Inkomstskattelag (1999:1229)

Den skattskyldiges högsta pensionssparavdrag ska beräknas med utgångspunkt i hans avdragsgrundande inkomster. Beräkningen ska grundas på antingen beskattningsårets eller det föregående beskattningsårets inkomster. Lag (2007:1419).

4 §

Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av de avdragsgrundande inkomsterna. Med avdragsgrundande inkomst avses

• pensionssparavdraget,

• avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pensionssparavdrag, och

• avdrag för avsättning för egenavgifter, och 2. överskott i inkomstslaget tjänst minskat med sådana lån, utdelningar och kapitalvinster som enligt 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Lag (2007:1419).

5 §

För avdragsgrundande inkomst av anställning får pensionssparavdraget inte överstiga vare sig 35 procent av inkomsten eller 10 prisbasbelopp.

För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet får pensionssparavdraget inte överstiga vare sig 35 procent av inkomsten eller 10 prisbasbelopp. Lag (2015:775).

Flera näringsverksamheter

6 §

Om den skattskyldige har avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet från flera näringsverksamheter, får pensionssparavdraget inte överstiga det avdrag som kunnat göras om inkomsten avsett en enda näringsverksamhet.

Avdrag ett senare beskattningsår

7 §

Om en premie eller en inbetalning helt eller delvis inte får dras av enligt 3-6 §§, ska återstående belopp dras av nästa beskattningsår. Avdrag ska då i första hand göras för de betalningar som görs det beskattningsåret. Det sammanlagda avdraget får inte vara större än som följer av 3-6 §§ för sistnämnda beskattningsår. Lag (2007:1419).

Dispens

Beslut om dispens

8 §

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionssparavdrag görs med ett högre belopp än som följer av 3-7 §§. Bestämmelser om detta finns i 9-12 §§.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).

Tjänst

9 §

För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket medge pensionssparavdrag med högst samma belopp som för sådana inkomster som avses i 5 § första stycket. För skattskyldiga som fått särskild ersättning i samband med att en anställning upphört och som inte har ett betryggande pensionsskydd, får Skatteverket medge avdrag med ett högre belopp. Lag (2015:775).

Näringsverksamhet som upphör

10 §

För skattskyldiga som har bedrivit näringsverksamhet direkt eller indirekt, som har upphört med driften av denna och som inte har skaffat sig ett betryggande pensionsskydd under verksamhetstiden, får Skatteverket medge att pensionssparavdrag beräknas också på

• inkomst i inkomstslaget kapital i form av kapitalvinster vid avyttring av näringsverksamheten minskade med motsvarande kapitalförluster,

• överskott av passiv näringsverksamhet före pensionssparavdrag, och

• sådana utdelningar och kapitalvinster som enligt 50 kap. 7 § eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst.

Avdraget ska beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige bedrivit näringsverksamheten, dock högst tio år.

Vid beräkningen ska hänsyn tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till pensionssparavdrag. Lag (2007:1419).

11 §

Pensionssparavdrag som avses i 10 § får inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger prisbasbeloppet för det år då driften av näringsverksamheten upphörde. Det får inte heller överstiga summan för beskattningsåret av sådan inkomst i inkomstslaget kapital som avser vinst med anledning av avyttring av näringsverksamheten och av överskottet av näringsverksamheten före

• pensionssparavdraget,

• avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pensionssparavdrag, och

• avdrag för avsättning för egenavgifter.

Dödsbon

12 §

Om Skatteverket enligt 58 kap. 9 § medger att ett dödsbo tecknar pensionsförsäkring, ska verket också besluta med vilket belopp pensionssparavdrag för försäkringen högst får göras.

Detta belopp ska beräknas med tillämpning av bestämmelserna i 10 och 11 §§. Lag (2007:1419).

Avdrag i inkomstslag eller allmänt avdrag

13 §

Pensionssparavdrag som grundar sig på överskott av en näringsverksamhet eller inkomst i inkomstslaget kapital ska göras i inkomstslaget näringsverksamhet och annat pensionssparavdrag ska göras som allmänt avdrag, om inte annat sägs i 15 §. Lag (2015:775).

14 §

Har uppävts genom lag (2015:775).

15 §

Pensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att andelar i ett fåmansföretag avyttrats, ska i första hand göras som allmänt avdrag. Det allmänna avdraget får dock inte uppgå till högre belopp än den del av kapitalvinsten som ska tas upp i inkomstslaget tjänst och får inte heller överstiga överskottet i inkomstslaget tjänst. Om inte hela pensionssparavdraget ska göras som allmänt avdrag, ska återstående del dras av i inkomstslaget kapital.

Pensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att andelar i ett fåmanshandelsbolag avyttrats, ska alltid göras i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).

Avdrag för begränsat skattskyldiga

16 §

Pensionssparavdrag får göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret ska göra de avdrag som avser den tiden. Om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock pensionssparavdrag göras för hela året.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i inkomstslaget kapital. Lag (2015:775).

Begränsning av pensionssparavdrag som allmänt avdrag

17 §

När pensionssparavdrag görs som allmänt avdrag får det inte i något fall överstiga skillnaden mellan

• summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet, och

• andra allmänna avdrag än pensionssparavdrag.

Belopp som inte får dras av enligt första stycket ska dras av senare beskattningsår, dock senast det sjätte beskattningsåret efter det då betalningen gjordes.

Avdrag får inte något beskattningsår göras med högre belopp än som anges i första stycket. Avdrag ska i första hand göras för det aktuella beskattningsårets betalningar. Lag (2007:1419).

AVD. X VISSA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

60 kap. Familjebeskattning

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om ersättning till barn och make för utfört arbete samt om uppdelning av inkomster i övrigt inom familjen.

Bestämmelser om

• ersättning till barn och make i enskild näringsverksamhet samt i inkomstslagen tjänst och kapital finns i 2 och 3 §§,

• makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet finns i

4-11 §§, och

• fåmansföretag och fåmanshandelsbolag finns i 12-14 §§.

Enskild näringsverksamhet samt inkomstslagen tjänst och kapital

Ersättning till barn

2 §

Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges barn under 16 år får inte dras av i enskild näringsverksamhet eller i inkomstslagen tjänst och kapital. Avdrag för ersättning för arbete som utförs av barn som har fyllt 16 år får inte överstiga marknadsmässig ersättning för arbetsinsatsen.

Ersättning som enligt första stycket inte får dras av, ska inte tas upp hos barnet. Lag (2007:1419).

Ersättning till make

3 §

Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges make får inte dras av i enskild näringsverksamhet eller i inkomstslagen tjänst och kapital.

Ersättning som enligt första stycket inte får dras av, ska inte tas upp hos maken. Lag (2007:1419).

Makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet

Företagsledande och medhjälpande make

4 §

Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet och den ena är företagsledande make medan den andra är medhjälpande make, tillämpas 6-9 och 11 §§. Om båda eller ingen av dem är företagsledande make tillämpas 10 och 11 §§.

5 §

En make anses som företagsledande make om denna make med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i näringsverksamheten. En make som inte har en sådan ledande ställning anses som medhjälpande make.

Verksamhet med en företagsledande och en medhjälpande make

6 §

Om den ena maken är företagsledande make och den andra är medhjälpande make, anses näringsverksamheten bedriven av den företagsledande maken. Hela överskottet eller underskottet ska tas upp hos den företagsledande maken, om annat inte framgår av 7-9 §§. Lag (2007:1419).

7 §

Makarna får fördela inkomsten så, att en del av överskottet av näringsverksamheten, beräknat utan avdrag för avsättning för egenavgifter, tas upp hos den medhjälpande maken. Denna del får inte överstiga vad som motsvarar marknadsmässig ersättning för den medhjälpande makens arbete, ökad med den makens sjukpenning och annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §.

8 §

Om den medhjälpande maken äger del i näringsverksamheten eller i det kapital som är nedlagt i näringsverksamheten, får den maken ta upp ytterligare en del av överskottet. Denna del får inte överstiga vad som motsvarar skälig avkastning på grund av äganderätten eller kapitalinsatsen.

9 §

Avdrag för avsättning för egenavgifter ska göras hos vardera maken för sig. Lag (2007:1419).

Gemensamt bedriven verksamhet

10 §

Om båda eller ingen av makarna är företagsledande makar anses de bedriva näringsverksamheten gemensamt. Vardera maken ska ta upp den del av intäkterna och kostnaderna i verksamheten som är skälig med hänsyn till makens arbete och övriga insatser i verksamheten. Lag (2007:1419).

Expansionsfond och räntefördelning

11 §

Deltar makar tillsammans i enskild näringsverksamhet, ska kapitalunderlaget för expansionsfond och för räntefördelning delas upp mellan dem på grundval av deras delar av kapitalet i verksamheten. Lag (2007:1419).

Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

12 §

Om ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag betalar ersättning för arbete som utförs av företagsledarens eller företagsledarens makes barn under 16 år, ska ersättningen tas upp av den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget. Om makarna har lika stor inkomst från företaget, ska den äldsta maken ta upp ersättningen.

Om barnet har fyllt 16 år, ska barnet ta upp ersättningen till den del den är marknadsmässig. För överskjutande del tillämpas första stycket. Lag (2007:1419).

13 §

Om den ena maken är företagsledare i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag och den andra maken inte är företagsledare där, ska den make som inte är företagsledare ta upp ersättning för arbete som den maken utför i företaget till den del den är marknadsmässig. Överskjutande del ska tas upp av företagsledaren. Lag (2007:1419).

14 §

I fråga om ett barn som är delägare i ett fåmanshandelsbolag där barnets förälder eller förälders make är företagsledare och i fråga om en make som är delägare i ett fåmanshandelsbolag där den andra maken är företagsledare, gäller följande för beräkningen av resultatet från handelsbolaget.

Till den del inkomsten motsvarar ersättning för utfört arbete tillämpas 12 och 13 §§.

Till den del inkomsten motsvarar skälig avkastning på kapitalinsatsen i bolaget ska den tas upp hos delägaren.

Resterande del ska tas upp hos företagsledaren. Om delägaren är ett barn och båda makarna har inkomst från bolaget, tillämpas dock bestämmelserna i 12 §. Lag (2007:1419).

61 kap. Värdering av inkomster i annat än pengar

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

• marknadsvärde i 2 §,

• kostförmån och bostadsförmån i 3-4 §§,

• bilförmån i 5-11 §§,

• reseförmån med inskränkande villkor i 12-14 §§,

• ränteförmån i 15-17 §§,

• sjukvårdsförsäkringsförmån i 17 a och 17 b §§, och

• justering av förmånsvärde i 18-21 §§. Lag (2018:523).

Marknadsvärde

2 §

Inkomster i annat än pengar ska värderas till marknadsvärdet om inte annat följer av övriga bestämmelser i detta kapitel.

Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning.

I fråga om tillgångar eller tjänster från den egna näringsverksamheten avses med marknadsvärde det pris som näringsidkaren skulle ha fått om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga. Lag (2007:1419).

Kostförmån och bostadsförmån

3 §

Kostförmån ska för en hel dag beräknas till ett belopp - avrundat till närmaste femtal kronor - som motsvarar 0,52 procent av prisbasbeloppet. Förmånsvärdet för lunch eller middag är 40 procent av värdet för kostförmån för en hel dag. Förmånsvärdet för frukost är 20 procent av värdet för kostförmån för en hel dag.

Om en anställds kostnader för en måltid är lägre än det belopp som motsvarar förmånsvärdet enligt första stycket på grund av att arbetsgivaren bidrar till kostnaderna för denna, ska förmånen behandlas som en kostförmån med ett värde som motsvarar mellanskillnaden. Lag (2020:1068).

3 a §

Värdet av bostadsförmån och kostförmån som en fysisk person får av en annan fysisk person och som ges ut i dennes hushåll ska beräknas till

• 600 kronor för hel kalendermånad eller 20 kronor per dag för del av kalendermånad för bostad, och
• 50 kronor för två eller flera måltider per dag.

En fri måltid per dag ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

4 §

Om den skattskyldige lämnar ersättning för kostförmånen eller bostadsförmånen, ska förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 3 eller 3 a § minskat med vad han har betalat. Lag (2007:1419).

Bilförmån

5 §

Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för ett kalenderår beräknas till summan av

• 0,29 prisbasbelopp,

• ett ränterelaterat belopp,

• ett prisrelaterat belopp, och

• bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227).

Det ränterelaterade beloppet ska beräknas till bilmodellens nybilspris multiplicerat med summan av 70 procent av statslåneräntan och 0,01. Med statslåneräntan avses här räntenivån vid utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut, dock lägst 0,5 procent.

Det prisrelaterade beloppet ska beräknas till 13 procent av bilmodellens nybilspris. Lag (2021:479).

5 a §

Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt ingår inte i bilförmån enligt 5 §. Lag (2017:1212).

6 §

Med bilmodell avses bilar av samma märke, variant och tillverkningsår.

Med bilmodellens nybilspris avses det pris som bilen hade när den introducerades på den svenska marknaden. Om ett sådant introduktionspris ändras efter kort tid, avses med nybilspris det justerade priset. Om det inte finns något nybilspris, anses som nybilspris för bilmodellen det pris som det kan antas att bilen skulle ha haft om den introducerats på den svenska marknaden när den var ny. Lag (2001:908).

7 §

För en bilmodell som är sex år eller äldre, ska nybilspriset anses vara det högsta av

• det verkliga nybilspriset och anskaffningsutgiften för extrautrustning enligt 6 och 8 §§, och

• fyra prisbasbelopp. Lag (2007:1419).

8 §

Vid beräkning av förmånsvärdet ska anskaffningsutgiften för eventuell extrautrustning som ingår i förmånen läggas till nybilspriset, dock inte anskaffningsutgiften för en anordning som hindrar att bilen startas och körs av förare som har alkohol i utandningsluften (alkolås).

Första stycket gäller inte om nybilspriset beräknats enligt 7 §. Lag (2011:477).

8 a §

Vid beräkning av värdet av bilförmån enligt 5 § ska nybilspriset sättas ned med

• 350 000 kronor för en bil som är utrustad med teknik för drift helt med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla (elbil),

• 350 000 kronor för en bil som är utrustad med bränslecellsteknik (vätgasbil),

• 140 000 kronor för en bil som är utrustad med teknik för drift delvis med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla (laddhybrid), och

• 100 000 kronor för en bil som är utrustad helt eller delvis med teknik för drift med annan gas än gasol eller vätgas (gasbil).

Nedsättning enligt första stycket får som högst uppgå till 50 procent av nybilspriset. Lag (2022:479).

9 §

För den som kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbilen under ett kalenderår ska förmånsvärdet beräknas till 75 procent av det värde som beräknats enligt 5-8 a §§.

För en förmån som den skattskyldige haft under bara en del av året, ska värdet sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte haft förmånen. Lag (2007:1419).

10 §

Om det i bilförmånen ingår förmån av drivmedel för förmånsbilen, ska denna förmån beräknas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid den skattskyldige har varit skattskyldig för bilförmånen. Om han gör sannolikt att den mängd drivmedel som han har förbrukat vid privat körning är lägre, ska marknadsvärdet för drivmedelsförmånen sättas ned i motsvarande mån. Lag (2007:1419).

11 §

Om den skattskyldige lämnar ersättning för bilförmånen, ska förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 5-10 §§ minskat med vad han betalat.

Om den skattskyldige haft bilförmån bara i ringa omfattning ska förmånen värderas till noll. Lag (2007:1419).

Reseförmån med inskränkande villkor

12 §

Om den skattskyldige har reseförmåner på grund av anställning eller särskilt uppdrag inom rese- eller trafikbranschen, ska om resorna är förenade med inskränkande villkor, värdet av resorna beräknas enligt bestämmelserna i 13 § när reseförmånen avser flyg och 14 § när reseförmånen avser inrikes tåg.

Med inskränkande villkor avses villkor som

• innebär att resan får göras bara under vissa tider, på vissa avgångar eller under förutsättning att det finns plats vid resans avgång, och

• är väsentligt sämre än för resor som säljs på den allmänna marknaden. Lag (2007:1419).

13 §

En flygresa med sådana inskränkande villkor att resan får göras bara om det finns plats vid avgången ska värderas till 40 procent av det lägsta normalt förekommande pris som en konsument har fått betala för motsvarande resa utan inskränkande villkor under perioden från och med oktober andra året före beskattningsåret till och med september året före beskattningsåret. Flygresor med andra inskränkande villkor ska värderas till 75 procent av nämnda pris.

När det lägsta normalt förekommande priset för en motsvarande resa utan inskränkande villkor ska bestämmas, ska en jämförelse göras med priser för flygresor med samma destinationsort eller, om en sådan jämförelse är svår att göra, med en likartad resesträcka. Lag (2007:1419).

14 §

Årskort som avser inrikes tågresor ska värderas till 5 procent av det pris som en konsument får betala för ett årskort som ger rätt till motsvarande resor utan inskränkande villkor under beskattningsåret. För barn som under beskattningsåret fyller 16, 17 eller 18 år ska årskortet värderas till 50 procent av detta värde. För barn som under beskattningsåret fyller högst 15 år ska årskortet värderas till noll. Lag (2007:1419).

Ränteförmån

15 §

Värdet av ränteförmån vid lån i svensk valuta med en fast räntesats eller med en räntesats som står i fast förhållande till marknadsräntan för motsvarande lån ska beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan när lånet togs upp plus en och en halv procentenhet (jämförelseräntan) och den avtalade räntesatsen. Jämförelseräntan ska dock som lägst vara 0,5 procent. Lag (2023:788).

16 §

Värdet av ränteförmån vid annat lån i svensk valuta än lån som avses i 15 § ska beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret plus en och en halv procentenhet (jämförelseräntan) och den avtalade räntan för beskattningsåret. Jämförelseräntan ska dock som lägst vara 0,5 procent.

Om statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret har ändrats med minst två procentenheter sedan utgången av november året före beskattningsåret, ska förmånens värde för tiden juli-december under beskattningsåret beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret plus en och en halv procentenhet och den avtalade räntan. Statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret ska dock lägst anses vara minus 0,5 procent. Lag (2023:788).

17 §

För ränteförmåner vid lån i utländsk valuta ska 15 och 16 §§ tillämpas med den ändringen att i stället för statslåneräntan ska närmast motsvarande ränta för lån i den aktuella valutan användas. Lag (2007:1419).

Sjukvårdsförsäkringsförmån

17 a §

Sjukvårdsförsäkringsförmån ska värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen. Lag (2018:523).

17 b §

Om den skattskyldige lämnar ersättning för sjukvårdsförsäkringsförmånen, ska förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 17 a § minskat med vad den skattskyldige betalat. Lag (2018:523).

Justering av förmånsvärde

18 §

Värdet av kostförmån och bostadsförmån enligt 3 och 3 a §§, bilförmån enligt 5-9 §§ och sjukvårdsförsäkringsförmån enligt 17 a § ska justeras uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga skäl. Lag (2018:523).

19 §

Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses

• att bilen använts som arbetsredskap,

• att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller

• att det finns liknande omständigheter. Lag (2001:1175).

19 a §

Har upphävts genom lag (2006:1497).

19 b §

Värdet av bilförmån ska justeras nedåt när en bil ingår i en större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för att prova ut ny eller förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2007:1419).

20 §

Värdet av en tjänstebostad som är större än vad den skattskyldige och hans familj behöver ska beräknas som värdet av en normal bostad för dem. Detta gäller dock bara om bostadens storlek beror på den skattskyldiges representationsskyldighet eller på annat sätt beror på tjänsten. Lag (2007:1419).

21 §

Om en praktikant eller motsvarande får kostförmån, bostadsförmån eller liknande förmån och inte får någon annan ersättning eller bara obetydlig annan ersättning, ska förmånens värde justeras till skäligt belopp. Lag (2007:1419).

AVD. XI ALLMÄNNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG OCH SJÖINKOMSTAVDRAG

62 kap. Allmänna avdrag

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om allmänna avdrag för

• underskott i 2-4 §§,

• debiterade egenavgifter i 5 §,

• utländska socialförsäkringsavgifter i 6 §,

• periodiska understöd i 7 §, och

• pensionssparande i 8 §.

Bestämmelser om allmänna avdrag för begränsat skattskyldiga finns i 9 §.

Underskott

2 §

Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänt avdrag i den omfattning som anges i 3 och 4 §§.

Avdrag får inte göras till den del underskottet dras av enligt 42 kap. 34 §, 45 kap. 32 § eller 46 kap. 17 §.

Kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag och sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser får inte göra avdrag i vidare utsträckning än som anges i 14 kap. 14 och 15 §§.

3 §

Allmänt avdrag får göras för underskott det beskattningsår den skattskyldige börjar bedriva näringsverksamheten (startåret) och de fyra följande beskattningsåren. Avdrag får vart och ett av åren göras med högst 100 000 kronor.

Avdrag får inte göras om

Den som förvärvar en näringsverksamhet från en närstående inträder i den närståendes skattemässiga situation när det gäller rätten till avdrag. Detta gäller dock inte om förvärvet sker genom köp, byte eller liknande förvärv från den skattskyldiges förälder eller far- eller morförälder.

4 §

För näringsverksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får allmänt avdrag för underskott göras utan de begränsningar som anges i 3 §. Avdrag får göras bara till den del underskottet överstiger avdraget enligt 40 kap. för föregående beskattningsårs underskott.

Avdrag enligt första stycket får göras bara om den skattskyldige under den period som omfattar beskattningsåret och de tre föregående beskattningsåren har haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. Vid bedömningen ska även intäkter som räknas till inkomstslaget tjänst beaktas. Lag (2007:1419).

Debiterade socialavgifter

5 §

Allmänt avdrag ska göras för debiterade egenavgifter som inte ska dras av i något av inkomstslagen. Detta gäller dock inte debiterade egenavgifter som hänför sig till sådan kvalificerad rederiverksamhet som omfattas av bestämmelserna i 39 b kap.

Allmänt avdrag ska också göras i sådana fall som avses i 5 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) för debiterade arbetsgivaravgifter som inte ska dras av i inkomstslaget tjänst. Detta gäller dock inte till den del avgifterna har kunnat dras av i en utländsk stat.

Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras. Lag (2016:887).

Utländska socialförsäkringsavgifter

6 §

Allmänt avdrag ska göras för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter under förutsättning att

• den konvention som avses i lagen (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet,

• rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 1 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, eller

• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras. Lag (2019:1164).

Periodiska understöd

7 §

Allmänt avdrag ska göras för periodiska understöd och andra periodiska utbetalningar under beskattningsåret som inte ska dras av i något av inkomstslagen, om utbetalningen

Avdrag för skadestånd vid personskada ska göras bara med belopp som avser ersättning för förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll.

Vad som sägs i första stycket 2-5 gäller inte utbetalningar till mottagare som är under 18 år eller som inte avslutat sin utbildning. Bestämmelser om att periodiska utbetalningar till hushållsmedlemmar inte ska dras av finns i 9 kap. 3 §. Lag (2007:1419).

Pensionssparande

8 §

Allmänt avdrag ska göras för beskattningsårets premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den utsträckning som anges i 59 kap. Lag (2007:1419).

Begränsat skattskyldiga

9 §

Rätt till avdrag som avses i 2-7 §§ har de som är obegränsat skattskyldiga. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till de avdrag som avser den tiden. Om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock allmänna avdrag göras för hela året.

Att vad som sägs i första och andra styckena även gäller för avdrag enligt 8 § framgår av 59 kap. 16 §. Lag (2009:1060).

63 kap. Grundavdrag

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om grundavdrag. Lag (2002:322).

Fysiska personer

2 §

Fysiska personer, som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och har haft förvärvsinkomst, har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3-5 §§. De som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3, 3 a och 5 §§, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Dödsbon har inte rätt till avdrag för senare år än det år då dödsfallet inträffade.

Avdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Lag (2009:1060).

3 §

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret eller begränsat skattskyldiga uppgår grundavdraget till följande belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Grundavdrag

överstiger inte 0,99

prisbasbelopp 0,423 prisbasbelopp

överstiger 0,99 men inte

2,72 prisbasbelopp 0,423 prisbasbelopp ökat med 20

procent av det belopp med vilket

den fastställda förvärvsinkomsten

överstiger 0,99 prisbasbelopp överstiger 2,72 men inte

3,11 prisbasbelopp 0,77 prisbasbelopp överstiger 3,11 men inte

7,88 prisbasbelopp 0,77 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med

vilket den fastställda

förvärvsinkomsten överstiger

3,11 prisbasbelopp

överstiger 7,88 prisbasbelopp 0,293 prisbasbelopp Lag (2011:1256).

3 a §

/Upphör att gälla U:2027-01-01/ För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte 0,91

prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,91 men inte

1,11 prisbasbelopp 0,885 prisbasbelopp

minskat med 20 procent

av den fastställda

förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte

1,965 prisbasbelopp 0,600 prisbasbelopp ökat med

5,7 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten

överstiger 1,965 men inte

2,72 prisbasbelopp 0,333 prisbasbelopp ökat med

19,49 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte

3,11 prisbasbelopp 39,49 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten minskat med

0,212 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte

3,24 prisbasbelopp 49,49 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten minskat med

0,523 prisbasbelopp

överstiger 3,24 men inte

5,00 prisbasbelopp 35,6 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten minskat med

0,073 prisbasbelopp

överstiger 5,00 men inte

7,88 prisbasbelopp 0,017 prisbasbelopp ökat med

33,8 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte

8,08 prisbasbelopp 0,703 prisbasbelopp ökat med

25,1 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten

överstiger 8,08 men inte

11,16 prisbasbelopp 2,732 prisbasbelopp

överstiger 11,16 men inte

12,84 prisbasbelopp 9,651 prisbasbelopp minskat med

62 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten

överstiger 12,84 prisbasbelopp 1,691 prisbasbelopp Lag (2025:1376).

/Träder i kraft I:2027-01-01/ För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.

Fastställd förvärvsinkomst Särskilt belopp

överstiger inte

0,91 prisbasbelopp 0,687 prisbasbelopp

överstiger 0,91 men inte

1,11 prisbasbelopp 0,885 prisbasbelopp minskat

med 20 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten

överstiger 1,11 men inte

1,965 prisbasbelopp 0,600 prisbasbelopp ökat med

5,7 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten

överstiger 1,965 men inte

2,72 prisbasbelopp 0,333 prisbasbelopp ökat med

19,49 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten

överstiger 2,72 men inte

3,11 prisbasbelopp 39,49 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten minskat med

0,212 prisbasbelopp

överstiger 3,11 men inte

3,24 prisbasbelopp 49,49 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten minskat med

0,523 prisbasbelopp

överstiger 3,24 men inte

5,00 prisbasbelopp 35,6 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten minskat med

0,073 prisbasbelopp

överstiger 5,00 men inte

7,88 prisbasbelopp 0,017 prisbasbelopp ökat med

33,8 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten

överstiger 7,88 men inte

8,08 prisbasbelopp 0,703 prisbasbelopp ökat med

25,1 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten

överstiger 8,08 men inte

11,16 prisbasbelopp 2,732 prisbasbelopp

överstiger 11,16 men inte

12,84 prisbasbelopp 9,651 prisbasbelopp minskat med

62 procent av den fastställda

förvärvsinkomsten

överstiger 12,84

prisbasbelopp 1,691 prisbasbelopp Lag (2025:1374).

4 §

För dem som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,293 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av kalendermånad som de är obegränsat skattskyldiga.

Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 3 och 3 a §§ tillämpas. Lag (2008:1306).

4 a §

Har upphävts genom lag (2006:1344).

5 §

Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges sammanlagda överskott av aktiv näringsverksamhet och av tjänst, minskat med hans allmänna avdrag.

Vid denna beräkning ska överskottet av tjänst minskas med sådana lån, kapitalvinster och utdelningar som enligt 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst.

Vidare ska vid beräkningen de allmänna avdragen minskas med sådana avdrag som på grund av dispens enligt 59 kap. 8 och 10-12 §§ grundas på - överskott av passiv näringsverksamhet, eller

• sådana kapitalvinster och utdelningar som enligt 50 eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Lag (2007:1419).

6 §

Har upphävts genom lag (2002:322).

7 §

Har upphävts genom lag (2002:322).

8 §

Har upphävts genom lag (2002:322).

9 §

Har upphävts genom lag (2002:322).

10 §

Har upphävts genom lag (2002:322).

Ideella föreningar och registrerade trossamfund

11 §

Ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 4-6 och 10 §§ har rätt till grundavdrag med 15 000 kronor. Lag (2013:960).

64 kap. Sjöinkomstavdrag

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

• sjöinkomstavdragets storlek i 2 §,

• sjöinkomst i 3 och 4 §§,

• anställning på EES-handelsfartyg i 5 §, och

• fartområden i 6 §. Lag (2007:764).

Sjöinkomstavdragets storlek

2 §

Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag med - 36 000 kronor vid anställning på fartyg som till övervägande del går i fjärrfart, och

• 35 000 kronor vid anställning på annat fartyg.

Skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag för varje dag som de haft sjöinkomst med en trehundrasextiofemtedel av beloppen enligt första stycket.

Avdraget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Lag (2007:1419).

Sjöinkomst

3 §

Med sjöinkomst avses lön, förmåner, drickspengar och annan ersättning till den som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman och som är anställd i redarens tjänst på ett EES- handelsfartyg. Med anställning hos redare likställs anställning hos en annan arbetsgivare som redaren anlitar som entreprenör.

Med sjöinkomst avses också inkomster som uppbärs av

Första och andra styckena gäller bara om fartyget har en bruttodräktighet på minst 100 och till övervägande del används i fjärrfart eller närfart. Lag (2008:134).

4 §

Lön eller annan ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som anställs för att tillträda en befattning på ett visst fartyg, anses som sjöinkomst av anställningen på fartyget.

Ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som mönstrar av ett visst fartyg för att tillträda en befattning på ett annat fartyg som tillhör samma redare, anses som sjöinkomst av anställningen på det förra fartyget.

Anställning på ett EES-handelsfartyg

5 §

Med anställning på ett EES-handelsfartyg avses anställning på ett fartyg som är registrerat i ett fartygsregister i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som används till handelssjöfart eller befordran av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med handelssjöfarten. Om fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till en redare som inte hör hemma inom EES, anses sjömannen anställd på ett EES-handelsfartyg bara om han är anställd hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar.

Med anställning på ett EES-handelsfartyg likställs anställning på ett handelsfartyg som är registrerat i en stat utanför EES och som en redare som hör hemma inom EES hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos en arbetsgivare som redaren anlitar. Lag (2007:764).

Fartområden

6 §

Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.

Med inre fart avses fart inom landet till övervägande del i hamnar eller på floder, kanaler, insjöar, inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.

Med närfart avses

• linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna, och

• linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska hamnar, dock inte linjefart bortom linjen Hanstholm- Lindesnäs eller bortom Cuxhaven. Lag (2005:347).

AVD. XII BERÄKNING AV SKATTEN

65 kap. Skatteberäkningen

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av statlig och kommunal inkomstskatt. Lag (2011:1256).

Gränsbelopp

2 §

Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst 200 kronor. Lag (2011:1271).

Fysiska personer

Kommunal inkomstskatt

3 §

För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunalskatt och regionskatt som gäller i hemortskommunen för beskattningsåret multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före beskattningsåret. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige under någon del av beskattningsåret, men som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades. För den som på grund av väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § första stycket 3, avses med hemortskommun den kommun som anknytningen var starkast till under året före beskattningsåret.

Med hemortskommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun för dödsåret. Om den döde hade bytt folkbokföringsort efter den 1 november året före dödsåret, ska dock hemortskommunen för dödsboet från och med beskattningsåret efter dödsåret anses vara den kommun där den döde hade sin senaste rätta folkbokföringsort.

För en enskild näringsidkare som enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, avses med beskattningsår enligt första-tredje styckena det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut. Lag (2019:907).

4 §

För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 6 under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunal skatt och regionskatt som genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas 3 §. Lag (2019:907).

Statlig inkomstskatt

5 §

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns.

Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på 598 500 kronor för beskattningsåret 2024.

För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränsen till skikt-gränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska den skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas. Lag (2023:796).

6 §

För dödsbon ska den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster beräknas enligt 5 § med följande ändringar.

Från och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade är skatten på förvärvsinkomsten, utöver vad som sägs i 5 §, 20 procent av hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till ett belopp som motsvarar skiktgränsen i 5 §. Lag (2019:1164).

7 §

För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster 30 procent av överskottet i inkomstslaget kapital.

8 §

Expansionsfondsskatten är 20,6 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs ska ett belopp som motsvarar 20,6 procent av minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. Lag (2018:1206).

Hänvisningar

9 §

Bestämmelser om skatteberäkning inom familjen i fåmansföretagsförhållanden finns i 57 kap. 36 §.

Bestämmelser om särskild skatteberäkning i vissa fall för inkomst som hänför sig till minst två beskattningsår finns i 66 kap. Lag (2009:197).

9 a §

Har upphävts genom lag (2009:197).

9 b §

Har upphävts genom lag (2009:197).

9 c §

Har upphävts genom lag (2009:197).

9 d §

Har upphävts genom lag (2009:197).

Juridiska personer

10 §

För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 20,6 procent av den beskattningsbara inkomsten. Lag (2018:1206).

Gemensamma bestämmelser

11 §

Om en skattskyldig beskattats för samma inkomst både i Sverige och utomlands, får regeringen, för att undanröja eller lindra dubbelbeskattningen, helt eller delvis medge befrielse från statlig inkomstskatt, om det finns ömmande omständigheter eller annars synnerliga skäl. Lag (2009:197).

11 a §

Har upphävts genom lag (2006:1344).

11 b §

Har upphävts genom lag (2006:1344).

11 c §

Har upphävts genom lag (2006:1344).

12 §

I lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt finns bestämmelser om avräkning av utländsk skatt för obegränsat skattskyldiga och i vissa fall för begränsat skattskyldiga. Lag (2009:197).

13 §

Ny beteckning 9 § genom lag (2009:197).

14 §

Ny beteckning 10 § genom lag (2009:197).

15 §

Ny beteckning 11 § genom lag (2009:197).

16 §

Ny beteckning 12 § genom lag (2009:197).

66 kap. Skatt på ackumulerad inkomst

1 §

Om en fysisk person ett visst beskattningsår får en förvärvsinkomst som tjänats in under minst två beskattningsår eller på något annat sätt hänför sig till minst två beskattningsår (ackumulerad inkomst), får en särskild beräkning av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster göras enligt bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna gäller inte för dödsbon efter det tredje beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade.

2 §

Särskild skatteberäkning ska göras bara om den skattskyldige begär det. Skatteberäkningen ska omfatta all ackumulerad inkomst i ett inkomstslag. Ackumulerad inkomst som uppkommit i ett annat inkomstslag får däremot undantas vid skatteberäkningen. Om den ackumulerade inkomsten hänför sig till inkomst av näringsverksamhet gäller vad som sagts om inkomstslag för varje näringsverksamhet. Lag (2008:134).

3 §

I inkomstslaget tjänst får särskild skatteberäkning göras för all ackumulerad inkomst med undantag av sådant engångsbelopp till följd av personskada som avses i 11 kap. 38 § eller 39 § första stycket första meningen.

I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras bara för inkomster som avses i 18-21 §§. Lag (2002:1006).

Spärregler

4 §

Särskild skatteberäkning får göras bara om nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten enligt 6 och 7 §§ uppgår till minst 50 000 kronor och den beskattningsbara förvärvsinkomsten, inklusive nettobeloppet, överstiger skiktgränsen enligt 65 kap. 5 § med minst 50 000 kronor.

Omfattar den särskilda skatteberäkningen flera nettobelopp, ska deras sammanlagda nettobelopp vara minst 50 000 kronor. Lag (2019:1164).

Den särskilda beräkningen

Underlagen för beräkningen

5 §

Vid den särskilda skatteberäkningen ska skatten beräknas dels på nettobeloppet av varje ackumulerad inkomst, dels på den beskattningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret minskad med nettobeloppen. Summan av skattebeloppen utgör beskattningsårets statliga inkomstskatt på förvärvsinkomster.

Vid beräkningen av skatten på nettobeloppet av en ackumulerad inkomst ska nettobeloppet delas upp i så många lika stora belopp som motsvarar det antal år som inkomsten hänför sig till (årsbelopp), dock högst tio. Skatten på ett årsbelopp utgörs av den skatteökning som uppkommer om beloppet läggs till en genomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst beräknad enligt 11-15 §§. Det på så sätt framräknade skattebeloppet multipliceras med antalet årsbelopp och utgör skatten på nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten. Lag (2007:1419).

Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst

6 §

Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst är

• den ackumulerade inkomsten minskad med sådana utgifter för dess förvärvande som ska dras av samma beskattningsår, eller

• den till statlig inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten, om denna är lägre.

När nettobeloppet av en ackumulerad inkomst beräknas av skogsbruk ska intäkt av skogsbruk minskas med skogsavdrag som görs samma beskattningsår. Lag (2007:1419).

7 §

När en inkomst avser avyttring av en tillgång som kan vara föremål för värdeminskningsavdrag, anses som nettobelopp skillnaden mellan ersättningen och tillgångens skattemässiga värde.

För inkomst genom avyttring av djur i jordbruk och renskötsel anses som nettobelopp skillnaden mellan djurens marknadspris vid beskattningsårets ingång och deras skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång.

Fördelningstiden i vissa fall

8 §

Engångsbelopp som ersättning för årlig pension ska i allmänhet anses hänföra sig till tio år.

Intäkt av skogsbruk ska anses hänföra sig till det antal år som motsvarar förhållandet mellan nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten och värdet av ett års skogstillväxt på fastigheten.

Inkomst i ett svenskt handelsbolag ska inte anses hänföra sig till tid innan den skattskyldige förvärvade andelen utom i sådana fall som avses i 9 §. Lag (2007:1419).

9 §

Har en efterlevande make som ensam dödsbodelägare tagit över en näringsverksamhet eller en andel i ett svenskt handelsbolag vid den andra makens död, anses han, om han begär det, ha bedrivit näringsverksamheten eller innehaft andelen även under den tid som den andra maken innehade den. Detta gäller dock bara för sådana beskattningsår då makarna varit gifta hela eller en del av året.

10 §

Om det antal år som den ackumulerade inkomsten hänför sig till inte kan utredas, ska inkomsten anses hänföra sig till tre år, om inte särskilda omständigheter föranleder något annat. Lag (2007:1419).

Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten

11 §

Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten räknas fram med utgångspunkt i summan av den beskattningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret, minskad med nettobeloppen av de ackumulerade inkomsterna, och de beskattningsbara förvärvsinkomsterna för så många av de närmast föregående beskattningsåren att det sammanlagda antalet år motsvarar antalet årsbelopp. Lag (2011:1256).

12 §

I fråga om beskattningsår då den skattskyldige har varit begränsat skattskyldig, ska den beskattningsbara förvärvsinkomsten tas upp till noll. Lag (2011:1256).

Justering av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten

13 §

Om en ackumulerad inkomst helt eller delvis hänför sig till tid före beskattningsåret, ska den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten justeras enligt bestämmelserna i 14 och 15 §§. Justering ska dock inte göras om den ackumulerade inkomsten hänför sig till bara två år. Lag (2007:1419).

14 §

Om en ackumulerad inkomst hänför sig enbart till beskattningsåret och tid dessförinnan, ska den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten ökas med ett belopp som motsvarar skiktgränsens förändring mellan

Lag (2019:1164).

15 §

Hänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och efter beskattningsåret, men till sammanlagt högst tio år, ska justering göras bara om antalet år till och med beskattningsåret överstiger antalet år efter beskattningsåret med minst tre. Justering ska göras enligt 14 § som om inkomsten fördelade sig på så många förflutna år som överstiger antalet kommande år.

Hänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och efter beskattningsåret, men till sammanlagt mer än tio år, ska först antalet år före och efter minskas proportionellt så att summan blir tio och skillnaden avrundas till helt tal. Därefter ska justeringen för skiktgränsens förändring göras på det sätt som sägs i första stycket. Lag (2007:1419).

Beräkning av skatten

16 §

Skatten på den ackumulerade inkomsten ska beräknas enligt den skatteskala som gäller det beskattningsår då den ska tas upp till beskattning. Lag (2007:1419).

17 §

Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår får flera olika ackumulerade inkomster som hänför sig till olika antal år, ska inkomsterna fördelas, oberoende av varandra, på de år som de hänför sig till. Skatten ska beräknas i sådan ordning att den först beräknas på den ackumulerade inkomst som hänför sig till tio eller flera år och sist på den som hänför sig till minst antal år. Vid beräkning av skatten på varje ackumulerad inkomst ska till den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten läggas ett årsbelopp av de tidigare fördelade ackumulerade inkomsterna. Detta gäller även beträffande ackumulerade inkomster som hänför sig till tid efter beskattningsåret. Lag (2007:1419).

Inkomstslaget näringsverksamhet

18 §

I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av

Särskild skatteberäkning får inte göras om inkomsten medför avdrag på grund av insättning på naturvårdskonto enligt 21 kap. Lag (2026:114).

19 §

I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av

Särskild skatteberäkning får inte göras om inkomsten medför avdrag för avsättning till ersättningsfond eller avdrag på grund av insättning på skogskonto.

20 §

I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av

Vad som sägs i första stycket 1 och 2 om att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling ska gälla även för en av flera verksamheter i en näringsverksamhet.

Med inkomst vid avyttring likställs i fall som avses i första stycket 2 och 3 försäkringsersättning och annan skadeersättning vid förlust av sådana tillgångar, om ersättningen inte föranleder avdrag för avsättning till ersättningsfond.

För inkomst som avses i första stycket 1 och 2 får särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst göras endast under förutsättning att det vid beskattningsårets utgång finns kvar inventarier av bara obetydlig omfattning som inte har avyttrats eller arrenderats ut. Vidare krävs att avdrag som har gjorts för avsättning till ersättningsfond har återförts eller att fonden tagits i anspråk vid nämnda tidpunkt. Lag (2007:1419).

21 §

I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av

22 §

Om ackumulerad inkomst uppkommer i näringsverksamhet som enligt 60 kap. 6 § bedrivs av den ena maken med den andra som medhjälpande, anses den ackumulerade inkomsten ingå i den inkomst som ska beskattas hos den make som bedriver näringsverksamheten. Lag (2007:1419).

67 kap. Skattereduktion

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2-24, 25, 26 och 27-52 §§ och för juridiska personer i 2, 20, 21, 23, 24 a, 25 a och 26 a §§.

Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. Lag (2025:1370).

Avräkning mot kommunal och statlig inkomstskatt m.m.

2 §

Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och avgift till arbetslöshetskassa i nu nämnd ordning.

Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5-9 d, 34, 35 och 46-48 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt. Skattereduktion för en juridisk person ska räknas av endast mot statlig inkomstskatt. Lag (2025:1370).

Sjöinkomst

3 §

För skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret, ska skattereduktion göras med 14 000 kronor vid anställning på fartyg som till övervägande del går i fjärrfart och med 9 000 kronor vid anställning på annat fartyg.

För skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret är skattereduktionen för varje dag som sjöinkomsten uppbärs en trehundrasextiofemtedel av dessa belopp. Vad som avses med närfart och fjärrfart framgår av 64 kap. 6 §. Lag (2009:197).

Allmän pensionsavgift

4 §

Skattereduktion ska göras för allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret.

För den som har sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 59 kap. socialförsäkringsbalken och själv ska betala allmän pensionsavgift, krävs för rätt till skattereduktion att allmän pensionsavgift har betalats inom den tid som anges i 62 kap. 17 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2019:1164).

Jobbskatteavdrag

Vilka som kan få jobbskatteavdrag

5 §

De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7 eller 8 § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Lag (2009:1060).

Definition av arbetsinkomster

6 §

Med arbetsinkomster avses vid tillämpningen av detta kapitel sådana inkomster som anges i 59 kap. 8-12 §§, 13 § 11 och 12, 14 § första stycket 1-3 och 5 samt 15-19 och 27 §§ socialförsäkringsbalken med undantag för sådana inkomster som anges i 59 kap. 23, 25, 26 och 28 §§ samma balk. Som arbetsinkomst avses även inkomst från självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands, om den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning har arbetat i verksamheten.

Ekonomiskt omställningsstöd och inkomstgaranti enligt lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter ska inte anses som arbetsinkomst.

Vid beräkningen av skattereduktion ska arbetsinkomsterna utgöras av

• överskott i inkomstslaget tjänst, och

• överskott i inkomstslaget näringsverksamhet minskat med sjukpenning eller annan ersättning som anges i 15 kap. 8 §.

Arbetsinkomsterna ska minskas med allmänna avdrag enligt 62 kap. och sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. samt avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Lag (2017:457).

Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 66 år

7 §

För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som Skattereduktion beskattas i Sverige

överstiger inte 0,91 skillnaden mellan arbets-

prisbasbelopp inkomsterna och grundavdraget,

multiplicerad med skattesatsen

för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte skillnaden mellan å ena sidan

3,24 prisbasbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp

och 38,74 procent av

arbetsinkomsterna mellan 0,91

och 3,24 prisbasbelopp och å

andra sidan grundavdraget,

multiplicerad med skattesatsen

för kommunal inkomstskatt

överstiger 3,24 men inte skillnaden mellan å ena sidan

8,08 prisbasbelopp summan av 1,813 prisbasbelopp

och 25,1 procent av arbets-

inkomsterna mellan 3,24 och

8,08 prisbasbelopp och å andra

sidan grundavdraget,

multiplicerad med skattesatsen

för kommunal inkomstskatt

överstiger 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan 3,027

prisbasbelopp och grundavdraget,

multiplicerad med skattesatsen

för kommunal inkomstskatt Lag (2025:1376).

Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 66 år

8 §

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.

Arbetsinkomst som Skattereduktion beskattas i Sverige

överstiger inte 22 procent av arbetsinkomsterna 1,75 prisbasbelopp

överstiger 1,75 men inte summan av 0,2635 prisbasbelopp

5,24 prisbasbelopp och 7 procent av arbetsinkomsterna

överstiger 0,6293 prisbasbelopp

5,24 prisbasbelopp Lag (2024:1131).

Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret

9 §

De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 5-8 §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.

Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 5-8 §§ tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket. Lag (2009:197).

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Vilka som kan få skattereduktion

9 a §

De som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning. Sådan rätt till skattereduktion har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Lag (2017:1212).

Underlag för skattereduktion

9 b §

Underlaget för skattereduktionen består av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken som betalats ut under beskattningsåret och som ska tas upp till beskattning enligt denna lag.

En utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet som betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjukersättning och aktivitetsersättning ska efter begäran medräknas i underlaget för skattereduktionen om ersättningen tas upp till beskattning i Sverige.

Underlaget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Lag (2025:1376).

Skattereduktionens storlek

9 c §

Skattereduktionen uppgår till följande belopp:

Underlag beräknat enligt Skattereduktion 9 b §

överstiger inte 0,91 skillnaden mellan underlaget

prisbasbelopp och grundavdraget,

multiplicerad med skattesatsen

för kommunal inkomstskatt

överstiger 0,91 men inte skillnaden mellan å ena sidan

3,24 prisbasbelopp summan av 0,91 prisbasbelopp

och 38,74 procent av underlaget

mellan 0,91 och 3,24

prisbasbelopp och å andra

sidan grundavdraget,

multiplicerad med skattesatsen

för kommunal inkomstskatt

överstiger 3,24 prisbasbelopp skillnaden mellan å ena sidan

summan av 1,813 prisbasbelopp

och 25,1 procent av underlaget

som överstiger 3,24

prisbasbelopp och å andra sidan

grundavdraget, multiplicerad

med skattesatsen för kommunal

inkomstskatt

Skattereduktionen ska dock alltid uppgå till minst 4,5 procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Lag (2025:1376).

Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret

9 d §

De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 9 a-9 c §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.

Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 9 a-9 c §§ tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket. Lag (2017:1212).

9 e §

Har upphävts genom lag (2019:128).

9 f §

Har upphävts genom lag (2019:128).

9 g §

Har upphävts genom lag (2019:128).

9 h §

Har upphävts genom lag (2019:128).

Underskott av kapital

10 §

Om det uppkommer ett underskott av kapital, ska skatten minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet, om inte annat följer av andra stycket.

Om den skattskyldige har gjort avdrag för innehav av kapitalförsäkring eller avtal om sparande i en PEPP-produkt enligt 42 kap. 45 § eller investeraravdrag enligt 43 kap. ska skatten minskas med 30 procent av den del av underskottet som motsvarar avdragsbeloppet. På återstående underskott tillämpas första stycket. Lag (2024:1131).

Hushållsarbete

Vilka som kan få skattereduktion

11 §

Rätt till skattereduktion enligt 12-19 §§ har efter begäran de som

Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för hushållsarbete som har utförts före dödsfallet. Lag (2020:1068).

Utgifter för hushållsarbete

11 a §

Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt, om inte annat följer av andra stycket.

Utgifter för sådant hushållsarbete som anges i 13 § 12 och 13 utgörs av 50 procent av det debiterade beloppet för tjänsten i dess helhet inklusive mervärdesskatt. Lag (2020:1068).

Begäran om skattereduktion

12 §

En begäran om skattereduktion för hushållsarbete ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då

skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256).

Definitioner

13 §

Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.

13 a §

Som hushållsarbete räknas vid tillämpningen av detta kapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare. Lag (2009:536).

13 b §

Som hushållsarbete räknas vid tillämpningen av detta kapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt om följande förutsättningar är uppfyllda:

Även arbete som utförs i en lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag omfattas av första stycket. Lag (2009:536).

13 c §

Som hushållsarbete räknas inte

13 b §,

(2023:200). Lag (2023:206).

14 §

Med bostad avses vid tillämpningen av detta kapitel utrymme som med nyttjande- eller äganderätt helt eller till väsentlig del används för boende inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Till bostad räknas även biutrymmen som garage, förråd och tvättstuga.

Med bostad avses inte hotell, pensionat eller vandrarhem. Lag (2009:197).

14 a §

Med tvättinrättning avses vid tillämpning av detta kapitel lokaler inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som används för sådan tvätteriverksamhet som avses i 39 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Till tvättinrättning räknas även andra lokaler som huvudsakligen används i verksamheten.

Med försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja återanvändning avses vid tillämpning av detta kapitel auktion, loppmarknad, andrahandsbutik och liknande som bedrivs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2020:1068).

Villkor för skattereduktion

15 §

För rätt till skattereduktion krävs att det utförda hushållsarbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige.

En fysisk person som utför hushållsarbetet får inte vara den som begär skattereduktion eller en närstående till denne. Lag (2014:1457).

15 a §

För rätt till skattereduktion när arbetet utförs av en utförare som avses i 16 § 1 eller 17 § krävs att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt.

Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. Lag (2019:1164).

16 §

För rätt till skattereduktion krävs beträffande den som utför hushållsarbete (utföraren) att denne uppfyller förutsättningarna i någon av 1 eller 2 eller i 17 §.

26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Utföraren får då inte ha varit skyldig att betala mervärdesskatt enligt mervärdesskattelagen (2023:200) i fråga om verksamhet som omfattar hushållsarbetet. Lag (2023:206).

17 §

Om hushållsarbetet har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt. Lag (2011:1256).

Underlag för skattereduktion

18 §

Underlag för skattereduktion består av

skatteförfarandelagen (2011:1244).

I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in. Lag (2011:1256).

Skattereduktionens storlek

19 §

Skattereduktionen uppgår till

30 procent av underlaget till den del det avser annat hushållsarbete, och

Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Lag (2025:322).

Gåva

Grundläggande bestämmelser

20 §

Skattskyldiga har i den omfattning som anges i detta kapitel rätt till skattereduktion för gåva till en godkänd gåvomottagare enligt lagen (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. Lag (2019:454).

21 §

Med gåva avses vid tillämpningen av detta kapitel en gåva i pengar som lämnas av

22 §

Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen för en fysisk person understiger 2 000 kronor, görs ingen skattereduktion. Lag (2025:1361).

Begäran om skattereduktion

23 §

En begäran om skattereduktion för gåva från en fysisk person ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då gåvan har lämnats.

En begäran om skattereduktion för gåva från en juridisk person ska göras i inkomstdeklarationen som senast ska lämnas in efter utgången av det kalenderår då gåvan har lämnats. Lag (2025:1361).

Vilka som kan få skattereduktion

24 §

Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter begäran fysiska personer som

Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats före dödsfallet. Lag (2025:1361).

24 a §

Rätt till skattereduktion enligt 25 a och 26 a §§ har efter begäran juridiska personer som har lämnat en gåva avseende främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd gåvomottagare om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Om ett kommissionärsföretag i kommissionärsverksamhet har lämnat gåvan har i stället kommittentföretaget rätt till skattereduktion. Vad som avses med kommissionärsföretag, kommittentföretag och kommissionärsverksamhet framgår av 36 kap.

Den som omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. har inte rätt till skattereduktion för gåva. Lag (2025:1361).

Underlag för skattereduktion

25 §

Underlag för skattereduktion för fysiska personer består av

I underlaget räknas inte in omkostnader i samband med gåvan. Lag (2025:1361).

25 a §

Underlag för skattereduktion för juridiska personer består av värdet av gåva som har betalats under kalenderåret.

I underlaget räknas inte in omkostnader i samband med gåvan. Lag (2025:1361).

Skattereduktionens storlek

26 §

Skattereduktionen för fysiska personer uppgår till 25 procent av underlaget. Skattereduktionen får dock uppgå till högst 3 000 kronor för ett beskattningsår. Lag (2025:1361).

26 a §

Skattereduktionen för juridiska personer uppgår till underlaget multiplicerat med procentsatsen enligt 65 kap. 10 §. Underlaget för skattereduktion får dock uppgå till högst 800 000 kronor för ett kalenderår. Lag (2025:1361).

Mikroproduktion av förnybar el

27 §

Har upphävts genom lag (2025:539).

28 §

Har upphävts genom lag (2025:539).

29 §

Har upphävts genom lag (2025:539).

30 §

Har upphävts genom lag (2025:539).

31 §

Har upphävts genom lag (2025:539).

32 §

Har upphävts genom lag (2025:539).

33 §

Har upphävts genom lag (2025:539).

Regional skattereduktion

34 §

Rätt till skattereduktion med 1 675 kronor har fysiska personer som den 1 november året före beskattningsåret är folkbokförda i en kommun som anges i bilaga 67.

Rätt till skattereduktion har även obegränsat skattskyldiga som saknar folkbokföring i Sverige den 1 november året före beskattningsåret, om hemortskommunen är en sådan som anges i bilaga 67. Lag (2020:864).

35 §

Den som har företag har rätt till skattereduktion bara om reduktionen uppfyller villkoren enligt

18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn,

27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, eller

13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.

Med företag avses vid tillämpningen av denna paragraf detsamma som vid tillämpningen av de förordningar som anges i första stycket.

Dödsbon har inte rätt till skattereduktion för senare år än det år då dödsfallet inträffade. Lag (2025:1336).

35 a §

Vid bedömningen av om skattereduktionen uppfyller villkoren enligt 35 § ska de villkor tillämpas som avser