Inkomstskattelag (1999:1229)

Typ Lag
Publicering 1999-12-16
Senast uppdaterad 2026-01-01
Status I kraft
Departement Finansdepartementet S1
Källa Riksdagen
artiklar 1553
Ändringshistorik JSON API

1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt

1 §

I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt.

I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt hänvisningar. I 2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag.

Skattskyldighet

2 §

Bestämmelser om skattskyldighet finns i 3-7 kap.

Skatter

3 §

Fysiska personer ska betala

1.

kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på förvärvsinkomster),

2.

statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital

(skatt på kapitalinkomster), och

3.

statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond

(expansionsfondsskatt).

Juridiska personer ska betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

4 §

Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt i form av kommunalskatt till hemortskommunen och, om hemortskommunen ingår i en region, regionskatt till den regionen. Vad som avses med hemortskommun framgår av 65 kap. 3 §.

Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.

För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket. Lag (2019:907).

Underlaget för skatten

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster

5 §

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster ska beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den fastställda förvärvsinkomsten.

Från den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Lag (2011:1256).

Fysiska personers skatt på kapitalinkomster

6 §

Fysiska personers skatt på kapitalinkomster ska beräknas på överskottet i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).

Juridiska personers skatt

7 §

Juridiska personers skatt ska beräknas på den beskattningsbara inkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.

Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är den fastställda och den beskattningsbara inkomsten.

För sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 4-6 och 10 §§ minskas den fastställda inkomsten med grundavdrag. Det belopp som återstår är den beskattningsbara inkomsten. Lag (2013:960).

Bestämmelser för olika inkomstslag

8 §

Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika inkomstslagen finns för

  • inkomstslaget tjänst i 10-12 kap.,
  • inkomstslaget näringsverksamhet i 13-40 kap., och
  • inkomstslaget kapital i 41 och 42 kap. Lag (2005:1136).

Gemensamma bestämmelser

9 §

Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om grundavdrag i 63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap. Lag (2002:322).

10 §

Bestämmelser finns om

  • vissa inkomster som är skattefria i 8 kap.,
  • vissa utgifter som inte ska dras av i 9 kap.,
  • kapitalvinster och kapitalförluster i 44-54 kap.,
  • insättningsgaranti och investerarskydd i 55 kap.,
  • fåmansföretag och fåmanshandelsbolag i 56 och 57 kap.,
  • pensionsförsäkringar och pensionssparkonton i 58 kap.,
  • pensionssparavdrag i 59 kap.,
  • familjebeskattning i 60 kap., och
  • värdering av inkomster i annat än pengar i 61 kap. Lag (2007:1419).

Skattens beräkning och skattereduktion

11 §

Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.

Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.

Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbets-inkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och avgift till arbetslöshetskassa finns i 67 kap. Lag (2025:539).

12 §

Har upphävts genom lag (2011:1256).

Beskattningsår

Fysiska personer

13 §

Beskattningsåret är för fysiska personer ett kalenderår.

Om en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) har ett räkenskapsår som inte sammanfaller med kalenderåret och har följt bestämmelserna i 3 kap. bokföringslagen, är beskattningsåret för näringsverksamheten i stället räkenskapsåret.

Om en enskild näringsidkare för över hela eller en del av näringsverksamheten till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, avslutas beskattningsåret för näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den överförda näringsverksamheten enligt god redovisningssed ska tas upp i det övertagande företagets räkenskaper. Lag (2011:1256).

Inkomster i handelsbolag

14 §

Inkomster i ett svenskt handelsbolag ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som handelsbolagets räkenskapsår. Om handelsbolagets räkenskapsår inte överensstämmer med delägarens beskattningsår, ska inkomsterna i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter handelsbolagets räkenskapsår. För delägare som är fysiska personer gäller detta dock bara sådana inkomster som inte ska tas upp i inkomstslaget kapital. Lag (2011:1256).

Juridiska personer

15 §

Beskattningsåret är för juridiska personer räkenskapsåret. För näringsverksamhet som bokföringslagen (1999:1078) inte tillämpas på är dock kalenderåret alltid beskattningsår.

I 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid kvalificerade fusioner och fissioner. Lag (2011:1256).

Hänvisning till andra lagar

16 §

Bestämmelser om

  • förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen (2011:1244),
  • förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, och
  • förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik finns i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Lag (2020:1068).

17 §

Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i

  • lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
  • lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
  • lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, och
  • kupongskattelagen (1970:624).

2 kap. Definitioner och förklaringar

1 §

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:

aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 §

aktiebolag i 4 §

aktiv näringsverksamhet i 23 §

andelsbyte i 48 a kap. 2 §

andelshus i 16 §

artistisk och idrottslig verksamhet i 36 §

barn i 21 §

begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §

begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §

beskattningsår i 1 kap. 13-15 §§ och 37 kap. 19 §

byggnadsinventarier i 19 kap. 19-21 §§

delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 §

delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5 §

delägarrätt i 48 kap. 2 §

dödsbo i 4 kap., se också 3 §

egenavgifter i 26 §

ekonomisk förening i 4 b §

europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §

fast driftställe i 29 §

fastighet i 6 §

fastighetsägare i 7 §

fission i 37 kap. 5 §

fordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§

fusion i 37 kap. 3 §

fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§

fåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och 5 §§

fåmanshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 §§

företagsledare i 56 kap. 6 §

försäkringsföretag i 4 d §

förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §

handelsbolag i 5 kap., se också 3 §

hemortskommun i 65 kap. 3 § andra och tredje styckena

hyreshus i 15 §

hyreshusenhet i 15 §

i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a §

ideell förening i 4 c §

industrienhet i 15 §

inventarier i 18 kap. 1 §

investeringssparkonto i 42 kap. 35 §

investmentföretag i 39 kap. 15 §

juridisk person i 3 §

kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §

kapitaltillgång i 25 kap. 3 §

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 25 kap. 3-5 §§

koncern (svensk) i 5 §

kooperativ förening i 39 kap. 21 §

kvalificerad andel i 57 kap. 4-7 §§

kvalificerad fission i 37 kap. 6 §

kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §

kvalificerad rederiverksamhet i 39 b kap. 3-5 §§

lagertillgång i 17 kap. 3 §

lantbruksenhet i 15 §

livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §

lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5-8 §§

makar i 20 §

markanläggning i 20 kap. 2 §

markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§

marknadsvärdet i 61 kap. 2 §

marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 §

medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §

näringsbetingad andel i 24 kap. 32 §

näringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 §§

näringsbostadsrätt i 19 §

näringsfastighet i 14 §

närstående i 22 §

obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3-5 §

obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §

omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §

option i 44 kap. 12 §

partiell fission i 38 a kap. 2 §

passiv näringsverksamhet i 23 §

pension i 10 kap. 5 §

pensionsförsäkring i 58 kap. 2 §

pensionssparkonto i 58 kap. 21 §

PEPP-produkt i 37 §

personaloption i 10 kap. 11 §

prisbasbelopp i 27 §

privatbostad i 8-12 §§

privatbostadsfastighet i 13 §

privatbostadsföretag i 17 §

privatbostadsrätt i 18 §

rörelse i 24 §

sambor i 20 §

sjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§

skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §

skatteavtal i 35 §

skattemässigt värde i 31-33 §§

småhus i 15 §

småhusenhet i 15 §

statslåneräntan i 28 §

svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 §

svensk koncern i 5 §

Sverige i 30 §

taxeringsenhet i 15 §

taxeringsvärde i 15 §

termin i 44 kap. 11 §

underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 §

uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 §

utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 §

utländsk juridisk person i 6 kap. 8 §

utländskt bolag i 5 a §

uttagsbeskattning i 22 kap. 7 §

verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 §

verksamhetsgren i 25 §

vinstandelslån i 24 kap. 10 §

återföring av avdrag i 34 §

ägarlägenhet i 15 §

ägarlägenhetsenhet i 15 §

ömsesidigt försäkringsföretag i 4 e §. Lag (2022:1753).

Utländska motsvarigheter

2 §

De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.

Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, regeringen, regioner, kommuner och kommunalförbund. Lag (2019:907).

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

2 a §

Om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid ingången av ett beskattningsår ska staten vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag anses som medlem under hela beskattningsåret. Lag (2007:1419).

Juridisk person

3 §

Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas på

  • dödsbon,
  • svenska handelsbolag, eller
  • juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som avses i 6 kap. 6 § andra stycket.

Bestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas också på värdepappersfonder och specialfonder.

Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.

Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2 §.

I vilka fall utländska associationer anses som eller behandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 §. Lag (2013:569).

Aktiebolag

4 §

Europabolag räknas som aktiebolag. Lag (2011:68).

Kreditinstitut

4 a §

Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Lag (2004:438).

Ekonomisk förening

4 b §

Europakooperativ, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier), försäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar räknas som ekonomiska föreningar. Lag (2019:787).

Ideell förening

4 c §

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser räknas som ideella föreningar. Lag (2016:1060).

Försäkringsföretag

4 d §

Tjänstepensionsföretag enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag räknas som försäkringsföretag. Lag (2019:787).

Ömsesidigt försäkringsföretag

4 e §

Ömsesidigt tjänstepensionsbolag enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag räknas som ömsesidigt försäkringsföretag. Lag (2019:787).

Svensk koncern

5 §

Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller andra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern.

Vad som sägs i första stycket gäller dock inte i fråga om sådan koncern som avses i 2 kap. 7 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Lag (2023:879).

Utländskt bolag

5 a §

Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag.

Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Lag (2003:1086).

Fastighet

6 §

Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom.

Detsamma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare.

Vad som sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter.

Vad som sägs om fastighet gäller också tomträtt. Lag (2003:1202).

Fastighetsägare

7 §

Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på det sätt som anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) räknas som fastighetsägare.

Privatbostad

8 §

Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.

Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.

Med privatbostad avses också en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Lag (2009:107).

9 §

Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lantbruksenhet räknas inte som privatbostad annat än vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap.

Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad.

Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lag (2006:1520).

10 §

Frågan om en bostad ska räknas som privatbostad under ett visst kalenderår ska bestämmas på grundval av förhållandena vid årets utgång. Om bostaden överlåts under året, ska i stället förhållandena på överlåtelsedagen vara avgörande. Lag (2007:1419).

11 §

Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma ägare inte längre ska räknas som privatbostad, ska den ändå räknas som privatbostad under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om inte ägaren begär annat. Om bostaden övergår till en ny ägare under kalenderåret därefter, ska den räknas som privatbostad för den gamle ägaren under det året också, om han inte begär annat.

Första stycket tillämpas också om det, i samband med att en bostad övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, inträffar något som gör att bostaden inte längre ska räknas som privatbostad. Lag (2007:1419).

12 §

Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en privatbostad, ska den räknas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, om bostaden fortfarande är av sådant slag att den kan vara en privatbostad. Lag (2007:1419).

Privatbostadsfastighet

13 §

Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning att småhuset eller ägarlägenheten är en privatbostad,

1.

småhus med mark som utgör småhusenhet,

2.

småhus på annans mark,

3.

småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, och

4.

ägarlägenhetsenhet.

Med privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten är att bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken gäller vad som sägs om privatbostad i 10-12 §§. Lag (2009:107).

Näringsfastighet

14 §

Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en privatbostadsfastighet.

Småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, taxeringsenhet och taxeringsvärde

15 §

Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighetstaxeringslagen. Lag (2018:1206).

Andelshus

16 §

Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller flera, antingen direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare.

Privatbostadsföretag

17 §

Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet

1.

till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, eller

2.

uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.

Med privatbostadsföretag avses vid tillämpningen av 46 och 47 kap. också motsvarande utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2006:1520).

Privatbostadsrätt

18 §

Med privatbostadsrätt avses en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna bostaden är en privatbostad.

Näringsbostadsrätt

19 §

Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett privatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt.

En andel i en kooperativ hyresrättsförening är dock inte en näringsbostadsrätt. Lag (2016:115).

Makar och sambor

20 §

Bestämmelser om makar ska tillämpas också på sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn. Lag (2007:1419).

Barn

21 §

Styvbarn och fosterbarn räknas som barn.

Närstående

22 §

Med närstående avses

  • make,
  • förälder,
  • mor- och farförälder,
  • avkomling och avkomlings make,
  • syskon, syskons make och avkomling, och
  • dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i.

Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.

Aktiv och passiv näringsverksamhet

23 §

Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning.

Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet.

Självständig näringsverksamhet som bedrivs utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anses alltid som passiv näringsverksamhet. Lag (2015:775).

Rörelse

24 §

Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen.

Verksamhetsgren

25 §

Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.

Egenavgifter

26 §

Bestämmelserna om egenavgifter ska tillämpas inte bara på egenavgift enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) utan också på

  • särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och
  • allmän löneavgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Lag (2007:1419).

Prisbasbelopp

27 §

Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde för det kalenderår då beskattningsåret gick ut. Lag (2011:1256).

Statslåneräntan

28 §

Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den statslåneränta som Riksgäldskontoret fastställt att gälla för den period under vilken tidpunkten infaller.

Fast driftställe

29 §

Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt

  • plats för företagsledning,
  • filial,
  • kontor,
  • fabrik,
  • verkstad,
  • gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar,
  • plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, och
  • fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.

Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas här.

Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga näringsverksamhet.

Sverige

30 §

Med Sverige avses Sveriges land-, luft- och sjöterritorium samt de områden utanför sjöterritoriet som framgår av bilaga 4 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. Lag (2017:1279).

Skattemässigt värde

31 §

Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar avses det värde som tillgången tas upp till vid beräkningen av resultatet av en näringsverksamhet.

I fråga om fastigheter ska hänsyn tas till värdeminskningsavdrag som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. Lag (2007:1419).

32 §

Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om tillgången hade avyttrats.

I fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 45 kap. 13 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Sådana gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 § första stycket 1-4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. ska återföras vid en avyttring av fastigheten ska minska anskaffningsutgiften. Bestämmelsen i 26 kap. 5 § och 45 kap. 16 § ska inte tillämpas.

I fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 46 kap. 11 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Lag (2007:1419).

33 §

Med skattemässigt värde på inventarier avses anskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

Första stycket ska tillämpas på patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2007:1419).

Återföring

34 §

Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som motsvarar ett gjort avdrag tas upp som intäkt.

Skatteavtal

35 §

Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av dubbelbeskattning på inkomst och, i förekommande fall, på förmögenhet som ingåtts av Sverige med en annan stat eller utländsk jurisdiktion, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Lag (2004:985).

Artistisk och idrottslig verksamhet

36 §

Med artistisk och idrottslig verksamhet avses detsamma som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lag (2009:1060).

PEPP-produkt

37 §

Med PEPP-produkt avses en paneuropeisk privat pensionsprodukt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt). Lag (2022:1753).

AVD. II SKATTSKYLDIGHET

3 kap. Fysiska personer

1 §

Detta kapitel gäller för fysiska personer.

Det finns bestämmelser om

  • obegränsat skattskyldiga i 3-16 §§,
  • begränsat skattskyldiga i 17-21 §§, och
  • skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra periodiska inkomster i 22 och 23 §§.

För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap. Lag (2013:960).

2 §

Bestämmelser om skattskyldighet finns för

  • delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,
  • delägare i vissa samfälligheter i 6 kap. 6 § andra stycket, och
  • delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. Lag (2003:1086).

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

3 §

Följande personer är obegränsat skattskyldiga:

1.

Den som är bosatt i Sverige.

2.

Den som stadigvarande vistas i Sverige.

3.

Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här.

Första stycket gäller inte sådana personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2-4 är begränsat skattskyldiga.

4 §

Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat skattskyldig.

Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make och barn under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och är svensk medborgare.

5 §

Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller någon annan som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är obegränsat skattskyldig om

  • artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett Europeiskt universitetsinstitut ska tillämpas på honom,
  • han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig, och
  • han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst vistas i en annan stat inom Europeiska unionen.

Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make som inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden om och underhåller.

En sådan person som avses i första eller andra stycket ska vid tillämpning av ett skatteavtal mellan den stat där personen vistas och Sverige anses ha hemvist i Sverige. Lag (2007:1419).

6 §

I artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier finns bestämmelser om var unionens tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt protokollet ska tillämpas på, ska anses bosatta. Lag (2011:293).

7 §

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:

  • om han är svensk medborgare,
  • hur länge han var bosatt här,
  • om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,
  • om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,
  • om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,
  • om han har sin familj här,
  • om han bedriver näringsverksamhet här,
  • om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här,
  • om han har en fastighet här, och
  • liknande förhållanden.

Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2007:1419).

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

8 §

Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.

Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands

9 §

En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Detta gäller dock inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, regioner, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Ettårsregeln gäller inte heller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet. Lag (2019:907).

10 §

Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte infaller i början eller slutet av anställningen utomlands räknas in i den tid för vistelse som anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår.

11 §

Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.

12 §

Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning ombord på fartyg.

Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av anställningen om

  • vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod, och
  • arbetsgivaren hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Med oceanfart avses

  • fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira, och
  • fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden
  • Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd. Lag (2005:898).

13 §

Om den skattskyldige när han började anställningen utomlands på goda grunder kunde anta att han på grund av bestämmelserna i 9 § eller 12 § andra stycket inte skulle vara skattskyldig för inkomsten av anställningen men det under anställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som medför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet inte finns, ska han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade förhållandena beror på omständigheter som han inte kunnat råda över och en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig. Lag (2007:1419).

14 §

Har upphävts genom lag (2004:654).

Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul

15 §

En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst av sin tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om han är svensk eller utländsk medborgare.

Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset

16 §

Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag som anvisas av staten.

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

17 §

Följande personer är begränsat skattskyldiga:

1.

Den som inte är obegränsat skattskyldig.

2.

Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal. Detta gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och var begränsat skattskyldig när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess personal.

3.

Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i 2, om maken eller barnet bor hos denne och inte är svensk medborgare.

4.

Den som är personlig tjänare hos en sådan person som avses i 2, om han bor hos denne och inte är svensk medborgare.

Innebörden av begränsad skattskyldighet

18 §

Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i

1.

inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen

(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 3 och 4 samt 6 a § den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,

2.

inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,

3.

inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,

4.

inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt,

5.

inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter,

6.

inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond, samt inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för återförda avdrag för ersättningsfond,

7.

inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto, skogsskadekonto eller naturvårdskonto som avses i 21 kap.,

8.

inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige,

9.

inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige,

10.

inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige,

11.

inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp enligt

47 kap.,

12.

inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar,

13.

inkomstslaget kapital för återfört investeraravdrag enligt

43 kap., och

14.

inkomstslaget näringsverksamhet för återförda skogsavdrag.

Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.

Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 12 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2-4. Lag (2026:114).

19 §

Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten ska tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.

Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar delägarrätter enligt 48 kap. 2 §, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Skattskyldigheten omfattar dock inte

1.

andelar i värdepappersfonder och specialfonder, eller

2.

delägarrätter som förvaras på ett investeringssparkonto, förutom tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.

Undantaget från skattskyldighet i andra stycket 2 gäller inte kapitalvinster på andra delägarrätter än andelar i värdepappersfonder eller specialfonder som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a §.

Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att

1.

delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara omfattas om de förvärvats under tiden som den skattskyldige har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, och

2.

delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter eller andelar som avses i 1 ska anses förvärvade vid samma tidpunkt som det ursprungliga förvärvet.

Vad som sägs i fjärde stycket tillämpas inte i fråga om delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag. Lag (2013:569).

19 a §

Skattskyldigheten enligt 19 § första stycket gäller också kapitalvinst på avyttrade andelar som ska tas upp som intäkt enligt 48 a kap. 11 §.

Första stycket gäller bara om den skattskyldige vid något tillfälle under det kalenderår då kapitalvinsten ska tas upp som intäkt eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2009:1229).

20 §

En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst respektive ett positivt räntefördelningsbelopp. Lag (2007:1419).

Skattskyldighet enligt andra lagar

21 §

Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

  • lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
  • lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och
  • kupongskattelagen (1970:624).

Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska inkomster

22 §

Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt enligt pensionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår något mål om äktenskapsskillnad, är han - i stället för förvärvaren - skattskyldig under hela sin livstid för de pensionsbelopp som faller ut. Detta gäller dock inte om överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för periodiskt understöd till förvärvaren om han hade lämnat sådant.

23 §

Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst, är överlåtaren - i stället för förvärvaren - skattskyldig för utfallande belopp. Detta gäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva och bibehålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om han hade betalat ut det.

Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första stycket för delägarna i handelsbolaget.

4 kap. Dödsbon

1 §

Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.

Det som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas under dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

Senare beskattningsår

2 §

För ett dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

3 §

För ett dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för utländska bolag.

5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska intressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer

1 §

Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster. Inkomsterna ska i stället beskattas hos delägarna. Lag (2007:1419).

2 §

Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).

Vad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt om delägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i dem.

2 a §

Obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är skattskyldiga för personens inkomster. Med en i utlandet delägarbeskattad juridisk person avses en utländsk juridisk person vars inkomster beskattas hos delägare i den utländska stat där personen hör hemma. Lag (2003:1086).

3 §

Varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje obegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska beskattas för så stort belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej.

När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas

  • 3 kap. för fysiska personer,
  • 4 kap. för dödsbon, och
  • 6 kap. för juridiska personer. Lag (2007:1419).

6 kap. Juridiska personer

1 §

Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna i 6 § andra stycket gäller också för fysiska personer.

Det finns bestämmelser om

  • obegränsat skattskyldiga i 3-6 §§,
  • begränsat skattskyldiga i 7-18 §§, och
  • skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster i 19 §.

I 6 a kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift. I 7 kap.

finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer. Lag (2004:614).

2 §

Bestämmelser om skattskyldighet finns för

  • delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,
  • delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, och
  • delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. Lag (2003:1086).

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

3 §

Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på grund av sin registrering eller, om registrering inte har skett, platsen för styrelsens säte eller någon annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska personer.

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

4 §

Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.

Svenska värdepappersfonder och specialfonder

5 §

Svenska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569).

Samfälligheter

6 §

Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller regleringssamfällighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfällighetens inkomster enligt 4 §.

Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta andra samfälligheter än sådana som avses i första stycket, är inte själva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadsposterna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som för varje delägare motsvarar hans andel. Lag (2000:1341).

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

7 §

Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.

8 §

Med utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,

1.

den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,

2.

den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och

3.

enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa.

Även om villkoren enligt första stycket inte är uppfyllda ska bestämmelserna om utländska juridiska personer tillämpas också på utländska associationer som

1.

bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293)

om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, eller

2.

bedriver tjänstepensionsverksamhet i Sverige enligt samma lag som avses i 1. Lag (2008:134).

9 §

Bestämmelserna om utländska bolag ska tillämpas också på utländska stater och utländska menigheter.

I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som gäller för utländska bolag ska tillämpas på vissa dödsbon. Lag (2007:1419).

10 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

10 a §

Utländska värdepappersfonder och specialfonder är begränsat skattskyldiga. Lag (2013:569).

Innebörden av begränsad skattskyldighet

11 §

Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för

1.

inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,

2.

inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras,

3.

inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar,

4.

inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,

5.

återförda avdrag för periodiseringsfond och ersättningsfond,

6.

schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §,

7.

återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap.,

8.

inkomst från ett svenskt handelsbolag, om den begränsat skattskyldige

  • inte beskattas för inkomsten i den stat där denne hör hemma på grund av klassificeringen i skattehänseende av handelsbolaget enligt denna stats lagstiftning, och
  • anses vara i intressegemenskap med handelsbolaget enligt 24 b kap. 3 §, och
9.

återförda skogsavdrag.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.

En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst. Lag (2026:114).

12 §

Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den del av inkomsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska personen är skattskyldiga för enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §. Lag (2003:1086).

Utländska värdepappersfonder och specialfonder

13 §

Utländska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569).

14 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

15 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

16 §

Har upphävts genom lag (2003:1086).

16 a §

Har upphävts genom lag (2011:1271).

Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst

17 §

Regeringen får befria en utländsk stat från skattskyldighet för inkomst av en fastighet som är avsedd för den utländska statens beskickning eller konsulat i Sverige.

Detta gäller dock bara om den utländska staten åtar sig att medge motsvarande befrielse.

Skattskyldighet enligt andra lagar

18 §

Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

  • lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och
  • kupongskattelagen (1970:624).

Skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster

19 §

Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid överlåtelse av rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst gäller också för juridiska personer.

6 a kap. Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift

Innehåll

1 §   Detta kapitel gäller för vissa juridiska personer som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas. Lag (2004:614).

Huvudregel

2 §   Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket tillämpas inte om de villkor som anges i 3-6 §§ är uppfyllda. Lag (2004:614).

Villkor

Betalaren

3 §   Betalaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, och vara

  • obegränsat skattskyldig, eller
  • begränsat skattskyldig samt bedriva näringsverksamhet från ett fast driftställe här. Lag (2007:1419).

Mottagaren

4 §   Mottagaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, samt

1.

enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) anses höra hemma där och inte enligt ett skatteavtal ha hemvist utanför EU,

2.

utan rätt till undantag vara skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 6 a.2, eller en motsvarande eller i huvudsak likartad skatt som införts efter den 26 juni 2003, och 3. ta emot ersättningen för egen del. Lag (2007:1419).

5 §   Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om mottagaren av ersättningen har ett fast driftställe utanför Europeiska unionen och den rättighet eller tillgång som ersättningen avser faktiskt hänför sig till det fasta driftstället. Lag (2004:614).

Intressegemenskap

6 §   Betalaren och mottagaren av ersättningen ska ha intressegemenskap.

Med intressegemenskap enligt första stycket avses att 1. ett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra företaget, eller

2.

minst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av ett annat företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen. Lag (2007:1419).

Oriktig prissättning

7 §   Om ersättningen är högre än vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel bara på det belopp som hade betalats om företagen inte hade haft intressegemenskap. Lag (2004:614).

7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för

  • staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §,
  • stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund i 3-11 §§,
  • vissa andra juridiska personer i 15-20 §§, och
  • ägare av vissa fastigheter i 21 §.

Vad som sägs om ett registrerat trossamfund gäller även för självständiga organisatoriska delar av ett sådant samfund.

I fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de inkomster som de är skattskyldiga för enligt 6 kap. Lag (2013:960).

Helt undantagna juridiska personer

2 §

Helt undantagna från skattskyldighet är

1.

staten,

2.

regioner, kommuner och kommunalförbund,

3.

pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., och

4.

samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser. Lag (2019:907).

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Skattskyldighet

3 §

Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i 4-6 §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §.

Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4-6 och 10 §§ är dock inte skattskyldiga för

1.

sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från

a)

verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som avses i 4 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål,

b)

verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som uppkommit genom främjandet av sådana ändamål som avses i

4 §,

c)

verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete,

d)

verksamhet som bedrivs med stöd av 6 kap. spellagen

(2018:1138), eller

e)

verksamhet som inte avses i c eller d och som av hävd har använts som finansieringskälla för ideellt arbete, eller

2.

inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Vid tillämpningen av andra stycket 1 d ska verksamheten ses som en självständig näringsverksamhet. Lag (2018:1143).

Ändamålskravet

4 §

Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål.

Med allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som främjar

  • idrott,
  • kultur,
  • miljövård,
  • omsorg om barn och ungdom,
  • politisk verksamhet,
  • religiös verksamhet,
  • sjukvård,
  • social hjälpverksamhet,
  • Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet,
  • utbildning,
  • vetenskaplig forskning, eller
  • en annan likvärdig verksamhet.

Stiftelsens ändamål får inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. Föreningens eller trossamfundets ändamål får inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. Lag (2013:960).

Verksamhetskravet

5 §

Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.

Om verksamhetskravet inte är uppfyllt under beskattningsåret, får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret samt det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960).

Fullföljdskravet

6 §

Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska under beskattningsåret i skälig omfattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål enligt 4 §. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts under en period av flera beskattningsår.

Fullföljdskravet är uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan antas vara tillfälligt. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till om kravet har uppfyllts de föregående beskattningsåren samt förutsättningarna för att det kommer att uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960).

7 §

Vid bedömningen av om fullföljdskravet är uppfyllt ska sådana intäkter beaktas som enligt 3 § inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag för schablonintäkter enligt 42 kap. 43 § och kapitalvinster. Även följande intäkter ska beaktas, om intäkterna inte ska tas upp till beskattning enligt denna lag:

1.

Medlemsavgifter och andra avgifter för deltagande i den allmännyttiga verksamheten.

2.

Stöd eller bidrag.

3.

Förvärv genom testamente eller gåva.

Intäkter som avses i första stycket 2 och 3 ska dock beaktas bara om det framgår av omständigheterna att avsikten är att de ska användas direkt för verksamheten.

Intäkter som avses i första stycket ska minskas med kostnader för att förvärva och bibehålla dessa intäkter. Lag (2013:960).

8 §

Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet för en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening eller ett trossamfund avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen eller trossamfundet.

Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen eller trossamfundet ska ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som kan komma att påföras föreningen eller trossamfundet på grund av omprövning av besluten om slutlig skatt för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 9 §.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:960).

9 §

Om den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i beslutet, ska skattskyldigheten prövas som om undantaget inte hade medgetts. Lag (2013:960).

Öppenhetskravet

10 §

En ideell förening eller ett registrerat trossamfund får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat. Lag (2013:960).

11 §

Ideella föreningars central-, distrikts- eller samarbetsorganisationer anses som öppna om deras medlemmar utgörs av föreningar som uppfyller kravet i 10 §.

Ett registrerat trossamfund anses som öppet om den del av trossamfundet där medlemsantagning sker uppfyller kravet i 10 §. Lag (2013:960).

12 §

Har upphävts genom lag (2013:960).

13 §

Har upphävts genom lag (2013:960).

14 §

Har upphävts genom lag (2013:960).

Vissa andra juridiska personer

15 §

Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §:

  • sådana domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska kyrkan, i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar som är avsedda för Svenska kyrkans verksamhet,
  • sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte,
  • barmhärtighetsinrättningar, och
  • hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt.

En juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.

16 §

Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

  • akademier,
  • allmänna undervisningsverk,
  • studentkårer vid statliga universitet och högskolor som avses i 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) och nationer vid Uppsala universitet eller Lunds universitet som avses i 4 kap. 15 § högskolelagen samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt högskolelagen eller föreskrift som meddelats med stöd av högskolelagen ansvarar för,
  • regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,
  • arbetslöshetskassor,
  • personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall eller utbildning,
  • stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa eller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli arbetslösa eller att lämna understöd vid utbildning eller att lämna permitteringslöneersättning, och
  • bolag eller andra juridiska personer som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning. Lag (2013:960).

17 §

Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

  • Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,
  • Nobelstiftelsen,
  • Right Livelihood Award Stiftelsen,
  • Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,
  • Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond,
  • Stiftelsen Industrifonden,
  • Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond,
  • Stiftelsen Norrlandsfonden,
  • Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet,
  • Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin - PROTEKO,
  • Stiftelsen Svenska bibelsällskapets bibelfond,
  • Stiftelsen Svenska Filminstitutet,
  • Stiftelsen Sveriges Nationaldag,
  • Stiftelsen TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne,
  • Stiftelsen UV-huset,
  • Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,
  • Svenska skeppshypotekskassan,
  • Svenska UNICEF-kommittén,
  • Sveriges export- och investeringsråd, och
  • Sveriges Standardiseringsförbund, så länge dess vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna. Lag (2018:1143).

18 §

Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i 15-17 §§ tillämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. Vid tillämpning av fullföljdskravet ska stiftelserna anses främja ett allmännyttigt ändamål.

Vid tillämpning av fullföljdskravet beaktas inte avgifter som betalas av arbetsgivare till stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med sådana ändamål som anges i 16 §.

Om det finns särskilda krav när det gäller verksamheten eller liknande, tillämpas bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. När det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva viss verksamhet gäller dock det. Lag (2017:907).

19 §

Har upphävts genom lag (2011:68).

20 §

Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet för inkomst som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.

Ägare av vissa fastigheter

21 §

Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för inkomst av fastigheten i den utsträckning den används för ändamål som avses i den paragrafen.

För sådan ideell förening eller registrerat trossamfund som uppfyller kraven i 4-6 och 10 §§ tillämpas dock i stället 3 § andra stycket 2. Lag (2013:960).

AVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE AVDRAGSGILLA UTGIFTER

8 kap. Inkomster som är skattefria

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster är skattefria vid inkomstbeskattningen.

Arv, gåva m.m.

2 §

Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria.

En fastighet anses dock avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger

1.

fastighetens skattemässiga värde om den är en näringsfastighet, eller

2.

fastighetens omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet. Lag (2017:625).

Spelvinster och tävlingsvinster

3 §

Vinster i lotterier och kombinationsspel samt vid vadhållning är skattefria om

  • spelet tillhandahålls av någon som har licens enligt spellagen (2018:1138) och spelet kräver licens enligt samma lag,
  • spelet tillhandahålls i Sverige och spelet inte kräver licens enligt spellagen, eller
  • spelet tillhandahålls i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och spelet inte kräver licens i Sverige.

Vinster vid vinstdragning på premieobligation är skattefria om vinstdragningen avser svenska premieobligationer eller om premieobligationen ställts ut i en stat inom EES. Lag (2018:2039).

4 §

Tävlingsvinster är skattefria om de

  • inte hänför sig till anställning eller uppdrag,
  • inte består av kontanter eller liknande, och
  • avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre procent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor.

Stipendier

5 §

Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de

  • inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning, och
  • inte betalas ut periodiskt.

Av 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är skattefria.

Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte ska tas upp som inkomst finns i 11 kap. 47 §. Lag (2007:1419).

Tillägg och räntor

6 §

Tillägg enligt 37 kap. 15 § första stycket och 98 kap. 7 § första stycket socialförsäkringsbalken är skattefria. Lag (2010:1277).

7 §

Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser är skattefria:

  • 40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
  • 2 kap. 14 § tullagen (2016:253), och
  • 65 kap. 2 §, 4 § tredje stycket samt 16, 17 och 20 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2016:274).

8 §

Räntor som enligt bestämmelserna i 17 kap. 4 § 1 och 2 skatteförfarandelagen (2011:1244) inte anges i kontrolluppgifter är skattefria om de för den skattskyldige under beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor. Lag (2011:1256).

Bidrag till kostnader för barn

9 §

Följande bidrag enligt socialförsäkringsbalken är skattefria:

  • barnbidrag,
  • underhållsstöd,
  • adoptionsbidrag, och
  • efterlevandestöd. Lag (2010:1277).

Bidrag till bostadskostnader

10 §

Bostadsbidrag, bostadstillägg och boendetillägg enligt socialförsäkringsbalken samt kommunalt bostadstillägg till handikappade är skattefria. Lag (2011:1516).

Bistånd

11 §

Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400) och äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria. Lag (2025:422).

12 §

Bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. är skattefria.

Ersättningar till nyanlända invandrare

13 §

Etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning till vissa nyanlända invandrare är skattefria. Lag (2017:588).

Ersättningar på grund av kapitalförsäkring och utbetalningar från en PEPP-produkt

14 §

Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring och utbetalningar från en PEPP-produkt är skattefria.

Av 44 kap. 40 § framgår att en kapitalvinst vid avyttring av en kapitalförsäkring eller en PEPP-produkt inte ska tas upp. Lag (2022:1753).

Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.

Försäkringsersättningar

15 §

Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas ut på grund av en försäkring är skattefria. Detta gäller dock inte ersättningar

1.

i form av pension,

2.

i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §, eller

3.

på grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller skadestånds-försäkring om ersättningen avser förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt.

Med skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter den försäkrade det skadestånd som han har rätt till för personskada vid överfall och liknande.

Bestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom m.m. som grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §. Bestämmelser om ersättningar som betalas ut på grund av avtalsgruppsjukförsäkring finns i 11 kap. 20 § och 15 kap. 9 §. Lag (2018:523).

Offentliga ersättningar

16 §

Merkostnadsersättning enligt 50 kap. socialförsäkringsbalken och ersättning för merutgifter för resor enligt 27 kap. 5 § samma balk är skattefria. Lag (2018:1268).

17 §

Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap. Lag (2004:790).

18 §

Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommuners eller regioners medel till en vårdbehövande är skattefria. Lag (2019:907).

19 §

Assistansersättningar enligt 51 kap.

socialförsäkringsbalken och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria. Lag (2010:1277).

20 §

Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom statens riskgarantier för totalförsvarspliktiga, de som genomgår eller har genomgått militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter samt de som tjänstgör i Polisens utlandsstyrka och i Försvarsmakten i en internationell militär insats är skattefria. Lag (2010:462).

Ersättningar till arbetsgivare

21 §

Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare som enligt 27 kap. 56 eller 57 § socialförsäkringsbalken har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte ska dras av. Lag (2010:1277).

Ersättningar vid sakskador

22 §

Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock inte till den del

  • ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet, eller
  • ersättningen betalas ut på grund av garantier av insättningar, investerarskydd eller försäkring enligt 55 kap.

och avser ersättning för ränta eller för finansiella instrument.

I 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som avses i första stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av kapitalvinst på fastighet. Lag (2008:813).

23 §

Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när ett fartyg förolyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas från redare till arbetstagare som har sjöinkomst.

Återbäring på grund av försäkring

24 §

Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på grund av en försäkring är skattefria, om premien för försäkringen inte får dras av. Detta gäller dock inte utbetalningar på grund av pensionsförsäkringar. Lag (2018:523).

Underhåll till patient eller till intagen

25 §

Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på kriminalvårdsanstalt och liknande ersättningar är skattefria.

Begravningshjälp

26 §

Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension som avser tid efter den pensionsberättigades död.

Ersättningar vid inställelse i domstol

27 §

Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av allmänna medel till den som inställt sig inför domstol eller annan myndighet är skattefria till den del ersättningen utgör reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan.

Detta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.

Bär-, svamp- och kottplockning

28 §

Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst. Lag (2006:1354).

Blodgivning m.m.

29 §

Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod, modersmjölk eller organ är skattefria.

Hittelön m.m.

30 §

Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig till anställning eller uppdrag:

1.

hittelön,

2.

ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och

3.

ersättning till den som har bidragit till eller avsett att bidra till

  • att förebygga brott,
  • att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller
  • att föremål tas i beslag. Lag (2003:1194).

Ersättningar vid självförvaltning

31 §

Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma belopp.

Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande sammanslutningar.

9 kap. Utgifter som inte får dras av

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som inte får dras av.

Levnadskostnader m.m.

2 §

Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av.

Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket.

3 §

Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar till personer i den skattskyldiges hushåll får inte dras av.

Svenska allmänna skatter

4 §

Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt och kupongskatt. Lag (2007:1406).

Utgifter för vissa skattefria inkomster

5 §

Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för förvärv av inkomsten dras av.

Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från ett utländskt bolag till en svensk juridisk person och som inte ska tas upp enligt 24 kap. 35 §. Lag (2018:1206).

Bär-, svamp- och kottplockning

6 §

Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp och kottar får dras av bara till den del utgifterna överstiger sådana inkomster som inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.

Räntor och avgifter

7 §

Följande räntor och avgifter får inte dras av:

  • räntor enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395),
  • räntor enligt 19 kap. 47 § socialförsäkringsbalken,
  • avgifter enligt 37 kap. 15 § andra stycket och 98 kap. 7 § andra stycket socialförsäkringsbalken, och
  • räntor på sådana lån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 §. Lag (2010:1277).

8 §

Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser får inte dras av:

  • 5 kap. 8 § vägtrafikskattelagen (2006:227) eller 8 § lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,
  • 2 kap. 8-11 §§ tullagen (2016:253), och
  • 65 kap. 2 §, 4 § första stycket, 5-13 och 19 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).

Dröjsmålsavgifter och ränta som beräknas enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift får inte dras av. Lag (2016:274).

Sanktionsavgifter

9 §

Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte dras av.

Mutor

10 §

Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar får inte dras av.

Arbetsgivaransvar

11 §

Belopp som en utbetalare är skyldig att betala enligt 59 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) får inte dras av. Lag (2011:1256).

AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST

10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst

1 §

Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.

Med tjänst avses

1.

anställning,

2.

uppdrag, och

3.

annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.

Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och om

  • tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldige, eller
  • det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången. Lag (2007:1419).

2 §

Som tjänst behandlas rätt till

1.

pension,

2.

livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,

3.

engångsbelopp på grund av personskada,

4.

undantagsförmåner, och

5.

sådana förmåner som avses i 11 kap. 30 § andra och tredje styckena, 31-36 och 46 §§. Lag (2018:523).

3 §

Till inkomstslaget tjänst räknas

1.

utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,

2.

kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning som anges i 50 kap. 7 §,

3.

penninglån som avses i 11 kap. 45 §,

Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.

Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens. Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.