LegalizeKyrkolag (1992:300)
Elektors- och biskopsvalen överklagas hos länsrätten.
Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in inom tre veckor från den dag då biskopsförslaget har blivit kungjort genom anslag.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:296).
30 §
Elektorsvalet får överklagas bara i samband med att biskopsvalet och det i anledning därav upprättade förslaget överklagas.
31 §
Biskopsvalet och det upprättade förslaget får överklagas av den som har varit röstberättigad vid valet.
Rätt att överklaga har också den som har varit röstberättigad vid elektorsvalet och som anser att fel har förekommit vid det valet.
46 kap. Val till kyrkomötet
1 §
Ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer.
Valets organisation
Valkretsar
2 §
För val till kyrkomötet utgör varje stift en valkrets.
Vart och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift utgör dock två valkretsar.
I valkretsen för Stockholms stift ingår Hovförsamlingen.
3 §
Lunds stifts sydvästra valkrets omfattar Malmö kommun samt Skåne läns västra och södra valkrets som dessa anges i vallagen (1997:157). Lunds stifts nordöstra valkrets omfattar Skåne läns norra och östra valkrets som dessa anges i vallagen samt Blekinge län.
Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra valkrets Västernorrlands län.
Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra valkrets Norrbottens län. Lag (1997:167).
Mandatfördelningen mellan valkretsarna
4 §
Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsmandat.
5 §
Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen (1972:620) fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången av september det år då val i hela landet av kyrkofullmäktige skall äga rum.
6 §
Varje valkrets skall tillföras ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade kyrkotillhöriga där är jämnt delbart med en tvåhundrafemtioendel av antalet röstberättigade kyrkotillhöriga i landet.
De mandat som härefter återstår, tillförs valkretsarna efter storleken av de öve rskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning.
Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. Lag (1995:1211).
7 §
Om någon valkrets vid fördelningen tillförs färre mandat än två, skall antal et mandat ändå bestämmas till två. Härvid skall antalet mandat i övriga kretsar jämkas i motsvarande mån.
Överklagande av beslut om mandatfördelning
8 §
Centrala valmyndighetens beslut enligt 5 § får överklagas hos riksdagens val prövningsnämnd.
Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.
Antalet ledamöter och ersättare från varje valkrets
9 §
För varje mandat som en valkrets har tillförts skall utses en ledamot av kyrkomötet.
För ledamöterna skall utses lika många ersättare, dock minst fyra i varje valkrets.
Valdistrikt m. m.
10 §
För val av elektorer utgör varje pastorat i valkretsen ett valdistrikt. Lag (1995:296).
Av 14 § framgår att det i vissa fall kan hållas gemensamt val för flera distrikt. Lag (1995:296).
Val av elektorer och ersättare
Vilka organ som utser elektorer och ersättare
11 §
Om ett pastorat består av en enda församling, skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns.
Valet skall förrättas av de nyvalda fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet.
12 §
Om ett pastorat består av två eller flera församlingar, skall elektorer och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i pastoratet.
Valet skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige .
13 §
Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns i pastoratet, skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns i församlingarna i pastoratet.
Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av församlingarna som har det största antalet röstberättigade kyrkotillhöriga.
Valet skall förrättas av de nyvalda kyrkoråden. Lag (1995:1211).
14 §
Om församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en total flerpastorats samfällighet, får regeringen för särskilt fall besluta att val av elektorer och deras ersättare skall förrättas gemensamt av samfällighetens fullmäktige för de pastorat som omfattas av samfälligheten.
Ett sådant beslut får meddelas bara om minst hälften av församlingarna i samfälligheten har samtyckt till det.
Antalet elektorer i varje valdistrikt
15 §
I valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkotillhöriga utses en elektor.
I valdistrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utses två elektorer. För varje påbörjat fyratusental röstberättigade kyrkotillhöriga utöver 4 000 utses ytterligare en elektor.
Antalet röstberättigade kyrkotillhöriga beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. Lag (1995:1211).
16 §
För elektorerna skall utses lika många ersättare.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet bestämmas i vilken ordning som de skall tjänstgöra.
Valbarhet
17 §
Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som
är folkbokförd inom valdistriktet, eller, i fall som avses i 16 §, inom en församling som ingår i samfälligheten,
tillhör Svenska kyrkan, och
har fyllt 18 år senast på valdagen. Lag (1995:1211).
Tidpunkt för valet
18 §
Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads utgång året näst efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.
Protokoll
19 §
Protokoll skall föras över valet av elektorer. Protokollet skall skyndsamt sändas till domkapitlet.
Överklagande
20 §
Beslut varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts får överklagas bara i samband med talan mot det beslut varigenom valet till kyrkomötet har fastställts.
Elektors rätt till ersättning
21 §
En elektor har rätt till skälig ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget.
Kostnaderna skall betalas av det pastorat som har valt elektorn.
Val av ledamöter och ersättare
Valsammanträde
22 §
För val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare skall domkapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en valför- rättare som har förordnats av domkapitlet.
Valsammanträdet skall hållas före april månads utgång året näst efter det år då val av kyrkofullmäktige har ägt rum i hela landet.
Förfarandet vid valet
23 §
Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar.
Över förrättningen skall protokoll föras.
24 §
Val av ledamöter och ersättare får ske i ett sammanhang.
25 §
Om valet sker proportionellt tillämpas föreskrifterna i 47 kap. I andra fall tillämpas föreskrifterna i 26--34 §§.
26 §
Omröstning skall ske med slutna valsedlar, om inte något annat följer av 29 §.
Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara omärkta och uppta namn på så många personer som valet avser.
27 §
Vid omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna.
Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid omröstningen, skall ytterligare en omröstning ske.
28 §
Om enligt 27 § andra stycket en andra omröstningen skall ske, skall valförrättaren upprätta en förteckning som skall innehålla två gånger så många namn som det återstår att välja.
På förteckningen enligt första stycket skall föras upp namnen på de personer som har fått flest röster utan att ha blivit valda vid den första omröstningen. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning, om det behövs för att bestämma vilka namn som skall föras upp på förteckningen.
Den andra omröstningen får inte avse några andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning har fått flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.
29 §
Om det vid valet läggs fram en enda lista som upptar namn på så många ledamöter som valet avser, får valet förrättas med acklamation, om elektorerna är ense om det.
30 §
Föreskrifterna i 26--29 §§ gäller också vid val av ersättare.
Om ersättare inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vil ken ordning som de skall tjänstgöra.
Ogiltiga valsedlar m.m.
31 §
En valsedel är ogiltig, om den inte är sådan som föreskrivs i 26 § andra stycket.
Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val, är valsedlarna ogiltiga. Har valsedlarna samma innehåll, skall dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid sammanräkningen.
32 §
Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om kandidaten inte är valbar, om namnet är överstruket eller om det inte klart framgår vem som avses.
När valet är avslutat
33 §
Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet.
Därmed är valet avslutat.
Förvaring av valmaterial
34 §
Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på ett betryggande sätt till dess att valet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller då det görs avbrott i förrättningen.
Ledamots avgång
35 §
Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet för mer än en valkrets skall bestämma för vilken valkrets han vill anses vald och skyndsamt avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar.
Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av den period för vilken han har blivit vald, skall kyrkomötets ordförande skyndsamt anmäla detta till domkapitlet.
När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersätta rna bestämda ordningen.
Utfärdande av bevis för ledamot och ersättare
36 §
För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset skall anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets han har bli vit vald.
Beviset skall sändas till den valde samt till riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.
Utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis.
Granskning av ledamöters och ersättares bevis
37 §
Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamöterna av kyrko mötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har blivit utfärdade i enlighet med 36 §.
Granskningen skall vara avslutad senast dagen före kyrkomötets första sammanträde under valperioden eller, i fråga om bevis som kommer in till valprövningsnämnden under kyrkomötets valperiod, så snart det kan ske.
Berättelse om granskningen skall genast överlämnas till kyrkomötets ordförande. Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något har förekommit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller ersättares behörighet.
Hur man överklagar val och beslut
38 §
Val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare samt beslut varigenom en ersättare har utsetts till ledamot får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.
39 §
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till domkapitlet inom tio dagar efter det att valet avslutades.
Om skrivelsen har kommit in till riksdagens valprövningsnämnd inom överklagandet iden men till domkapitlet först därefter, skall överklagandet ändå prövas.
Föreskrifterna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller inte val av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare.
40 §
Den som vill överklaga valet har rätt att hos domkapitlet genast få utdrag av protokoll eller andra handlingar över förrättningen.
Hur överklagandena kungörs och handläggs
41 §
Domkapitlet skall snarast möjligt efter överklagandetidens utgång samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till riksdagens valprövningsnämnd.
Kungörelsen skall införas i minst en ortstidning inom valkretsen. I kungörelsen skall anges viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden.
42 §
Domkapitlet skall skyndsamt yttra sig över överklagandena till riksdagens valprövningsnämnd.
Föreskrifterna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas.
43 §
Vid handläggningen och prövningen av överklaganden som avses i 38 § tillämpas 15 kap. 6, 7 och 9 §§ vallagen (1972:620).
Tillträde till uppdrag som ledamot och ersättare
44 §
Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag även om valet har överklagats.
Om valet ändras, skall den nya ledamoten inta sin plats så snart ändringen har kungjorts.
Vad som i första och andra styckena har sagts om en ledamot gäller också för en ersättare.
47 kap. Proportionellt valsätt vid kyrkliga val
1 §
Föreskrifterna i detta kapitel gäller proportionella val som förrättas av
-- kyrkofullmäktige,
-- kyrkostämman,
-- församlingsdelegerade,
-- stiftsfullmäktige,
-- kyrkorådet eller någon annan nämnd i en församling eller kyrklig samfällighet,
-- stiftsstyrelsen,
-- indelningsdelegerade,
-- elektorer för val av ledamöter och ersättare i stiftsfullmäktige,
-- elektorer för val av ledamöter och ersättare i kyrkomötet,
-- kyrkomötet. Lag (1995:296).
När ett val skall vara proportionellt
2 §
Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter eller elektorer delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1.
Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal.
Förfarandet vid valet
Biträdande valförrättare
3 §
Vid valet skall de väljande bland sig utse ett tillräckligt antal personer att biträda ordföranden eller den som annars skall förrätta valet (valförrättaren) vid valförrättningen.
Valsedlarna
4 §
Valet skall ske med slutna valsedlar.
5 §
Valsedlarna skall vara enkla och omärkta samt lika till storlek, material och färg.
6 §
På valsedlarna skall det finnas en gruppbeteckning.
Gruppbeteckningen skall anges som en beteckning i ord för en viss grupp av de väljande eller för en viss meningsriktning.
7 §
Om valsedeln upptar namn på fler än en person, skall namnen tas upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem.
Varje person skall anges på ett sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Om det behövs bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid namnet.
8 §
En valsedel är ogiltig, om den
saknar gruppbeteckning,
upptar mer än en gruppbeteckning,
inte är enkel, eller
är försedd med något kännetecken som uppenbarligen har blivit anbragt på valsedeln med avsikt.
9 §
Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om
personen inte är valbar,
namnet är överstruket,
det inte klart framgår vem som avses, eller
ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte klart framgår.
Om valsedeln upptar flera namn än som valet avser, skall det eller de sista över taliga namnen anses obefintliga.
Avbruten valförrättning
10 §
Den som har förrättat ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast meddela detta till kyrkoherden i den församling där den döpte är folkbokförd, om den döpte genom dopet har blivit upptagen i kyrkan. Om den döpte är medlem i en icke- territoriell församling, skall meddelandet i stället sändas till kyrkoherden i den församlingen.
I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse. Lag (1997:56).
11 §
Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrelse, när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan.
I fråga om den som är medlem i en icke-territoriell församling skall meddelandet lämnas av kyrkoherden i den församlingen. Lag (1997:56).
12 §
När valförrättningen fortsätter efter ett avbrott skall valförrättaren i närvaro av vittnena särskilt kontrollera att förseglingen till valurnan inte har brutits.
Sammanräkning av rösterna
Allmänna föreskrifter
13 §
Sedan valsedlarna har avlämnats skall de giltiga valsedlarna ordnas i grupper. Inom varje valsedelsgrupp skall ordningen mellan namnen bestämmas.
När ordningen mellan namnen i varje valsedelsgrupp har bestämts skall platserna fördelas mellan grupperna.
Valsedelsgrupper
14 §
Valsedlar med samma gruppbeteckning bildar en valsedelsgrupp.
Ordningen inom varje valsedelsgrupp
15 §
Ordningen mellan namnen inom varje valsedelsgrupp skall bestämmas genom sär skilda sammanräkningar, i den utsträckning sådana behövs.
16 §
Efter varje sammanräkning skall det namn som enligt 18 § har fått det högsta röstetalet föras upp på en lista för valsedelsgruppen, det ena under det andra. Namnen gäller i den ordningsföljd som de har blivit upp förda på listan.
17 §
Vid varje sammanräkning gäller en valsedel bara för ett namn.
Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge detta namn inte har förts upp på listan. Därefter gäller valsedeln för det namn som står näst efter det namn som redan har förts upp på listan.
18 §
En valsedel som gäller för sitt första namn räknas som en röst.
När den gäller för sitt andra namn räknas den som en halv röst. En valsedel som gäller för sitt tredje namn räknas som en tredjedels röst, och så vidare efter samma grund.
Fördelningen av platser mellan valsedelsgrupperna
19 §
Avser valet bara en plats, skall platsen tillfalla den som står främst på listan för den valsedelsgrupp som har fått flest röster.
20 §
Avser valet flera platser, skall platserna fördelas mellan valsedelsgrupperna.
Platserna fördelas en i taget.
Den grupp som för varje gång får det högsta jämförelsetalet enligt 22 § tilldelas platsen.
21 §
För varje gång en valsedelsgrupp tilldelas en plats skall den genast besättas med den som enligt gruppens lista står närmast i tur att få platsen.
Detta gäller också om den som är berättigad till platsen redan har fått en plats från en eller flera andra grupper.
22 §
Jämförelsetalet för en grupp är lika med det antal röster som valsedelsgruppen har fått, så länge gruppen inte har blivit tilldelad någon plats.
För varje gång som en grupp har tilldelats en plats, skall jämförelsetalet beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal platser som gruppen har tilldelats, ökat med 1.
Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper, skall vardera platsen d ock bara anses som en halv plats vid beräkningen av det antalet platser som har delats ut. Om någon har fått platser från tre grupper, skall varje sådan plats räknas som en tredjedels plats, och så vidare efter samma grund.
23 §
Om valet av ledamöter av kyrkomötet och deras ersättare sker i ett sammanhang, skall jämförelsetalet för valsedelsgrupperna beräknas på nytt enligt 22 § när platserna för ersättarna skall fördelas mellan grupperna. Därvid skall bortses från namn på personer som har utsetts till ledamot.
24 §
Om en valsedelsgrupp har tilldelats platser så många gånger som motsvarar antalet namn på gruppens lista, skall gruppen inte längre räknas vid den fortsatta fördelningen.
Lika röstetal eller jämförelsetal
25 §
Vid lika röstetal eller jämförelsetal skall avgörandet ske genom lottning.
Inträdesordningen för ersättare
26 §
När ersättare har utsetts genom proportionella val skall de tjänstgöra enligt följande:
Den ersättare som har utsetts från en valsedelsgrupp med samma beteckning som den grupp från vilken ledamoten är vald, har företräde framför andra. Av andra ersättare har den företräde som har utsetts från en grupp med högre röstetal.
Inom samma grupp har den ersättare företräde vars namn har blivit tidigare uppfört på gruppens lista enligt 16 §.
Den ersättare som har blivit tilldelad en plats från två eller flera grupper, skall anses vald för den grupp från vilken ersättaren först blev tilldelad platsen.
Övergångsbestämmelser 1993:793
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
Den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst som organist eller kantor skall anses behörig till motsvarande tjänst enligt de nya föreskrifterna.
1993:1323
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
Kyrklig jord som vid utgången av år 1994 utgör löneboställe eller präst-
lönefondsfastighet skall från och med den 1 januari 1995 utgöra prästlöne- fastighet.
Pastoratens prästlönefonder och prästlönejordsfonderna skall upplösas från och med den 1 januari 1995. Medlen skall samtidigt föras över till stiftets prästlönefond.
Kyrklig jord som vid utgången av år 1994 utgör löneboställe och som den 1 januari 1989 utgjorde prästgård skall från och med den 1 januari 1995 utgöra församlingskyrkas fastighet. Därvid skall 41 kap. 1 § andra stycket andra meningen tillämpas. Lag (1994:1849).
Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i fråga om överklagande av beslut enligt 41 kap. som har meddelats före den 1 januari 1995. Lag (1994:1849).
1995:296
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats eller val som har förrättats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1995:1211
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan tillhör även i fortsättningen kyrkan så länge han eller hon inte har anmält sitt utträde.
Den som vid utgången av år 1995 har valts till ett uppdrag som avses i 39 kap. 5 § eller 42 kap. 7 § får inneha uppdraget utan hinder av de nya föreskrifterna om valbarhet.
1996:1229
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
I fråga om stiftsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag tillämpas äldre föreskrifter t.o.m. den 31 december 1997.
En begränsning av förändringarna för pastoraten till följd av denna lag skall ske enligt följande.
Förändringen utgör skillnaden mellan nettot av avgifter och bidrag för pastoraten enligt denna lag för bidragsåret 1997 jämfört med det netto som skulle ha uppkommit samma år om äldre föreskrifter hade tillämpats. Med nettot enligt denna lag avses skillnaden mellan bidrag och avgifter enligt 14 och 17-21 §§. Med nettot enligt äldre föreskrifter avses skillnaden mellan allmänt utjämningsbidrag och allmän kyrkoavgift.
Vid beslut om avgifter och bidrag enligt 26 § skall
-- från nettot för bidragsåret 1997 avräknas tre fjärdedelar av förändringen,
-- från nettot för bidragsåret 1998 avräknas två fjärdedelar av förändringen, och
-- från nettot för bidragsåret 1999 avräknas en fjärdedel av förändringen.
1998:846
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Kostnader till följd av företag enligt vattenlagen
(1983:291) skall vid tillämpningen av den nya lydelsen av 42 kap. 13 § anses som kostnader till följd av vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken.
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.