LegalizeSocialförsäkringsbalk (2010:110)
- 365.
17 §
Särskild sjukpenning lämnas endast i den utsträckning som den överstiger annan ersättning enligt detta kapitel eller sjukpenning enligt 27, 28 och 40 kap. som den försäkrade har rätt till för samma tid.
Ersättning för kostnader
18 §
En försäkrad som har skadats under militär utbildning inom Försvarsmakten har under högst tre års tid efter skyddstiden rätt till ersättning för nödvändiga kostnader för
läkarvård,
sjukvårdande behandling,
sjukhusvård, och
läkemedel.
Som kostnader för vård räknas även nödvändiga utgifter för resor. Lag (2010:467).
Intagna m.fl.
Sjukpenningunderlag och livränteunderlag
19 §
För den som är försäkrad på grund av intagning m.m.
enligt 7 kap. 2 § 3 och som när skadan inträffade hade varit intagen längre tid än sex månader, ska sjukpenningunderlag och livränteunderlag vid tillämpning av 8 § beräknas till lägst de belopp som anges i 41 kap. 16 §.
Indragning eller nedsättning av ersättning
20 §
Ersättning till den som avses i 7 kap. 2 § 3 får dras in eller sättas ned även i annat fall än som avses i 110 kap. 52-58 §§, om särskilda skäl talar för det.
Frivilliga inom totalförsvaret m.fl.
21 §
Sjukpenningunderlag och livränteunderlag ska, i den utsträckning som framgår av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, beräknas till lägst de belopp som anges i 41 kap. 16 § för den som är försäkrad på grund av frivilligt deltagande i verksamhet inom totalförsvaret eller i räddningsarbete enligt 7 kap. 3 §.
Underrättelse om skada
22 §
Om den försäkrade drabbas av en skada ska en chef eller någon annan omedelbart underrättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om till vem sådan underrättelse ska ske.
Om skadan har visat sig efter skyddstiden, ska i stället Försäkringskassan underrättas.
Skadeanmälan till Försäkringskassan, m.m.
23 §
Bestämmelserna i 42 kap. 10 och 11 §§ om anmälan och ersättning för utgifter för läkarintyg gäller även i ärenden enligt detta kapitel.
Prövning av frågan om skada
24 §
Frågan om någon har fått en skada enligt detta kapitel ska prövas endast i den utsträckning det behövs för att bestämma ersättning från det statliga personskadeskyddet. Lag (2025:211).
25 §
Trots 24 § ska Försäkringskassan eller, om anmälan om skada avser dödsfall, Pensionsmyndigheten efter en skriftlig begäran pröva frågan om någon har fått en skada enligt detta kapitel. En sådan begäran får göras av
- den myndighet som beslutar om ersättning enligt lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m., eller
- den utbildningsansvariga myndighet som handlägger ett ärende enligt 8 kap. 6 och 7 §§ lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Lag (2025:211).
44 kap. Krigsskadeersättning till sjömän
1 §
I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2 §.
Vidare finns bestämmelser om
- förmånerna i 3-5 §§, och
- övriga frågor i 6 §.
Allmänna bestämmelser
2 §
Krigsskadeersättning kan lämnas till en försäkrad sjöman som till följd av olycksfall på grund av en krigshändelse drabbas av en personskada utomlands under sådan tid som anges i 7 kap. 8 och 9 §§.
I 86-88 kap. finns bestämmelser om att krigsskadeersättning kan lämnas även till efterlevande.
Förmånerna
Allmänna bestämmelser
3 §
Krigsskadeersättning lämnas med tillämpning av bestämmelserna i 40 och 41 kap. samt 42 kap. 2-6 §§.
4 §
Den försäkrade har inte rätt till krigsskadeersättning om han eller hon för samma tid har rätt till arbetsskadeersättning enligt 39-42 kap.
Särskild ersättning
5 §
Vid skada har den försäkrade, utöver livränta, rätt till särskild ersättning med hänsyn till skadans beskaffenhet.
Vid förlust av arbetsförmågan motsvarar ersättningen 6 gånger det prisbasbelopp som gällde för det år då skadan inträffade.
Vid nedsättning av arbetsförmågan betalas så stor andel av summan ut som svarar mot graden av nedsättningen.
Övriga frågor
6 §
Bestämmelserna i 39 kap. och 42 kap. 7-12 §§ tillämpas i övrigt på motsvarande sätt i fråga om krigsskadeersättning.
VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller skada
45 kap. Innehåll
1 §
I denna underavdelning finns bestämmelser om
- smittbärarersättning i 46 kap., och
- närståendepenning i 47 kap.
46 kap. Smittbärarersättning
1 §
I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om smittbärarersättning i 2-4 §§.
Vidare finns bestämmelser om - rätten till smittbärarpenning i 5-10 §§,
- förmånsnivåer och förvärvsarbete i 11-13 §§,
- beräkning av smittbärarpenning i 14-17 §§,
- samordning med andra förmåner i 18 och 19 §§, och
- resekostnadsersättning i 20 och 21 §§.
Allmänna bestämmelser
2 §
Smittbärarersättning kan lämnas till en smittbärare i samband med åtgärder för smittskydd eller skydd för livsmedel.
3 §
Med smittbärare avses i detta kapitel
den som har eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha förlorat sin arbetsförmåga till följd av sjukdomen,
den som för eller kan antas föra smitta utan att vara sjuk i en smittsam sjukdom, och
den som i annat fall har eller kan antas ha varit utsatt för smitta av en samhällsfarlig sjukdom som avses i smittskyddslagen (2004:168) utan att vara sjuk i en sådan sjukdom.
4 §
Smittbärarersättning lämnas i form av smittbärarpenning och resekostnadsersättning.
Rätten till smittbärarpenning
Allmänna bestämmelser
5 §
En smittbärare har rätt till smittbärarpenning om han eller hon måste avstå från förvärvsarbete på grund av
beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag, eller
läkarundersökning eller hälsokontroll som smittbäraren genomgår utan föregående beslut enligt 1 och som syftar till att klarlägga om han eller hon är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett sår eller en annan skada, som kan göra livsmedel som han eller hon hanterar otjänligt som människoföda.
Första stycket gäller inte när det är fråga om
hälsokontroll vid inresa enligt 3 kap. 8 §
smittskyddslagen, eller
beslut som avser avspärrning enligt 3 kap. 10 §
smittskyddslagen.
6 §
Smittbärarpenning får dras in eller sättas ned om smittbäraren
inte följer förhållningsregler som har beslutats med stöd av smittskyddslagen (2004:168) eller överträder förbud enligt 3 kap. 9 § den lagen, eller
inte följer särskilda villkor i samband med ett beslut enligt livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Förmånstiden
7 §
Smittbärarpenning lämnas från och med första dagen i ersättningsperioden och därefter så länge den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till smittbärarpenning.
8 §
Bestämmelserna om sjukpenning i samband med pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning i 27 kap. 34 § och sjukpenning i samband med 71-årsdagen i 27 kap. 37 § tillämpas även i fråga om smittbärarpenning. Lag (2022:878).
Rehabiliteringsåtgärder
9 §
För en försäkrad som får smittbärarpenning ska bestämmelserna i 30 kap. 8-14 §§ om Försäkringskassans åtgärder för rehabilitering tillämpas.
Arbetsgivarinträde m.m.
10 §
Bestämmelserna om arbetsgivarinträde, m.m. i 27 kap. 56-60 §§ tilllämpas även i fråga om smittbärarpenning.
Förmånsnivåer och förvärvsarbete
11 §
Smittbärarpenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:
Hel smittbärarpenning lämnas när den försäkrade helt måste avstå från förvärvsarbete.
Tre fjärdedels smittbärarpenning lämnas när den försäkrade arbetar högst en fjärdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
Halv smittbärarpenning lämnas när den försäkrade arbetar högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
En fjärdedels smittbärarpenning lämnas när den försäkrade arbetar högst tre fjärdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
12 §
Vid tillämpning av 11 § ska som förvärvsarbete inte betraktas sådant förvärvsarbete som utförs under tid då den försäkrade förvärvsarbetar med stöd av 37 kap. 3 §.
Om det inte går att avgöra under vilken tid den försäkrade avstår från förvärvsarbete ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.
13 §
Med tid för förvärvsarbete likställs följande:
Ledighet för semester, dock inte om den försäkrade under ledigheten får semesterlön enligt semesterlagen (1977:480)
och, enligt 15 § samma lag, kan begära att dag då han eller hon inte kan arbeta på grund av sjukdom inte ska räknas som semesterdag.
Ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner lämnas.
Ledighet under tid då den försäkrade får ersättning för att delta i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar
(TUFF).
Ledighet för ferier eller motsvarande uppehåll för lärare som är anställda inom utbildningsväsendet.
Beräkning av smittbärarpenning
Den som är försäkrad för sjukpenning
14 §
Smittbärarpenning lämnas med ett belopp som motsvarar den försäkrades sjukpenning på normalnivån enligt 28 kap.
Den som inte är försäkrad för sjukpenning
15 §
Är smittbäraren inte försäkrad för sjukpenning enligt 6 kap. 6 § 3, ska smittbärarpenningen lämnas med det belopp som sjukpenningen skulle ha uppgått till om den sjukpenninggrundande inkomsten hade beräknats med bortseende från bestämmelserna i 25 kap. 3 § andra stycket 1 och 2.
16 §
I fall som avses i 15 § ska som inkomst av anställning även räknas ersättning för eget arbete från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller som är en utländsk juridisk person, när arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utomlands.
17 §
Smittbärarpenning enligt 15 § ska beräknas per kalenderdag enligt 28 kap. 10 och 11 §§.
Samordning med andra förmåner
18 §
Smittbärarpenningen ska minskas med följande förmåner i den utsträckning förmånerna lämnas för samma tid:
graviditetspenning,
föräldrapenningsförmåner,
sjuklön eller sådan ersättning från Försäkringskassan som avses i 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,
sjukpenning enligt denna balk eller motsvarande äldre lag,
rehabiliteringspenning,
livränta enligt denna balk eller motsvarande äldre författning på grund av smitta,
närståendepenning, och
statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb.
Det som föreskrivs i första stycket gäller även motsvarande förmån som lämnas till smittbäraren på grundval av utländsk lagstiftning. Lag (2020:475).
19 §
Om smittbäraren har inkomst av anställning från en arbetsgivare som avses i 1 eller 2 § lagen (1994:260) om offentlig anställning för tid som avses i 7 §, lämnas smittbärarpenning endast till den del den överstiger inkomsten.
När anställningen avser arbete i etableringsjobb ska även statlig ersättning som lämnas för det arbetet räknas med i den inkomst som avses i första stycket. Lag (2020:475).
Resekostnadsersättning
20 §
En smittbärare har rätt till skälig ersättning för resekostnader i samband med läkarundersökning, hälsokontroll, vård, behandling eller annan motsvarande åtgärd som sker på grund av bestämmelserna i
smittskyddslagen (2004:168), eller
livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag.
21 §
Ersättning enligt 20 § lämnas inte till den del ersättning för resan kan lämnas enligt
andra bestämmelser i denna balk,
någon äldre författning som motsvarar bestämmelserna i 39-43 kap., eller
bestämmelser i någon annan författning om ersättning av allmänna medel för sjukresor och sjuktransporter.
47 kap. Närståendepenning
1 §
I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 §.
Vidare finns bestämmelser om
- rätten till närståendepenning i 3-6 §§,
- förlust av ersättning i 7 §,
- förmånstiden i 8-10 §§,
- förmånsnivåer och förvärvsarbete i 11-13 §§,
- beräkning av närståendepenning i 14-16 §§, och
- samordning med andra förmåner i 17 §. Lag (2013:747).
Inledande bestämmelser
2 §
Bestämmelser om närståendepenning i samband med att en svårt sjuk person vårdas av en närstående finns i detta kapitel.
I lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård finns bestämmelser i vilka anges när en arbetstagare som vårdar en närstående har rätt att vara ledig från sin anställning. Lag (2010:1307).
Rätten till närståendepenning
3 §
En försäkrad som vårdar en närstående som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för tid då han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården, om
den sjuke är försäkrad enligt någon bestämmelse i 4-7 kap.,
den sjuke vårdas här i landet, och 3. den sjuke har gett sitt samtycke till vården.
Om den sjuke på grund av sitt tillstånd inte kan ge samtycke till vården enligt första stycket 3, ska i stället detta framgå.
4 §
Med en svårt sjuk person likställs den som har fått infektion av hiv (humant immunbristvirus) genom smitta
vid användning av blod eller blodprodukter vid behandling inom den svenska hälso- och sjukvården, eller
av en sådan person som avses i 1 och som är hans eller hennes nuvarande eller före detta make eller sambo, under förutsättning att smittan ägt rum innan den först smittade fått kännedom om sin infektion.
5 §
Om någon vårdar mer än en person under samma tid ger det inte rätt till ytterligare ersättning.
6 §
Närståendepenning för vård av en person får inte lämnas till flera vårdare för samma tid.
Förlust av ersättning
7 §
Rätten till närståendepenning går förlorad om en ansökan om denna förmån inte görs inom tre månader från den dag ersättningen avser. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder för att göra en ansökan inom denna tid eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas. Lag (2013:747).
Förmånstiden
8 §
Närståendepenning lämnas för högst 100 dagar sammanlagt för varje person som vårdas. Ersättningen lämnas från och med första vårddagen.
9 §
Närståendepenning lämnas för högst 240 dagar sammanlagt vid vård av en närstående som har fått infektion av hiv på sätt som anges i 4 §. Ersättningen lämnas från och med första vårddagen.
10 §
Vid beräkning av antalet dagar med rätt till ersättning gäller följande:
- En dag med hel närståendepenning motsvarar en dag.
- En dag med tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels närståendepenning motsvarar tre fjärdedelar, hälften respektive en fjärdedel av en dag. Lag (2018:670).
Förmånsnivåer och förvärvsarbete
11 §
Närståendepenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:
Hel närståendepenning lämnas för dag när en vårdare helt avstått från förvärvsarbete.
Tre fjärdedels närståendepenning lämnas för dag när en vårdare förvärvsarbetat högst en fjärdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
Halv närståendepenning lämnas för dag när en vårdare förvärvsarbetat högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
En fjärdedels närståendepenning lämnas för dag när en vårdare förvärvsarbetat högst tre fjärdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. Lag (2017:1124).
12 §
Vid tillämpningen av 11 § ska som förvärvsarbete inte betraktas sådant förvärvsarbete som utförs under tid då vårdaren förvärvsarbetar med stöd av 37 kap. 3 §.
Om det inte går att avgöra under vilken tid vårdaren avstår från förvärvsarbete ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.
13 §
Om en vårdare får oreducerade löneförmåner under tid då han eller hon bedriver studier, likställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete i den utsträckning vårdaren går miste om löneförmånerna.
Beräkning av närståendepenning
Grundläggande bestämmelser
14 §
Närståendepenning lämnas med ett belopp som motsvarar vårdarens sjukpenning på normalnivån enligt 28 kap. med de avvikelser som följer av 15 och 16 §§.
Arbetstids- eller kalenderdagsberäknad närståendepenning
15 §
Närståendepenning ska arbetstidsberäknas enligt 28 kap. 12-18 §§ för hela den tid som förmånen avser när ersättning lämnas på grundval av sjukpenninggrundande inkomst av anställning. Detta gäller dock inte i fall som avses i 6 § samma kapitel, då närståendepenning i stället ska kalenderdagsberäknas enligt 10 och 11 §§ i det kapitlet. Vad som föreskrivs i 28 kap. 6 § tredje stycket om när kalenderdagsberäknad sjukpenning lämnas till en arbetslös försäkrad under de första 14 dagarna i en sjukperiod, tillämpas i fråga om närståendepenning för hela den tid som förmånen avser. Lag (2010:2005).
Särskilt om studerande under studieuppehåll
16 §
För en vårdare som studerar får närståendepenningen vid ett studieuppehåll inte beräknas på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som följer av bestämmelserna i 26 kap. 22 §.
Samordning med andra förmåner
17 §
Närståendepenning lämnas inte i den utsträckning vårdaren för samma tid får
föräldrapenningsförmåner,
sjuklön eller sådan ersättning från Försäkringskassan som avses i 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,
sjukpenning,
rehabiliteringspenning, eller
ersättning som motsvarar sjukpenning enligt någon annan författning eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall.
AVD. D SÄRSKILDA FÖRMÅNER VID FUNKTIONSHINDER
I Inledande bestämmelser
48 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar
1 §
I avdelning D finns bestämmelser om särskilda socialförsäkringsförmåner vid funktionshinder.
2 §
Förmåner enligt denna avdelning är
- merkostnadsersättning till en person med nedsatt funktionsförmåga eller till en förälder som har ett barn med nedsatt funktionsförmåga,
- assistansersättning till en funktionshindrad som behöver personlig assistans för sina grundläggande behov, och
- bilstöd till personer med funktionshinder för att skaffa eller anpassa motorfordon. Lag (2018:1265).
3 §
I detta kapitel finns inledande bestämmelser om särskilda förmåner vid funktionshinder.
Vidare finns bestämmelser om merkostnadsersättning, assistansersättning och bilstöd till en funktionshindrad i 49-52 kap. Lag (2018:1265).
Försäkring och ansökan, m.m.
4 §
En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt 4 och 5 kap.
Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i 104-117 kap. (avdelning H).
5 §
Ärenden som avser förmåner enligt denna avdelning handläggs av Försäkringskassan.
II Merkostnadsersättning, assistansersättning och bilstöd till försäkrade med funktionshinder
49 kap. Innehåll
1 §
I denna underavdelning finns bestämmelser om
- merkostnadsersättning i 50 kap.,
- assistansersättning i 51 kap., och
- bilstöd i 52 kap. Lag (2018:1265).
50 kap. Merkostnadsersättning
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
- vad som avses med merkostnader och i vilka fall en person ska anses blind eller gravt hörselskadad i 2 §,
- personer som likställs med förälder i 3 §,
- rätten till merkostnadsersättning i 4-8 §§,
- ersättningsberättigande merkostnader i 9 §,
- förmånstiden i 10 och 11 §§,
- ersättningsnivå i 12 §,
- ansökan i 13 §,
- omprövning i 14 och 15 §§, och
- utbetalning i 16 §. Lag (2018:1265).
Definitioner
2 §
När det gäller merkostnadsersättning avses med en merkostnad en skälig kostnad som uppkommer på grund av en persons funktionsnedsättning och som går utöver en kostnad som är normal för en person utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder.
När det gäller merkostnadsersättning ska en person anses blind om hans eller hennes synförmåga, sedan ljusbrytningsfel har rättats, är så nedsatt att han eller hon saknar ledsyn.
När det gäller merkostnadsersättning ska en person anses gravt hörselskadad om han eller hon även med hörapparat saknar möjlighet eller har stora svårigheter att uppfatta tal. Lag (2018:1265).
Personer som likställs med förälder
3 §
Följande personer likställs med förälder när det gäller merkostnadsersättning:
särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om ett barn, och
blivande adoptivförälder vid adoption av ett barn som inte är svensk medborgare eller bosatt här i landet när den blivande adoptivföräldern får barnet i sin vård.
Lag (2018:1265).
Rätten till merkostnadsersättning
Huvudregler
4 §
Rätt till merkostnadsersättning har en försäkrad person för merkostnader, i sådan omfattning som anges i 12 §, till följd av att han eller hon före uppnådd riktålder för pension har fått sin funktionsförmåga nedsatt, om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst ett år.
En försäkrad som är blind eller gravt hörselskadad har dock alltid rätt till merkostnadsersättning, om blindheten eller den grava hörselskadan har inträtt före uppnådd riktålder för pension och det kan antas att denna funktionsnedsättning kommer att bestå under minst ett år.
Det som anges i andra stycket gäller dock inte för ett försäkrat barn som har en förälder som är underhållsskyldig enligt 7 kap. föräldrabalken eller som har en sådan särskilt förordnad vårdnadshavare som avses i 3 § 1. Lag (2022:879).
5 §
När det gäller rätt till merkostnadsersättning för ett försäkrat barn som har en förälder som är underhållsskyldig enligt 7 kap. föräldrabalken tillämpas inte 4 § första stycket. Rätt till merkostnadsersättning har i sådana fall föräldern för merkostnader, i den omfattning som anges i 12 §, till följd av att barnet har fått sin funktionsförmåga nedsatt, om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst sex månader.
En person som avses i 3 § 1 har rätt till ersättning i stället för en förälder. Lag (2018:1265).
6 §
Vid bedömningen av rätten till merkostnadsersättning ska det bortses från merkostnader för behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd. Lag (2018:1265).
Flera barn
7 §
Om en förälder har merkostnader för flera barn, ska bedömningen av rätten till merkostnadsersättning grundas på en bedömning av de sammanlagda merkostnaderna för barnen.
Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl mot en bedömning av de sammanlagda merkostnaderna. Lag (2018:1265).
Delad rätt till merkostnadsersättning
8 §
Om ett barns båda föräldrar ansöker om och har rätt till merkostnadsersättning, ska ersättningen lämnas med hälften till vardera föräldern.
Om föräldrarna begär en annan fördelning av merkostnadsersättningen än den som anges i första stycket, ska ersättningen lämnas till dem enligt deras begäran. Om föräldrarna är oense om fördelningen av merkostnadsersättningen, ska ersättningen fördelas mellan dem i fjärdedelar utifrån en bedömning av respektive förälders merkostnader för barnet. Lag (2018:1265).
Ersättningsberättigande merkostnader
9 §
Merkostnadsersättning lämnas för merkostnader för:
hälsa, vård och kost,
slitage och rengöring,
resor,
hjälpmedel,
hjälp i den dagliga livsföringen,
boende, och
övriga ändamål.
Lag (2018:1265).
Förmånstiden
Huvudregel
10 §
Merkostnadsersättning lämnas från och med den månad när rätt till förmånen har inträtt, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Merkostnadsersättning lämnas dock inte retroaktivt för en sådan månad för vilken det redan har lämnats ersättning för ett barn utom till den del det avser en ökning av ersättningen.
Rätten till merkostnadsersättning får begränsas till att omfatta viss tid. Lag (2018:1265).
Om ett barn avlider
11 §
Om ett barn som avses i 5 § avlider, lämnas merkostnadsersättning till och med sex månader efter dödsfallet eller den tidigare månad när ersättningen annars skulle ha upphört. Lag (2018:1265).
Ersättningsnivå
12 §
Merkostnadsersättning ska lämnas med ett belopp som för år räknat motsvarar
30 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 25 procent men inte 35 procent av prisbasbeloppet,
40 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 35 procent men inte 45 procent av prisbasbeloppet,
50 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 45 procent men inte 55 procent av prisbasbeloppet,
60 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 55 procent av prisbasbeloppet men inte 65 procent av prisbasbeloppet, eller
70 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 65 procent av prisbasbeloppet eller mer.
Merkostnadsersättning ska dock för en försäkrad som är blind alltid lämnas med ett belopp som för år räknat motsvarar 70 procent av prisbasbeloppet. Om han eller hon för samma tid får hel sjukersättning, hel aktivitetsersättning eller hel ålderspension ska merkostnadsersättning, från och med den månad när den andra förmånen lämnas, lämnas med 40 procent av prisbasbeloppet, om inte den försäkrades merkostnader är av sådan omfattning att högre ersättning ska lämnas enligt första stycket.
Merkostnadsersättning ska dock för en försäkrad som är gravt hörselskadad alltid lämnas med ett belopp som för år räknat motsvarar 40 procent av prisbasbeloppet, om inte den försäkrades merkostnader är av sådan omfattning att högre ersättning ska lämnas enligt första stycket. Lag (2018:1265).
Ansökan
13 §
Ansökan om merkostnadsersättning för ett barn som avses i 5 § kan göras gemensamt av föräldrarna, av var och en av dem för sig eller av endast den ena föräldern. Lag (2018:1265).
Omprövning
14 §
Rätten till merkostnadsersättning ska omprövas
minst vart fjärde år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum, eller
när förhållanden som påverkar rätten till merkostnadsersättningen ändras.
Omprövning enligt första stycket 2 ska dock inte göras vid enbart tillfälliga förändringar. Lag (2018:1265).
15 §
Ändring av merkostnadsersättning ska gälla från och med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändringen uppkom. Gäller det ökning efter ansökan ska dock även 10 § första stycket beaktas. Lag (2018:1265).
Utbetalning
16 §
Merkostnadsersättning ska betalas ut månadsvis. När ersättningsbeloppet beräknas för månad ska den ersättning för år räknat som beräkningen utgår från avrundas till närmaste krontal som är jämnt delbart med tolv. Lag (2018:1265).
51 kap. Assistansersättning
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
- rätten till assistansersättning i 2-6 §§,
- förmånstiden i 7 och 8 §§,
- beräkning av assistansersättning i 9-11 a §§,
- omprövning vid ändrade förhållanden i 12 och 13 §§,
- utbetalning av assistansersättning i 14-19 §§,
- återbetalning av assistansersättning i 20 §,
- samverkan med kommunen i 21-23 §§, och
- uppgiftsskyldighet i 24 §. Lag (2018:122).
Rätten till assistansersättning
2 §
En försäkrad som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kan för sin dagliga livsföring få assistansersättning för kostnader för sådan personlig assistans som avses i 9 a § samma lag.
De bestämmelser i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som avser utförandet av insatsen personlig assistans tillämpas också på personlig assistans enligt detta kapitel. Avser den personliga assistansen stöd- och serviceinsatser åt barn med funktionshinder ska bestämmelserna i lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder tillämpas.
I lagen (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning finns bestämmelser om registerkontroll. Lag (2026:45).
3 §
För rätt till assistansersättning krävs att den försäkrade behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sådana grundläggande behov som avses i 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
4 §
Assistansersättning lämnas endast under förutsättning att den används för köp av personlig assistans eller för kostnader för personliga assistenter.
5 §
Assistansersättning lämnas inte för sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).
I 106 kap. 24-25 a §§ finns bestämmelser om rätten till assistansersättning när den funktionshindrade vårdas på en institution, bor i en gruppbostad eller vistas i eller deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet enligt 9 § 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lag (2020:440).
6 §
När behovet av personlig assistans bedöms för ett barn ska det bortses från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter.
Detta ska göras genom schablonavdrag (föräldraavdrag) från barnets behov av hjälp med grundläggande behov och andra personliga behov enligt 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Föräldraavdrag ska fastställas med hänsyn till barnets ålder och göras dels från grundläggande behov, dels från andra personliga behov. Avdrag ska dock inte göras till den del hjälpbehovet avser
sådant stöd som avses i 9 a § första stycket 1 eller 7 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,
åtgärder som är direkt nödvändiga för att hjälp enligt
9 a § första stycket 1 eller 7 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska kunna ges,
måltider i form av sondmatning,
åtgärder som är direkt nödvändiga för förberedelse och efterarbete i samband med sådana måltider,
grundläggande behov från och med den månad då barnet fyller
12 år,
andra personliga behov före den månad då barnet fyller ett år, eller
andra personliga behov från och med den månad då barnet fyller 18 år.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om föräldraavdragens storlek.
Om omvårdnadsbidrag lämnas får det inte påverka bedömningen enligt 3 §. Lag (2022:1251).
Förmånstiden
7 §
Assistansersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än en månad före den månad när ansökan gjorts eller det kommit in en anmälan från kommunen att det kan antas att den enskilde har rätt till assistansersättning.
Assistansersättning som avser assistans som utförs innan beslut har fattats i ett ärende lämnas endast om den enskilde månadsvis under handläggningstiden redovisar till Försäkringskassan att assistansen utförs i enlighet med kraven och förutsättningarna i denna balk. Lag (2012:935).
8 §
Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har uppnått riktåldern för pension endast om
ersättning har beviljats innan han eller hon har uppnått riktåldern för pension, eller
ansökan kommer in till Försäkringskassan senast dagen före den dag när riktåldern för pension uppnås och därefter blir beviljad. Lag (2022:879).
Beräkning av assistansersättning
9 §
Assistansersättning ska beviljas för ett visst antal timmar per vecka, månad eller längre tid, dock längst sex månader, när den försäkrade har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring (beviljade assistanstimmar).
10 §
Antalet assistanstimmar får inte utökas efter det att den försäkrade har uppnått riktåldern för pension. Lag (2022:879).
11 §
Assistansersättning lämnas med ett särskilt angivet belopp per timme. Det eller de belopp som assistansersättning lämnas med ska för varje år bestämmas som schablonbelopp som beräknas med ledning av de uppskattade kostnaderna för att få assistans.
Om det finns särskilda skäl kan ersättning till en försäkrad efter ansökan lämnas med ett högre belopp än det schablonbelopp med vilket assistansersättning ska lämnas till den försäkrade enligt vad som följer av första stycket. Ersättningen får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent.
Assistansersättning som betalas ut enligt 16 § andra stycket lämnas med skäligt belopp. Lag (2018:122).
11 a §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen
meddela ytterligare föreskrifter om sådana belopp som avses i 11 § första och andra styckena, och
meddela föreskrifter om i vilken omfattning tid som avses i
9 a § fjärde stycket 1 och 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade berättigar till assistansersättning. Lag (2022:1226).
Omprövning vid ändrade förhållanden
12 §
Rätten till assistansersättning ska omprövas i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Lag (2018:122).
13 §
En ändring av assistansersättning vid väsentligt ändrade förhållanden ska gälla från och med den månad när anledningen till ändring uppkom.
Utbetalning av assistansersättning
Utbetalning till den försäkrade
14 §
Assistansersättning betalas ut månadsvis med visst belopp för det antal beviljade assistanstimmar som assistans har lämnats.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att ersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet enligt 11 § andra stycket ska betalas ut på annat sätt än månadsvis. Lag (2018:555).
15 §
Utbetalningen av assistansersättning för en viss månad får grundas på ett beräknat antal assistanstimmar för den månaden. Avräkning för större avvikelser ska då göras senast andra månaden efter den då den preliminära utbetalningen skett. Slutavräkning ska göras senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats.
16 §
Assistansersättning enligt 14 § betalas inte ut om assistansen har utförts av någon
som inte har fyllt 18 år,
på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2-4 §§
lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete, 5-10 b §§ arbetstidslagen (1982:673) eller kollektivavtal som uppfyller kraven i 3 § arbetstidslagen, eller
som till följd av ålderdom, sjukdom eller liknande orsak saknar förmåga att utföra arbete som personlig assistent.
Om assistansen har utförts av någon som är bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, betalas assistansersättning ut enligt 14 § endast om det finns särskilda skäl. Lag (2012:935).
16 a §
När assistansersättning har beviljats och assistansen utförs av någon som är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den försäkrade och som inte är anställd av kommunen ska Inspektionen för vård och omsorg få tillträde till bostaden för att inspektera assistansen enligt 26 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vid sådan inspektion gäller inte 26 e § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Med närstående enligt första stycket avses make, sambo, barn, förälder och syskon samt deras makar, sambor och barn. Lag (2012:962).
16 b §
Assistansersättning enligt 14 § betalas inte ut för assistans som har utförts i en yrkesmässig enskild verksamhet utan tillstånd enligt 23 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Även om assistansen har utförts utan tillstånd betalas assistansersättning ut om
verksamheten har haft tillstånd under avtalstiden och assistansen har utförts senast två veckor efter den dag då den försäkrade underrättades om att tillståndet har upphört att gälla, eller
det finns särskilda skäl. Lag (2021:878).
Utbetalning till kommunen
17 §
Om den försäkrade har fått biträde av personlig assistent genom kommunen får Försäkringskassan besluta att assistansersättningen ska betalas ut till kommunen i den utsträckning som den motsvarar avgiften till kommunen för sådan hjälp.
Utbetalning till annan
18 §
Om den försäkrade till följd av ålderdomssvaghet, sjuklighet, långvarigt missbruk av beroendeframkallande medel eller någon annan liknande orsak är ur stånd att själv ta hand om assistansersättningen, får Försäkringskassan besluta att ersättningen ska betalas ut till någon annan person eller till en kommunal myndighet för att användas till kostnader för personlig assistans till den försäkrade.
19 §
Utöver det som följer av 17 och 18 §§, får Försäkringskassan på begäran av den försäkrade besluta att assistansersättningen ska betalas ut till en kommun eller till någon annan som har tillstånd enligt 23 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade att bedriva verksamhet med personlig assistans. Lag (2012:935).
Återbetalning av assistansersättning
20 §
Den försäkrade eller den som för den försäkrades räkning tagit emot assistansersättning ska utan uppmaning betala tillbaka sådan ersättning som inte har använts för köp av personlig assistans eller för kostnader för personliga assistenter. Återbetalning ska göras senast i samband med slutavräkningen enligt 15 §. Om det inte finns särskilda skäl, ska ersättningen betalas tillbaka av den försäkrades förmyndare i stället för av den försäkrade om denne är under 18 år. Om det finns flera förmyndare svarar de solidariskt för skyldigheten.
Om återbetalning inte görs får Försäkringskassan besluta om återbetalning enligt bestämmelserna i 108 kap. Lag (2012:935).
Samverkan med kommunen
21 §
När en försäkrad ansöker om eller beviljas assistansersättning ska den kommun som enligt 16, 16 c eller 16 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har ansvar för insatser åt den försäkrade höras i ärendet, om det inte är obehövligt.
Beslut om assistansersättning och beslut enligt 17-19 §§ ska sändas till kommunen. Lag (2011:332).
22 §
För den som beviljats assistansersättning ska den kommun som enligt 16, 16 c eller 16 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har ansvar för insatser åt den försäkrade ersätta kostnaderna för de första 20 assistanstimmarna per vecka. Lag (2011:332).
23 §
Försäkringskassan ska underrätta kommunen om det belopp som kommunen ska betala enligt 22 §. Beloppet ska betalas månadsvis till Försäkringskassan, om inte annat följer av föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av tredje stycket.
Kommunen har rätt att ta del av den slutavräkning som ska göras enligt 15 §. Har kommunen betalat ersättning med ett för högt belopp ska beloppet återbetalas från Försäkringskassan.
Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet för kommunen att betala
en del av ersättningen enligt 22 § på annat sätt än månadsvis, och
dröjsmålsränta på en skuld som avser betalningsskyldighet enligt 22 §. Lag (2018:555).
Uppgiftsskyldighet
24 §
Den som är arbetsgivare för eller uppdragsgivare åt en personlig assistent ska lämna följande uppgifter till Försäkringskassan:
Uppgifter som visar om assistenten är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade, om assistenten har fyllt 18 år och om assistenten är bosatt inom eller utanför EES-området.
Uppgifterna ska lämnas innan assistansen börjar utföras och vid ändrade förhållanden.
Uppgifter som visar den arbetstid som assistenten har arbetat hos en assistansberättigad. Uppgifterna ska lämnas månadsvis i efterhand.
Uppgifter som visar att något förhållande som anges i 16 §
första stycket 3 inte föreligger. Uppgifterna ska lämnas på begäran av Försäkringskassan. Lag (2012:935).
52 kap. Bilstöd
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
- rätten till bilstöd i 2-14 §§,
- beräkning av bilstöd i 15-22 §§,
- funktionskontroll i 22 a §, och
- återbetalning av bilstöd i 23-25 §§. Lag (2016:1066).
Rätten till bilstöd
Allmänna bestämmelser
2 §
Bilstöd kan lämnas till en försäkrad som på grund av ett varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer.
3 §
Bilstöd kan lämnas även till en försäkrad förälder till ett försäkrat barn som har ett sådant funktionshinder som avses i 2 §.
4 §
Med en förälder likställs när det gäller bilstöd följande personer:
en vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om barnet,
den med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor,
den som tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det, och
den som i annat fall tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem, om placeringen kan förväntas pågå i minst tre år.
5 §
Bilstöd lämnas inom ramen för anslagna medel och i form av
grundbidrag,
anskaffningsbidrag,
tilläggsbidrag,
anpassningsbidrag som avser ett fordon, och
bidrag för körkortsutbildning.
Anpassningsbidrag enligt första stycket 4 lämnas för sådana åtgärder som anges i 8 § första stycket 2-4. Lag (2016:1066).
6 §
Grundbidrag, anskaffningsbidrag och tilläggsbidrag lämnas endast för fordon som anskaffats efter det att ett beslut om rätt till sådant bidrag har meddelats. Lag (2016:1066).
7 §
Om en försäkrad har fått grundbidrag, anskaffningsbidrag eller tilläggsbidrag får sådant bidrag beviljas på nytt tidigast nio år efter det senaste beslutet att bevilja något av dessa bidrag.
Nytt bidrag får dock lämnas tidigare om
det finns skäl för det från trafiksäkerhetssynpunkt eller medicinsk synpunkt, eller
fordonet har framförts minst 18 000 mil sedan grundbidrag, anskaffningsbidrag eller tilläggsbidrag senast beviljades.
Lag (2016:1066).
Vad avser bilstödet?
8 §
Bilstöd lämnas för
anskaffning av personbil klass I med en utvändig höjd som inte överstiger 2 050 millimeter, motorcykel eller moped,
ändring av ett fordon som avses i 1 och kostnader i samband därmed samt justering och reparation av ändringen,
anskaffning av en särskild anordning på ett fordon som avses i 1 och kostnader i samband därmed samt justering och reparation av anordningen,
kostnader för körträning som behövs före och efter sådana åtgärder som anges i 2 och 3, och kostnader i samband därmed, eller
körkortsutbildning i samband med anskaffning av motorfordon.
Vad som avses med personbil klass I, motorcykel och moped anges i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Lag (2020:509).
9 §
Om det på grund av funktionshindrets art eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det, lämnas bilstöd enligt 8 § första stycket 1-3 för ett annat motorfordon än som avses i 8 § första stycket 1. Lag (2020:509).
Villkor för anskaffning och ändring av fordon
10 §
Bilstöd enligt 8 § första stycket 1-3 lämnas till
en försäkrad som inte har uppnått riktåldern för pension och är beroende av ett sådant fordon som avses i 8 eller 9 § för att genom arbete få sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin försörjning, eller för att genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller genomgå rehabilitering under vilken han eller hon får rehabiliteringsersättning enligt 31 kap. eller aktivitetsstöd enligt föreskrifter som meddelas av regeringen,
en försäkrad som inte har uppnått riktåldern för pension och, efter att ha beviljats bidrag enligt 1, har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning,
en försäkrad som fyllt 18 år men inte 50 år, och
en försäkrad som har barn som inte fyllt 18 år.
Bilstöd lämnas i fall som avses i 3 § till en försäkrad som har barn som har ett sådant funktionshinder som avses i 2 §. Lag (2022:879).
11 §
Bilstöd enligt 10 § första stycket 4 och andra stycket lämnas under förutsättning att föräldern
sammanbor med barnet, och
behöver ett fordon för att förflytta sig tillsammans med barnet.
12 §
Om anpassningsbidrag tidigare har lämnats med stöd av 10 § första stycket 1-3 får bidrag för reparation av anpassningen lämnas trots att de förutsättningar som anges där inte längre är uppfyllda.
13 §
Bilstöd enligt 10 § första stycket 1 och 2 kan lämnas även till en försäkrad som inte själv ska köra fordonet, under förutsättning att någon annan kan anlitas som förare vid resorna.
Bilstöd enligt 10 § första stycket 3 och 4 samt andra stycket lämnas under förutsättning att den försäkrade själv ska köra fordonet.
Villkor för körkortsutbildning
14 §
Bilstöd till körkortsutbildning lämnas till en försäkrad som har beviljats bilstöd till anskaffning av ett motorfordon och som uppfyller förutsättningarna i 10 § första stycket 1 samt är eller riskerar att bli arbetslös, om det bedöms att körkortsutbildningen kan leda till att han eller hon får ett stadigvarande arbete.
Beräkning av bilstöd
Grundbidrag
15 §
Vid anskaffning av motorfordon lämnas grundbidrag med högst 30 000 kronor.
Vid anskaffning av motorcykel eller moped lämnas dock grundbidrag med högst 12 000 respektive 3 000 kronor. Lag (2016:1066).
Anskaffningsbidrag
16 §
Anskaffningsbidrag lämnas med högst 40 000 kronor.
Helt sådant bidrag lämnas till den vars årliga bruttoinkomst understiger 121 000 kronor. Lag (2016:1066).
17 §
Till den vars årliga bruttoinkomst uppgår till 121 000 kronor eller mer, dock högst 210 000 kronor, lämnas anskaffningsbidrag med högst det belopp som återstår efter det att det belopp som anges i 16 § första stycket har reducerats med 400 kronor för varje tusental kronor som inkomsten överstiger 120 000 kronor.
Till den vars årliga bruttoinkomst överstiger 210 000 kronor men inte 220 000 kronor lämnas anskaffningsbidrag med högst 4 000 kronor.
Överstiger den årliga bruttoinkomsten 220 000 kronor lämnas inte något anskaffningsbidrag. Lag (2016:1066).
18 §
Med årlig bruttoinkomst avses inkomst enligt 102 kap. 7-15 §§.
För en försäkrad som avses i 10 § första stycket 1-3 ska bruttoinkomsten räknas fram utan hänsyn till makes inkomst.
För föräldrar som avses i 10 § första stycket 4 och andra stycket räknas inkomsterna samman vid beräkning av anskaffningsbidragets storlek.
Tilläggsbidrag vid behov av efteranpassning
18 a §
Tilläggsbidrag för anskaffning av en personbil klass I lämnas med högst 50 000 kronor till en försäkrad som, för att kunna bruka bilen, har behov av en sådan ändring eller anordning för vilken anpassningsbidrag kan lämnas. Lag (2020:509).
Tilläggsbidrag för särskilt lämpad personbil
18 b §
Tilläggsbidrag för anskaffning av en personbil klass I lämnas, utöver vad som anges i 18 a §, med högst 60 000 kronor till en försäkrad som, för att kunna bruka bilen, har behov av en personbil som är
särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittande i en rullstol eller göra överflyttning från en rullstol till ett bilsäte inne i bilen, eller
särskilt lämpad för att i annat fall än som avses i 1 medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. Lag (2020:509).
Tilläggsbidrag för särskilda originalmonterade anordningar
18 c §
Tilläggsbidrag för anskaffning av en personbil klass I lämnas med särskilt belopp för kostnader som följer av att bilen har särskilda originalmonterade anordningar.
Bidrag enligt första stycket lämnas endast om anordningen behövs för att den försäkrade ska kunna bruka bilen. Lag (2016:1066).
Ytterligare föreskrifter
18 d §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om
- vilka egenskaper ett fordon ska ha för att uppfylla kraven i 18 b §,
- vilka slags anordningar som berättigar till tilläggsbidrag enligt 18 c § första stycket, och
- beräkningen av tilläggsbidrag enligt 18 c § första stycket. Lag (2016:1066).
Anpassningsbidrag
19 §
Anpassningsbidraget motsvarar kostnaden för sådana åtgärder som anges i 8 § första stycket 2-4 och som behövs för att den försäkrade ska kunna bruka fordonet.
Försäkringskassan får besluta att inte medge anpassningsbidrag om det fordon som den försäkrade valt är olämpligt med hänsyn till den form av anpassning som behövs. Detsamma gäller om fordonet är olämpligt med hänsyn till sitt skick.
Om fordonet är äldre än fyra år eller har framförts mer än 6 000 mil, lämnas anpassningsbidrag för ändring av fordonet eller anskaffning av en särskild anordning på fordonet endast om det finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl krävs dock endast när det till den försäkrade för första gången ska lämnas anpassningsbidrag för fordonet. Lag (2020:509).
19 a §
Anpassningsbidrag lämnas inte för kostnader för anordningar för vilka det har lämnats bidrag enligt 18 c § första stycket.
Anpassningsbidrag lämnas inte heller för kostnader för åtgärder som hade kunnat undvikas om den försäkrade utnyttjat rätten till bidrag enligt 18 b eller 18 c §, för anordningar som är att anse som standardutrustning i bilen eller för normalt förekommande tilläggsutrustning till bilen. Detta gäller dock inte om det finns särskilda skäl för att ändå lämna anpassningsbidrag. Lag (2020:509).
Begränsningsregler
20 §
Ett anskaffningsbidrag ska minskas med sådant bidrag till inköp av ett fordon som den försäkrade får från en kommun eller en region eller i form av försäkringsersättning. Lag (2019:843).
21 §
Grundbidrag, anskaffningsbidrag och tilläggsbidrag får tillsammans inte överstiga fordonets anskaffningskostnad. Avräkning ska i första hand göras på grundbidraget och i andra hand på anskaffningsbidraget. Lag (2016:1066).
22 §
Om grundbidrag, anskaffningsbidrag eller tilläggsbidrag enligt 7 § andra stycket 1 lämnas tidigare än nio år efter det senaste beslutet att bevilja rätt till bilstöd, ska det tidigare bidraget räknas av från det nya bidraget.
Det belopp som enligt första stycket ska räknas av ska dock minskas med en niondel för varje helt år som har förflutit sedan det tidigare bidraget betalades ut. Lag (2016:1066).
Funktionskontroll
22 a §
Om det inte är uppenbart obehövligt, ska en kontroll göras av om utförda anpassningar fungerar för den försäkrade på ett trafiksäkert sätt (funktionskontroll).
En funktionskontroll ska göras så snart det är möjligt och senast sex månader efter det att anpassningarna har utförts. Lag (2016:1066).
Återbetalning av bilstöd
23 §
Grundbidrag, anskaffningsbidrag och tilläggsbidrag ska betalas tillbaka
om den försäkrade säljer eller på annat sätt gör sig av med fordonet inom nio år från det att bidraget beviljades, eller
om ett barn som avses i 10 § andra stycket efter att ha uppnått 18 års ålder själv beviljas bidrag. Lag (2016:1066).
24 §
Det återbetalningspliktiga beloppet enligt 23 § ska minskas med en niondel för varje helt år som har förflutit sedan bidraget betalades ut. Om det finns särskilda skäl, får den försäkrade helt eller delvis befrias från återbetalningsskyldigheten.
25 §
Om den försäkrade vägrar att medverka till en funktionskontroll enligt 22 a §, ska Försäkringskassan besluta att återbetalning ska göras med 10 procent av det beviljade anpassningsbidraget, dock högst med ett belopp som motsvarar ett prisbasbelopp.
Finns det särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge kravet på återbetalning enligt första stycket. Lag (2016:1066).
AVD. E FÖRMÅNER VID ÅLDERDOM
I Inledande bestämmelser
53 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar
1 §
I avdelning E finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner vid ålderdom.
2 §
Förmåner vid ålderdom enligt denna avdelning är
allmän ålderspension i form av
inkomstgrundad ålderspension, och
garantipension,
särskilt pensionstillägg som tillägg till allmän ålderspension,
äldreförsörjningsstöd som tillägg till eller i stället för allmän ålderspension, och
inkomstpensionstillägg som tillägg till inkomstgrundad ålderspension. Lag (2020:1239).
3 §
I detta kapitel finns inledande bestämmelser om förmåner vid ålderdom.
Vidare finns
- övergripande bestämmelser om allmän ålderspension i 54-56 kap.,
- bestämmelser om inkomstgrundad ålderspension i 57-64 kap.,
- bestämmelser om garantipension i 65-67 kap.,
- vissa gemensamma bestämmelser om allmän ålderspension i 68-71 kap., och
- bestämmelser om särskilda förmåner vid ålderdom i 72-74 a kap. Lag (2020:1239).
Försäkring och ansökan, m.m.
4 §
En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt 4-6 kap.
Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i 104-117 kap. (avdelning H).
5 §
Ärenden som avser förmåner enligt denna avdelning handläggs av Pensionsmyndigheten. Ärenden om pensionsgrundande inkomst handläggs dock av Skatteverket.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte om något annat följer av annan bestämmelse i denna balk eller annan författning.
II Övergripande bestämmelser om allmän ålderspension
54 kap. Innehåll
1 §
I denna underavdelning finns
- allmänna bestämmelser om allmän ålderspension i 55 kap., och
- bestämmelser om uttag av allmän ålderspension m.m. i 56 kap.
55 kap. Allmänna bestämmelser om allmän ålderspension
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
- inkomstgrundad ålderspension i 2-7 §§, och
- garantipension i 8-10 §§.
Inkomstgrundad ålderspension
Försäkrings- och förmånsformer
2 §
Försäkringen för inkomstgrundad ålderspension består av ett fördelningssystem och ett premiepensionssystem.
3 §
Inkomstgrundad ålderspension från fördelningssystemet lämnas som inkomstpension eller tilläggspension.
Inkomstgrundad ålderspension från premiepensionssystemet lämnas som premiepension.
Årlig redovisning
4 §
Den myndighet som regeringen bestämmer ska för varje år upprätta en redovisning av det inkomstgrundade ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Andra-Fjärde AP- fonderna ska lämna de uppgifter som behövs för detta till myndigheten. Lag (2025:379).
Vem kan få inkomstpension, tilläggspension och premiepension?
5 §
En försäkrad som är född 1937 eller tidigare kan få inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension.
6 §
En försäkrad som är född 1938 eller senare kan få inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension och premiepension. En försäkrad som är född något av åren 1938-1953 kan dessutom få inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension.
7 §
Pensionsrätt för inkomstgrundad ålderspension i form av premiepension kan överföras till den försäkrades make enligt bestämmelserna i 61 kap. 11-16 §§.
I 89, 91 och 92 kap. (avdelning F) finns bestämmelser om att premiepension kan lämnas även som efterlevandeskydd.
Garantipension
Vad är garantipension?
8 §
Garantipension är grundskyddet i den allmänna ålderspensionen.
Vem kan få garantipension?
9 §
Garantipension för försäkrade födda 1937 eller tidigare kan lämnas som kompensation för bortfall av följande förmåner enligt äldre lagstiftning:
- folkpension i form av ålderspension,
- pensionstillskott, och
- särskilt grundavdrag för folkpensionärer vid inkomsttaxeringen.
10 §
Garantipension för försäkrade födda 1938 eller senare är beroende av försäkringstid och kan lämnas till
- den som saknar inkomstgrundad ålderspension, och
- den vars inkomstgrundade ålderspension inte överstiger ett visst belopp.
56 kap. Uttag av allmän ålderspension, m.m.
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
- förmånsnivåer i 2 §,
- förmånstiden i 3-9 §§,
- återkallelse eller minskning av pensionsuttag i 10 §,
- samordning av pensionsuttag i 11 och 12 §§, och
- omräkning av allmän ålderspension i 13 §.
Förmånsnivåer
2 §
Uttag av inkomstgrundad ålderspension får begränsas till någon av följande förmånsnivåer: tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av hel pension.
För garantipension finns särskilda bestämmelser om förmånsnivåer i 66 och 67 kap.
Förmånstiden
Allmänna bestämmelser
3 §
Inkomstgrundad ålderspension lämnas tidigast från och med tre år före den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension.
För garantipension finns särskilda bestämmelser om förmånstid i 66 och 67 kap. Lag (2022:879).
4 §
Allmän ålderspension lämnas från och med den månad som anges i ansökan, dock tidigast från och med den månad ansökan kom in till Pensionsmyndigheten.
4 a §
Allmän ålderspension får lämnas utan ansökan från och med den månad den försäkrade uppnår riktåldern för pension om den försäkrade fick hel sjukersättning omedelbart före den månaden. Lag (2022:879).
5 §
Allmän ålderspension får lämnas för högst tre månader före ansökningsmånaden om den försäkrade fick sjukersättning omedelbart före det att han eller hon uppnår riktåldern för pension.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension. Lag (2022:879).
6 §
En försäkrad som är född något av åren 1938-1953 och som får inkomstpension utan att ha rätt till tilläggspension ska, utan att behöva ansöka särskilt, få tilläggspension från och med den månad då han eller hon har fått rätt till sådan pension.
7 §
Allmän ålderspension lämnas till och med den månad då rätten till pensionen upphör.
8 §
Pensionsmyndigheten ska utreda om den försäkrade vill ta ut allmän ålderspension om han eller hon inte har ansökt om sådan pension månaden före den då han eller hon uppnår riktåldern för pension och för den månaden har fått sjukersättning. Detta gäller inte i de fall 4 a § tillämpas. Lag (2022:879).
Ökning av pensionsuttag
9 §
Det som föreskrivs i 4 och 6 §§ gäller också i fråga om ökat uttag av allmän ålderspension. Lag (2018:772).
Återkallelse eller minskning av pensionsuttag
10 §
Om den försäkrade vill minska eller helt återkalla uttaget av allmän ålderspension, ska han eller hon skriftligen anmäla detta till Pensionsmyndigheten.
En anmälan om minskning eller hel återkallelse av uttag av allmän ålderspension gäller från och med den månad som anges i anmälan, dock tidigast från och med månaden efter den månad då anmälan kom in till Pensionsmyndigheten.
Samordning av pensionsuttag
11 §
En försäkrad som är född under något av åren 1938-1953 och som har rätt till inkomstpension och tilläggspension får ta ut pension endast om han eller hon tar ut båda pensionerna i samma utsträckning.
Återkallelse eller minskning av uttag av inkomstpension och tilläggspension gäller endast om anmälan avser båda pensionerna i samma utsträckning.
12 §
För garantipension finns särskilda bestämmelser om samordning i 66 och 67 kap.
Omräkning av allmän ålderspension
13 §
Allmän ålderspension ska räknas om från och med månaden efter den då anledning till omräkning uppkom.
III Inkomstgrundad ålderspension
57 kap. Innehåll och definitioner
1 §
I denna underavdelning finns allmänna bestämmelser om inkomstgrundad ålderspension i 58 kap.
Vidare finns bestämmelser om
- pensionsgrundande inkomst i 59 kap.,
- pensionsgrundande belopp i 60 kap.,
- pensionsrätt och pensionspoäng i 61 kap.,
- inkomstpension i 62 kap.,
- tilläggspension i 63 kap., och
- premiepension i 64 kap.
2 §
När det gäller inkomstgrundad ålderspension avses med
intjänandeår: det kalenderår den försäkrade har haft en inkomst som är pensionsgrundande respektive det kalenderår för vilket ett pensionsgrundande belopp ska fastställas, och
fastställelseår: kalenderåret efter intjänandeåret.
Om inkomster under beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår finns bestämmelser i 59 kap. 33 § andra stycket.
58 kap. Allmänna bestämmelser om inkomstgrundad ålderspension
1 §
I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser i 2-5 §§.
Vidare finns bestämmelser om
- underrättelse om beslut i 9 §, och
- indexering, balansering och anslutande definitioner i 10-28 §§.
Grundläggande bestämmelser
Inkomstpension
2 §
Inkomstpension ska beräknas utifrån de pensionsrätter som fastställts för den försäkrade.
Inkomstpensionens storlek är också beroende av den allmänna inkomstutvecklingen.
Premiepension
3 §
Premiepension ska beräknas utifrån de pensionsrätter som fastställts för den försäkrade.
Premiepensionens storlek är också beroende av värdeutvecklingen på de medel som fonderats i premiepensionssystemet.
Tilläggspension
4 §
Tilläggspensionen ska beräknas utifrån de pensionspoäng som fastställts för den försäkrade.
Tilläggspensionens storlek är också beroende av den allmänna inkomstutvecklingen. Lag (2014:470).
5 §
Pensionsrätt och pensionspoäng fastställs årligen och grundas på den försäkrades pensionsunderlag. Detta består av summan av
- fastställd pensionsgrundande inkomst (PGI) och
- fastställda pensionsgrundande belopp (PGB).
Underrättelse om beslut
9 §
Om den försäkrade har debiterats slutlig skatt, ska underrättelse om Skatteverkets beslut om pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. anges på beskedet om slutlig skatt. I annat fall ska underrättelse ske genom särskilt besked senast den 15 december fastställelseåret.
Den försäkrade ska skriftligen eller, om den försäkrade begär det, på något annat sätt underrättas om Pensionsmyndighetens beslut om pensionsgrundande belopp, pensionsrätt och pensionspoäng enligt 60 och 61 kap. senast den 31 mars året efter fastställelseåret.
Det ska framgå av en underrättelse enligt första eller andra stycket hur man begär omprövning av beslutet. En underrättelse behöver inte sändas till den som inte är bosatt i Sverige och vars adress är okänd. Lag (2013:747).
Indexering, balansering och anslutande definitioner
Inkomstindex
10 §
Vissa beräkningar som anges i denna balk ska grundas på ett inkomstindex som beräknas för varje år. Inkomstindexet ska visa den allmänna inkomstutvecklingen.
Beräkningarna ska grundas på ett inkomstindex för 1999 om 100,00.
11 §
Inkomstindex ska visa den relativa förändringen av genomsnittet av de årliga pensionsgrundande inkomsterna, efter avdrag för allmän pensionsavgift, för försäkrade som under beskattningsåret har fyllt minst 16 år men ännu inte har uppnått riktåldern för pension. Vid beräkningen tillämpas inte 59 kap. 4 § andra stycket.
När en gällande riktålder ändras ska den nya riktåldern tillämpas första gången vid beräkningen av det inkomstindex som ska gälla två år efter det år riktåldern ändrades. Lag (2022:879).
12 §
Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år ska motsvara den beräknade årliga relativa förändringen av de inkomster som anges i 11 § mellan det andra året före det år som indexet avser och året därefter. Lag (2015:676).
13 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om inkomstindexet.
Balanstal
14 §
Vissa beräkningar som anges i denna balk ska grundas på ett balanstal och ett dämpat balanstal. Balanstalet beräknas enligt andra stycket och 15-20 §§. Det dämpade balanstalet beräknas enligt 20 a §.
Balanstalet beräknas för varje år och ska visa kvoten mellan
- summan av fördelningssystemets avgiftstillgång och värdet av tillgångarna hos Andra-Fjärde AP-fonderna och
- fördelningssystemets pensionsskuld vid utgången av det andra året före det år balanstalet avser.
Balanstalet ska avrundas till fyra decimaler. Lag (2025:379).
15 §
Med avgiftstillgång avses produkten av
- avgiftsinkomsterna till fördelningssystemet och
- medelvärdet av tiden i år räknat från det att en pensionsrätt tjänas in till det att den betalas ut i form av pension (omsättningstiden).
Med värdet av tillgångarna hos Andra-Fjärde AP-fonderna avses värdet av de redovisade marknadsvärdena av tillgångarna hos Andra-Fjärde AP-fonderna vid utgången av det andra året före det år balanstalet avser. Lag (2025:379).
16 §
Med pensionsskuld avses det totala pensionsåtagandet i fördelningssystemet.
17 §
Med avgiftsinkomsterna avses inkomsterna det andra året före det år balanstalet avser. Lag (2015:676).
18 §
Har upphävts genom lag (2015:676).
19 §
Med omsättningstid avses omsättningstiden för det tredje året före det år balanstalet avser. Lag (2015:676).
20 §
Pensionsskulden beräknas för det andra året före det år balanstalet avser, som summan av
pensionsbehållningar, enligt 62 kap. 5-7 §§, utan beaktande av förändringen av inkomstindex mellan det andra året före det år balanstalet avser och året därefter,
det beräknade värdet av pensionsrätter för inkomstpension enligt 61 kap. 5-10 §§,
utbetalad pension för varje åldersgrupp i december multiplicerad med beräknat antal återstående utbetalningar av ett genomsnittligt pensionsbelopp för samma åldersgrupp, justerat med den räntefaktor som anges i 62 kap. 36 § och
det beräknade värdet av kommande utbetalningar av tilläggspension för dem som inte börjat ta ut sådan pension.
Om ett balansindex har beräknats enligt 22-24 §§ för det år som värdet av pensionsrätter för inkomstpension ska beräknas enligt första stycket 2, ska pensionsrätterna beräknas på det sätt som anges i 62 kap. 5 § andra stycket.
Om ett balansindex har beräknats enligt 22-24 §§ för året före det år balanstalet avser, ska det framräknade beloppet i första stycket 3 multipliceras med det dämpade balanstalet för detta år. Lag (2015:676).
20 a §
Under en sådan period som anges i 22 § ska ett dämpat balanstal användas.
Det dämpade balanstalet för ett år utgörs av summan av talet 1 och det tal som motsvarar en tredjedel av differensen mellan balanstalet som har fastställts för samma år och talet 1. Det dämpade balanstalet ska avrundas till fyra decimaler. Lag (2015:676).
21 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om balanstalet och det dämpade balanstalet. Lag (2015:676).
Balansindex
22 §
Om balanstalet för ett år understiger 1,0000 ska ett balansindex beräknas som ska användas vid vissa beräkningar enligt denna balk.
Ett balansindex ska därefter beräknas för varje år fram till dess att det når minst samma värde som inkomstindex.
23 §
När balansindexet första gången bestäms för en sådan period som anges i 22 § ska balansindexet räknas fram som produkten av
- det dämpade balanstalet och
- inkomstindexet för samma år. Lag (2015:676).
24 §
Efter det att balansindexet beräknats första gången enligt 23 § ska, för varje därpå följande år under perioden, det beräknade balansindexet multipliceras med kvoten mellan
- inkomstindexet efter årsskiftet och
- inkomstindexet före årsskiftet.
Produkten ska därefter multipliceras med det dämpade balanstalet som ska gälla efter årsskiftet. Lag (2015:676).
25 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om balansindexet.
Inkomstbasbelopp
26 §
Vissa beräkningar enligt denna balk ska grundas på ett inkomstbasbelopp som beräknas för varje år.
27 §
Inkomstbasbeloppet för ett visst år motsvarar produkten av
- bastalet 43 313 och
- kvoten mellan inkomstindexet för det år inkomstbasbeloppet ska bestämmas för och inkomstindexet för 2005.
Det omräknade beloppet ska avrundas till närmaste hundratal kronor.
28 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om inkomstbasbeloppet.
59 kap. Pensionsgrundande inkomst
1 §
I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om pensionsgrundande inkomst i 2-7 §§,
Vidare finns bestämmelser om
- inkomst av anställning i 8-13 §§,
- inkomst av annat förvärvsarbete i 14-21 §§,
- undantag för vissa inkomster i 22-28 §§,
- hur samordnade sociala förmåner är pensionsgrundande i 29-31 §§, och
- beräkning av pensionsgrundande inkomst i 32-38 §§.
Allmänna bestämmelser om pensionsgrundande inkomst
Vad är pensionsgrundande inkomst?
2 §
Pensionsgrundande inkomst beräknas av Skatteverket på inkomster som den försäkrade har haft och som är pensionsgrundande.
Vilka inkomster är pensionsgrundande?
3 §
Följande inkomster är pensionsgrundande:
- inkomster av anställning som avses i 8-13 §§, och
- inkomster av annat förvärvsarbete som avses i 14-21 §§.
Undantag från det som anges i första stycket finns i 22-31 §§.
Hur beräknas pensionsgrundande inkomst?
4 §
Den försäkrades pensionsgrundande inkomst för ett år (intjänandeåret) utgörs av summan av hans eller hennes inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete för det året.
Vid beräkningen ska det bortses från inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete till den del summan av dessa överstiger 7,5 inkomstbasbelopp under intjänandeåret (intjänandetaket). Det bortses i första hand från inkomster av annat förvärvsarbete.
När fastställs pensionsgrundande inkomst?
5 §
Pensionsgrundande inkomst fastställs för varje år som en person har varit försäkrad och haft sådana inkomster här i landet som är pensionsgrundande.
Pensionsgrundande inkomst fastställs dock endast om summan av de inkomster som är pensionsgrundande uppgår till minst 42,3 procent av det prisbasbelopp som gäller för intjänandeåret.
6 §
Pensionsgrundande inkomst fastställs inte för en försäkrad som är född 1937 eller tidigare. Lag (2011:1075).
7 §
För det år när den försäkrade har avlidit fastställs pensionsgrundande inkomst endast om pensionsrätt för premiepension ska föras över till den avlidnes make för det året.
Inkomst av anställning
Lön och kostnadsersättning
8 §
Som inkomst av anställning räknas lön eller annan ersättning i pengar eller annan avgiftspliktig förmån som en försäkrad har fått som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.
Med lön likställs kostnadsersättning som inte undantas vid beräkning av skatteavdrag enligt 10 kap. 3 § 9 eller 10 skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2012:834).
Uppdragsinkomst m.m.
9 §
Som inkomst av anställning räknas, även om mottagaren inte har varit anställd hos den som betalat ut ersättningen, följande:
ersättning i pengar eller annan avgiftspliktig förmån för utfört arbete, dock inte pension, och
tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte bedrivits självständigt.
I fall som anges i första stycket likställs den som har utfört arbetet med en arbetstagare och den som betalat ut ersättningen med en arbetsgivare. När utbetalningen avser statlig ersättning för arbete i etableringsjobb likställs dock den för vars räkning arbetet har utförts med en arbetsgivare. Lag (2020:475).
Rabatt m.m.
10 §
Som inkomst av anställning räknas skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som har lämnats på grund av kundtrohet eller liknande.
Detta gäller dock endast om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen.
Vissa undantag
11 §
I vissa fall ska ersättning som avses i 8-10 §§ inte anses som inkomst av anställning. Bestämmelser om detta finns i 15-21 §§.
Marie Curie-stipendium
12 §
Som inkomst av anställning räknas stipendium (Marie Curie-stipendium) som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.
Detta gäller dock endast om stipendiet har betalats ut av
en fysisk person bosatt i Sverige, eller
en svensk juridisk person.
Den som har betalat ut ett sådant stipendium anses som arbetsgivare.
Sociala förmåner
13 §
Som inkomst av anställning räknas följande sociala förmåner:
Föräldrapenningsförmåner.
Omvårdnadsbidrag.
Ersättning från Försäkringskassan i form av sjuklönegaranti enligt 20 § lagen (1999:1047) om sjuklön.
Sjukpenning eller motsvarande ersättning enligt denna balk eller annan författning eller på grund av särskilt beslut av regeringen. Detta gäller i den utsträckning ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.
Inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitets-ersättning.
Livränta på grund av arbetsskada eller annan skada som avses i
41-44 kap.
Närståendepenning.
Arbetslöshetsersättning enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring.
Aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).
Dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga.
Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den utsträckning som regeringen föreskriver det.
Omställningsstudiebidrag enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd. Lag (2024:508).
Inkomst av annat förvärvsarbete
Näringsverksamhet m.m.
14 §
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas följande:
Inkomst av en sådan näringsverksamhet som enligt 2 kap.
23 § inkomstskattelagen (1999:1229) utgör aktiv näringsverksamhet.
Tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet.
Ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner.
Sjukpenning eller motsvarande ersättning enligt denna balk eller annan författning eller på grund av särskilt beslut av regeringen. Detta gäller i den utsträckning ersättningen har trätt i stället för inkomst som anges i 1-3.
Stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.
Det som anges i första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte ska räknas som inkomst av anställning. Vidare gäller det som anges i 15-21 §§.
Ersättning till den som är godkänd för F-skatt
15 §
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas sådan ersättning för utfört arbete som anges i 8-10 §§ och som har betalats ut till en mottagare som var godkänd för F-skatt när ersättningen bestämdes eller betalades ut.
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.