annat sätt än i domkapitlet.
16 §
I valet inom varje kontrakt deltar de röstberättigade prästerna inom kontra ktet och elektorerna för lekmännen i kontraktets pastorat.
Stiftsadjunkter deltar i valet i det kontrakt där stiftets domkyrka är belägen.
Sådana ledamöter av Svenska kyrkans centralstyrelse som inte ingår i någon annan valkorporation deltar i ärkebiskopsvalet i det kontrakt där Uppsala domkyrka är belägen.
17 §
Präster som på grund av laga förfall inte kan infinna sig vid valet får före valet sända in sina valsedlar till kontraktsprosten i det kontrakt där de har rösträtt.
Förfarandet vid valet m. m.
18 §
Vid biskopsvalet har varje röstberättigad en röst.
19 §
Vid valet skall användas valsedlar av vitt papper utan kännetecken samt sär skilda valkuvert.
Varje väljande skall på sin valsedel ange de tre personer som är behöriga till biskopstjänsten och som den väljande anser vara lämpligast för tjänsten.
Namnen skall tas upp i ordningsföljd under varandra.
Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid andra biskopsval än val av ärkebiskop
20 §
Domkapitlet skall räkna samman rösterna vid andra biskopsval än val av ärkebiskop.
21 §
Varje godkänd valsedel räknas som en hel röst för det första namnet, som en halv röst för det andra namnet och som en tredjedels röst för det tredje namnet som har tagits upp på valsedeln.
22 §
När rösterna har räknats samman skall domkapitlet på förslag till tjänsten föra upp namnen på de tre som har fått de högsta röstetalen vid valet.
Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att bestämma vilka som skall föras upp på förslaget.
Röstsammanräkning och upprättande av förslag vid val av ärkebiskop
23 §
Vid val av ärkebiskop skall domkapitlet i Uppsala stift räkna samman rösterna. Rösterna räknas därvid särskilt för varje valkorporation.
Varje godkänd valsedel räknas på det sätt som anges i 21 §.
24 §
För varje valkorporation skall domkapitlet upprätta en förteckning.
På varje förteckning skall domkapitlet i ordningsföljd efter röstetalen föra upp namnen på de tre som vid korporationens val har fått de högsta röstetalen.
Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att bestämma vilka som skall föras upp på förteckningen.
25 §
De namn som har förts upp på förteckningarna skall tilldelas röstvärden.
På förteckningen för valkorporationen i Uppsala stift skall de första namnet tilldelas röstvärdet fyra, det andra namnet röstvärdet två och det tredje namnet röstvärdet ett.
På förteckningarna för övriga valkorporationer skall de uppförda namnen på motsvarande sätt tilldelas röstvärdena ett, en halv och en tredjedel.
26 §
När röstvärdena har räknats samman skall domkapitlet på förslag till tjänst en som ärkebiskop föra upp namnen på de tre som har fått de högsta sammanlagda röstvärdena.
Vid lika röstvärde sker avgörandet genom lottning, om detta behövs för att bestämma vilka som skall föras upp på förslaget.
Kungörelse av förslaget
27 §
Det upprättade förslaget skall genast kungöras genom anslag.
När nytt biskopsval skall förrättas
28 §
Om någon av dem som har förts upp på förslaget har avlidit, blivit obehörig eller anmält att han inte vill bli utnämnd till biskopstjänsten, får regeringen besluta att nytt biskopsval skall förrättas.
Överklagande
29 §
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.