Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Följsamhetsindexering

24 §

Från och med årsskiftet efter det att den avlidne fyllde 65 år fram till ingången av det år dödsfallet inträffade ska efterlevandepensionsunderlaget följsamhetsindexeras. Detta sker genom att underlaget räknas om enligt 62 kap. 42 och 43 §§.

Avlidna som var födda 1935 eller tidigare

25 §

För en avliden som var född 1935 eller tidigare ska det som föreskrivs i 22 och 24 §§ om det år då den avlidne fyllde 65 år i stället avse 2001.

Avkortning när den avlidne inte kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng

26 §

Om den avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension för färre än 30 år gäller vid beräkningen enligt 22-25 §§ följande. Hänsyn ska tas endast till så stor del av den i 22 § angivna produkten som motsvarar kvoten mellan

• det antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats och

• talet 30.

Vid beräkningen ska även följande bestämmelser tillämpas:

• 63 kap. 24 och 27-29 §§, och

• 6 kap. 12-17 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

83 kap. Änkepension

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

• förmånsformer i 2 §,

• rätten till änkepension på grundval av pensionspoäng i 3-5 §§,

• rätten till 90-procentstillägg i 6 och 7 §§, och

• vad som gäller om en änka gifter sig i 8 §.

Förmånsformer

2 §

Änkepension består av

Rätten till änkepension på grundval av pensionspoäng

Allmänna bestämmelser

3 §

En änka har rätt till änkepension enligt 2 § första stycket 1 om den avlidne maken var försäkrad enligt 4 och 6 kap. och vid sin död

i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 2003, om pensionsfall enligt samma paragraf hade förelegat vid tidpunkten för dödsfallet.

För rätt till änkepension krävs det vidare att änkan uppfyller villkoren i 4 eller 5 §. Dessutom krävs det att det för den avlidne maken kan tillgodoräknas pensionspoäng för tilläggspension för minst tre år. Vid bedömning av om detta krav är uppfyllt tillämpas bestämmelserna i 63 kap. 4 § angående sjömän som inte är svenska medborgare, om änkan är född 1944 eller tidigare.

Änkor födda 1944 eller tidigare

4 §

En änka som är född 1944 eller tidigare har rätt till änkepension enligt 2 § första stycket 1 om hon var gift med den avlidne vid utgången av 1989 och vid tidpunkten för dödsfallet. Vidare krävs att

Änkor födda 1945 eller senare

5 §

En änka som är född 1945 eller senare har rätt till änkepension enligt 2 § första stycket 1 om hon var gift med den avlidne vid utgången av 1989 och fortlöpande fram till dödsfallet. Vidare krävs att

Rätten till 90-procentstillägg

6 §

En änka som är född 1945 eller senare har rätt till 90- procentstillägg om hon, utöver vad som krävs enligt 3 och 5 §§, uppfyller villkoren i 7 §.

7 §

En änka som är född 1945 eller senare har rätt till 90- procentstillägg om hon såväl vid utgången av 1989 som vid dödsfallet 1. har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan, eller

Om villkoret enligt första stycket 1 inte längre är uppfyllt, upphör rätten till 90-procentstillägg enligt denna punkt. Vid bedömningen av rätten till 90-procentstillägg enligt första stycket 2 ska det i så fall anses som om mannen avlidit då rätten till 90-procentstillägg enligt första stycket 1 upphörde och som om äktenskapet varat till den tidpunkten.

Om änkan gifter sig

8 §

Änkepension får inte lämnas om änkan gifter sig. Upplöses äktenskapet inom fem år, lämnas dock änkepension på nytt.

84 kap. Beräkning av änkepension

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

• änkor som är födda 1944 eller tidigare i 2-5 §§,

• änkor som är födda 1945 eller senare i 6-11 §§, och

• samordning med inkomstgrundad ålderspension i 12-17 §.

Änkor som är födda 1944 eller tidigare

Grundläggande bestämmelser

2 §

Änkepension till en änka som är född 1944 eller tidigare ska för år räknat motsvara 40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till barnpension efter honom enligt 78 kap., 35 procent av

3 §

Underlaget för änkepensionen ska beräknas med tillämpning av 2 § 2 om den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet

I annat fall ska 2 § 1 tillämpas.

4 §

Vid beräkningen av förtidspension som avses i 2 § 1 ska bestämmelserna i 13 kap. 2 § första stycket första och andra meningarna och andra stycket samt 3 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring, i bestämmelsernas lydelse före den 1 januari 2003, tillämpas.

Förtidspensionen ska beräknas som om

5 §

Vid beräkningen av inkomstgrundad ålderspension som avses i 2 § 2 ska följande bestämmelser tillämpas:

• 63 kap. 6 § första stycket 1 och andra stycket,

• 63 kap. 8, 11, 24, 25 och 27-29 §§, samt

• 6 kap. 12-18 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Änkor som är födda 1945 eller senare

Grundläggande bestämmelser

6 §

Änkepension till en änka som är född 1945 eller senare lämnas med ett belopp som motsvarar det som skulle ha lämnats till kvinnan om mannen hade avlidit vid utgången av 1989. Änkepensionen ska för år räknat motsvara

78 kap., 35 procent av

7 §

Beloppet enligt 6 § 1 ska beräknas på grundval av den förtidspension som skulle ha lämnats till mannen om denne hade fått rätt till hel sådan pension vid utgången av 1989 och om pensionen då hade beräknats med tillämpning av 13 kap. 3 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Om mannen vid utgången av 1989 hade rätt till tilläggspension i form av ålderspension, ska dock beloppet enligt 6 § 1 beräknas med tillämpning av 12 kap. 2 § första och andra styckena i den upphävda lagen om allmän försäkring i deras lydelse vid utgången av 1989.

Minskning av 90-procentstillägg för änkor som inte hade fyllt 50 år vid makens död

8 §

Om en änka med tillämpning av 83 kap. 7 § första stycket 2 har rätt till 90-procentstillägg och inte hade fyllt 50 år vid mannens död eller vid den tidpunkt som avses i 83 kap. 7 § andra stycket, ska 90-procentstillägget minskas enligt följande.

90-procentstillägget ska minskas med en femtondel för varje år som änkan är yngre än 50 år vid

Avkortning av 90-procentstillägg när den avlidne inte kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng

9 §

Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas pensionspoäng för tillläggspension för minst 30 år, ska vid beräkningen av 90-procentstillägget hänsyn tas endast till så stor del av beloppet som motsvarar kvoten mellan

• det antal år för vilka pensionspoäng tillgodoräknas den avlidne och

• talet 30.

Vid beräkningen enligt första stycket ska hänsyn tas endast till det antal år med pensionspoäng som tillgodoräknats för den avlidne till och med 1989.

10 §

Vid tillämpning av 9 § ska också följande bestämmelser tillämpas:

• 63 kap. 24 och 27-29 §§, och

• 6 kap. 12-17 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

11 §

Avkortning av 90-procentstillägget enligt 9 och 10 §§ ska göras efter minskning av 90-procentstillägget enligt 8 §.

Samordning med inkomstgrundad ålderspension

Änkor födda 1930-1953

12 §

Om en änka, som är född något av åren 1930-1953, har rätt till änkepension och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension, ska änkepension lämnas endast i den utsträckning den efter eventuell samordning med omställningspension enligt 77 kap. 12 § överstiger ålderspensionen.

Vid tillämpningen av första stycket ska änkans ålderspension i form av tilläggspension beräknas enligt bestämmelserna i 63 kap. 6 § första stycket 1 och andra stycket, 8, 11 och 12 §§ samt i förekommande fall 17 och 25 §§.

Änkor födda 1930-1944

13 §

Om en änka som avses i 12 § är född något av åren 1930-1944 har hon, oavsett det som anges där, rätt till änkepension med sådant belopp att summan av änkepensionen och den inkomstgrundade ålderspensionen enligt 12 § ska motsvara en viss andel av summan av hennes ålderspension i form av tilläggspension, beräknad enligt samma paragraf, och den tilläggspension för den avlidne mannen som avses i 2 §.

Änkepensionen får dock inte lämnas med högre belopp än vad som följer av 2 §.

Den andel som avses i första stycket uppgår till

Sent uttag av ålderspension av änkor födda 1930-1953

14 §

Vid tillämpning av 12 och 13 §§ ska, om änkan tar ut inkomstgrundad ålderspension som avses i nämnda paragrafer vid en senare tidpunkt än från och med den månad då hon fyllt 65 år, hänsyn tas till den inkomstgrundade ålderspension i form av tilläggspension, beräknad enligt 12 §, som skulle ha betalats ut om hon haft rätt till pensionen från och med den månaden.

Obetalda avgifter för änkor födda 1930-1953

15 §

Vid tillämpning av 12 och 13 §§ ska, om pensionspoäng till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats eller har minskats, hänsyn tas till den ålderspension i form av tilläggspension som skulle ha betalats ut om full avgift hade betalats.

Änkor födda 1954 eller senare

16 §

Om en änka som är född 1954 eller senare har rätt till änkepension och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension, lämnas änkepensionen endast i den utsträckning den, efter eventuell samordning med omställningspension enligt 77 kap. 12 §, överstiger ålderspensionen.

Inkomstpension och premiepension ska i detta sammanhang beräknas som om änkan endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.

Om änkan tar ut inkomstpension vid en senare tidpunkt än från och med den månad då hon har uppnått riktåldern för pension ska hänsyn tas till den inkomstgrundade ålderspension som skulle ha betalats ut om hon haft rätt till sådan pension från och med den månaden.

Om pensionsrätt till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats eller minskats, ska hänsyn tas till den inkomstpension som skulle ha betalats ut om full avgift hade betalats. Lag (2022:879).

17 §

Vid beräkning enligt 16 § ska ett tillägg om en pensionspoäng göras till det underlag som beräkningen av änkepensionen ska grunda sig på. Änkepension får emellertid inte betalas ut med högre belopp än vad som följer av 6 §.

85 kap. Vissa gemensamma bestämmelser om efterlevandepension och efterlevandestöd

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

• följsamhetsindexering i 2 §,

• samordning av efterlevandepension och efterlevandestöd med yrkesskadelivränta i 3-10 §§,

• ändring av beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd i 11-12 §§, och

• utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd i 13-15 §§.

Följsamhetsindexering

2 §

Vid ingången av varje kalenderår ska barnpension, omställningspension och änkepension räknas om genom följsamhetsindexering enligt 62 kap. 42 § och 43 § första stycket.

Om barnpension, omställningspension eller änkepension ska lämnas först från ett senare år än året för dödsfallet, ska pensionen beräknas som om den hade lämnats redan dödsfallsåret.

Samordning av efterlevandepension och efterlevandestöd med yrkesskadelivränta

Allmänna bestämmelser

3 §

Efterlevandepension och efterlevandestöd ska minskas enligt 4-10 §§ om den efterlevande har rätt till livränta (yrkesskadelivränta) på grund av obligatorisk försäkring enligt någon av följande upphävda lagar:

Detsamma gäller om den efterlevande

4 §

Efterlevandepension och efterlevandestöd ska inte minskas på grund av livränta som lämnas enligt 87 och 88 kap.

Bestämmelser om hur efterlevandelivränta enligt arbetsskadeförsäkringen ska minskas på grund av efterlevandepension och efterlevandestöd finns i 88 kap.

5 §

Har livränta eller del av livränta eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, ska det vid beräkning enligt 6-10 §§ anses som om livränta lämnas eller som om den livränta som lämnas har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de försäkringstekniska grunder som tillämpas vid utbytet.

Barnpension och efterlevandestöd

6 §

Summan av barnpension och efterlevandestöd ska minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som barnet för samma tid har rätt till såsom efterlevande.

Minskningen ska i första hand göras på efterlevandestödet.

Avdrag på barnpension får göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

7 §

Barnpension får aldrig, på grund av bestämmelserna i 6 §, tillsammans med efterlevandestöd understiga en fjärdedel av det belopp som anges i 79 kap. 3 §.

Omställningspension och garantipension till omställningspension

8 §

Summan av omställningspension och garantipension till sådan pension ska minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande.

Minskningen ska i första hand göras på garantipensionen.

Avdrag på omställningspension får göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

Änkepension

9 §

Änkepension ska minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande.

Minskningen ska i första hand göras på sådan del av änkepension som avses i 84 kap. 6 § 2. Avdrag på sådan del av änkepension som avses i 84 kap. 2 § och 6 § 1 får göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

10 §

Änkepension får aldrig, på grund av bestämmelserna i 9 §, för månad räknat understiga 9 procent av prisbasbeloppet.

Ändring av beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd

11 §

Ett beslut om efterlevandepension ska ändras om det föranleds av en ändring som har gjorts beträffande den pensionsbehållning eller de pensionspoäng som legat till grund för beräkningen av pensionen.

12 §

Ett beslut om garantipension till omställningspension eller om efterlevandestöd ska ändras om storleken av garantipensionen eller efterlevandestödet påverkas av en ändring som gjorts i fråga om den inkomstgrundade efterlevandepension som legat till grund för beräkningen av garantipensionen eller efterlevandestödet.

Utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd

Allmänna bestämmelser

13 §

Efterlevandepension och efterlevandestöd ska betalas ut månadsvis. Årspension och efterlevandestöd som beräknas uppgå till högst 2 400 kronor ska dock, om det inte finns särskilda skäl, betalas ut i efterskott en eller två gånger per år.

Efter överenskommelse med den efterlevande får utbetalning även i annat fall ske en eller två gånger per år.

Avbrott i utbetalning

14 §

Om den efterlevande vill avbryta uttaget av efterlevandepension, ska han eller hon skriftligen anmäla detta till Pensionsmyndigheten. Sådan anmälan ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten senast månaden före den månad som ändringen avser.

Avrundning

15 §

När efterlevandepension och efterlevandestöd beräknas ska den totala årliga ersättningen avrundas till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.

Om både garantipension eller efterlevandestöd och inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension betalas ut samtidigt ska avrundningen ske på garantipensionen eller efterlevandestödet.

III Efterlevandeförmåner från arbetsskadeförsäkringen m.m.

86 kap. Innehåll

1 §

I denna underavdelning finns allmänna bestämmelser om arbetsskadeersättning m.m. vid dödsfall i 87 kap.

Vidare finns bestämmelser om efterlevandelivränta i 88 kap.

87 kap. Allmänna bestämmelser om arbetsskadeersättning m.m.

1 §

I detta kapitel finns hänvisningar till bestämmelser om arbetsskadeförsäkring, statligt personskadeskydd och krigsskadeersättning i 2 §.

Vidare finns bestämmelser om

• ersättningsformer och grundvillkor i 3 §,

• begravningshjälp i 4 och 5 §§,

• livränta efter försvunna försäkrade i 6 §, och

• förlust av ersättning i 7 §.

Inledande bestämmelser om arbetsskadeförsäkring, statligt personskadeskydd och krigsskadeersättning

2 §

I 39-42 kap. finns bestämmelser om ersättning från arbetsskadeförsäkringen till försäkrade förvärvsarbetande och vissa studerande vid arbetsskada. Dessa bestämmelser gäller också i tillämpliga delar i fråga om förmåner till efterlevande enligt detta kapitel och 88 kap.

Det som föreskrivs i första stycket gäller på motsvarande sätt i fråga om bestämmelserna om ersättning till efterlevande i form av personskadeersättning eller krigsskadeersättning i 43 respektive 44 kap.

Ersättningsformer och grundvillkor

3 §

Om en försäkrad har avlidit till följd av arbetsskada eller skada som avses i 43 eller 44 kap. kan ersättning lämnas i form av

• begravningshjälp enligt 4 §, och

• efterlevandelivränta enligt 88 kap.

Innan Pensionsmyndigheten fattar beslut om ersättning, ska myndigheten inhämta Försäkringskassans bedömning om dödsfallet har inträffat till följd av en sådan skada som avses i första stycket samt, om det är fråga om efterlevandelivränta, Försäkringskassans beräkning av det ersättningsunderlag som avses i 88 kap. 14-16 §§.

Begravningshjälp

4 §

Begravningshjälp lämnas med belopp som motsvarar 30 procent av prisbasbeloppet vid tiden för dödsfallet.

5 §

Begravningshjälpen lämnas till den som enligt lag ska förvalta den avlidnes egendom.

Livränta efter försvunna försäkrade

6 §

Om en försäkrad har försvunnit och det kan antas att han eller hon har avlidit till följd av arbetsskada eller skada som avses i 43 eller 44 kap., gäller samma rätt till livränta som vid dödsfall. Visar det sig senare att den försäkrade är vid liv eller att han eller hon har avlidit av någon annan orsak än sådan skada, upphör rätten till förmånen.

Förlust av ersättning

7 §

Rätten till ersättning går förlorad om en ansökan om efterlevandeförmåner inte görs inom sex år

• i fråga om begravningshjälp från dagen för dödsfallet, och

• i fråga om efterlevandelivränta från den dag ersättningen avser.

88 kap. Efterlevandelivränta

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

• rätten till barnlivränta i 2-5 §§,

• rätten till omställningslivränta i 6-9 §§,

• förmånstiden i 10 och 11 §§,

• beräkning av efterlevandelivränta i 12 och 13 §§,

• ersättningsunderlag för efterlevandelivränta i 14-16 §§,

• begränsningsregler för flera livräntor i 17 §, och

• samordning av efterlevandelivränta med efterlevandepension i 18-20 §§.

Rätten till barnlivränta

2 §

Ett barn till en avliden som avses i 87 kap. 3 § har rätt till barnlivränta.

3 §

Rätten till barnlivränta upphör när barnet fyller 18 år, om inte något annat följer av 4 §.

4 §

Ett barn som har fyllt 18 år och som bedriver studier har rätt till barnlivränta även för studietiden, dock längst till och med juni det år då barnet fyller 20 år. Detta gäller dock endast om studierna och studietiden uppfyller de villkor som anges i 78 kap. 5 och 6 §§.

5 §

Bestämmelsen i 78 kap. 3 § om barn som vårdas av en blivande adoptivförälder gäller även i fråga om barnlivränta.

Rätten till omställningslivränta

Allmänna bestämmelser

6 §

Omställningslivränta till efterlevande make till en avliden som avses i 87 kap. 3 § kan lämnas i form av

• allmän omställningslivränta, och

• förlängd omställningslivränta.

Det som föreskrivs om make i detta kapitel tillämpas också i fråga om sådan efterlevande som avses i 80 kap. 4 §.

Vem som kan få allmän omställningslivränta

7 §

En efterlevande make har rätt till allmän omställningslivränta under de närmare förutsättningar som anges i 80 kap. 3 §.

Vem som kan få förlängd omställningslivränta

8 §

En efterlevande make har rätt till förlängd omställningslivränta under de närmare förutsättningar som anges i 80 kap. 6 och 7 §§.

Omställningslivränta efter flera avlidna

9 §

Är någon för samma månad berättigad till omställningslivränta efter flera avlidna, lämnas livränta endast efter den sist avlidne eller, om livräntebeloppen efter de avlidna är olika höga, det högsta beloppet.

Förmånstiden

10 §

Efterlevandelivränta får lämnas utan ansökan.

Bestämmelserna i 77 kap. 16-18 §§ om barnpension och omställningspension tillämpas även i fråga om barnlivränta respektive omställningslivränta. Lag (2012:599).

11 §

Allmän omställningslivränta lämnas för den tid som anges i fråga om allmän omställningspension i 80 kap. 5 §.

Förlängd omställningslivränta lämnas för tid som anges i fråga om förlängd omställningspension i 80 kap. 8 §.

Beräkning av efterlevandelivränta

Barnlivränta

12 §

Barnlivränta för ett efterlevande barn motsvarar för år räknat 40 procent av det ersättningsunderlag som anges i 14-16 §§.

Har flera barn rätt till barnlivränta efter den avlidne, ska procenttalet ökas med talet 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barnlivräntebeloppet ska därefter fördelas lika mellan barnen.

Omställningslivränta

13 §

Omställningslivränta motsvarar, när den avlidne även efterlämnar barn som har rätt till livränta efter honom eller henne, för år räknat 20 procent av det ersättningsunderlag som anges i 14-16 §§.

Om den avlidne inte efterlämnar barn som har rätt till livränta efter honom eller henne, motsvarar livräntan 45 procent av ersättningsunderlaget.

Ersättningsunderlag för efterlevandelivränta

Grundläggande bestämmelser

14 §

Om den avlidne fick livränta enligt 41-44 kap. med anledning av förlust av arbetsförmågan till följd av skadan, ska livränta efter honom eller henne grundas på hans eller hennes egen livränta.

Livränta efter någon annan avliden ska grundas på vad som enligt 41-44 kap. skulle ha utgjort livränta till honom eller henne vid förlust av arbetsförmågan, om sådan livränta skulle ha börjat lämnas vid tiden för dödsfallet.

Tidigare arbetsskadeersättning

15 §

I den utsträckning det är skäligt ska till grund för beräkningen av livränta till efterlevande läggas även följande ersättningar som lämnades till den avlidne med anledning av tidigare arbetsskada eller skada som avses i 43 eller 44 kap.:

Högsta ersättningsunderlag

16 §

Efterlevandelivränta får inte grundas på högre belopp än som motsvarar 7,5 gånger prisbasbeloppet vid dödsfallet.

Begränsningsregler för flera livräntor

17 §

Om livräntorna till de efterlevande efter en avliden sammantagna överstiger det ersättningsunderlag som anges i 14-16 §§, ska livräntorna sättas ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag.

Samordning av efterlevandelivränta med efterlevandepension

18 §

Efterlevandelivränta ska minskas om den efterlevande samtidigt har rätt till efterlevandepension med anledning av den inkomstförlust som föranlett livräntan.

Minskningen görs genom att efterlevandelivräntan betalas ut endast i den utsträckning som den överstiger efterlevandepensionen.

19 §

Efterlevandelivräntan ska även minskas enligt 18 § i fråga om pension som enligt utländskt system för social trygghet lämnas med anledning av arbetsskadan eller sådan skada som avses i 43 eller 44 kap.

20 §

Om bestämmelserna om beräkning av pensionspoäng vid underlåten eller bristande avgiftsbetalning i 11 kap. 6 § första stycket i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1999, 4 kap. 8 § andra stycket i den upphävda lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller 61 kap. 21 § har tillämpats för år efter det då arbetsskadan inträffade, ska vid tillämpning av 18 § hänsyn tas till den efterlevandepension som skulle ha lämnats om full avgift hade betalats.

IV Efterlevandeskydd i form av premiepension

89 kap. Innehåll och inledande bestämmelser

1 §

I denna underavdelning finns bestämmelser om

• efterlevandeskydd under pensionstiden i 91 kap., och

• uttag och utbetalning m.m. av premiepension till efterlevande i 92 kap.

Inledande bestämmelser

2 §

Bestämmelser om premiepension finns i 53-71 kap. (avdelning E) och i lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet. I denna underavdelning finns bestämmelser om efterlevandeskydd inom premiepensionssystemet. Lag (2017:232).

3 §

Efterlevandeskydd i form av premiepension kan efter ansökan av pensionsspararen hos Pensionsmyndigheten meddelas som efterlevandeskydd under pensionstiden.

91 kap. Efterlevandeskydd under pensionstiden

1 §

I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2 och 3 §§.

Vidare finns bestämmelser om

• rätten att teckna efterlevandeskydd i 4 och 5 §§,

• premiepensionens storlek i 6 §,

• giltighetstiden för efterlevandeskyddet i 7 och 8 §§, och

• vem som får premiepensionen i 9 och 10 §§.

Allmänna bestämmelser

2 §

Efterlevandeskydd under pensionstiden innebär att det vid pensionsspararens död till hans eller hennes efterlevande make eller sambo betalas ut livsvarig premiepension till efterlevande.

3 §

En ansökan om efterlevandeskydd under pensionstiden ska göras samtidigt med att pensionsspararen första gången begär att få ut premiepension.

Om pensionsspararen beviljats premiepension utan ansökan enligt 56 kap. 4 a §, får ansökan om efterlevandeskydd göras inom två månader från Pensionsmyndighetens beslut om pension.

Om pensionsspararen senare gifter sig eller inleder ett sådant samboförhållande som avses i 4 §, får ansökan göras inom tre månader från det att äktenskapet ingicks eller samboförhållandet inleddes. Detta gäller dock inte om pensionsspararen var gift eller sambo med samma person när spararen första gången begärde att få ut premiepension. Lag (2013:747).

Rätten att teckna efterlevandeskydd

4 §

Efterlevandeskydd för pensionsspararen ska meddelas om pensionsspararen

• är gift, eller

• är ogift men sambo med någon som är ogift och som spararen tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med.

5 §

Efterlevandeskyddet gäller bara om pensionsspararen vid sin död var gift eller sambo med den person med vilken han eller hon var gift eller sambo vid ansökan om skyddet.

I fråga om sambor krävs också att inte någon av dem var gift med någon annan vid dödsfallet.

Premiepensionens storlek

6 §

Omfattningen av efterlevandeskyddet ska beräknas med utgångspunkt i tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto. Pensionsspararens egen premiepension ska då räknas om.

Beräkningarna ska göras så att pensionsspararens egen premiepension och premiepensionen till efterlevande blir lika stora när samma andel av pensionen tas ut.

Giltighetstiden för efterlevandeskyddet

7 §

Efterlevandeskyddet börjar i fall som avses i 3 § första och andra styckena gälla vid ingången av den första månad för vilken premiepension ska lämnas till pensionsspararen.

I fall som avses i 3 § tredje stycket börjar efterlevandeskyddet gälla vid det första månadsskiftet ett år efter det att ansökan kom in till Pensionsmyndigheten. Lag (2013:747).

8 §

Om äktenskapet eller samboförhållandet upplöses på annat sätt än genom dödsfall, ska Pensionsmyndigheten på begäran av pensionsspararen räkna om försäkringen till att gälla bara på spararens liv.

Vem får premiepensionen?

9 §

Premiepension till efterlevande vid förordnande om efterlevandeskydd under pensionstiden lämnas endast till efterlevande make eller sådan sambo som avses i 4 §.

10 §

För den som fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 9 §, gäller sedan pensionsspararen avlidit de bestämmelser som avser pensionsspararen med undantag för

• 56 kap. 3 § om tidigaste tidpunkt för uttag av pension, och

• 107 kap. 8 §.

Vidare saknar den som har fått premiepension enligt 9 § möjlighet att ansöka om efterlevandeskydd under pensionstiden såvitt avser denna premiepension.

92 kap. Uttag och utbetalning m.m. av premiepension till efterlevande

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

• uttag av premiepension i 2 §,

• ändring av beräkningsunderlag och pensionsrätt i 3 §, och

• utbetalning av premiepension i 4 §.

Uttag av premiepension

2 §

Premiepension till efterlevande lämnas utan ansökan från och med månaden efter den då pensionsspararen har avlidit.

Den som har fått rätt till premiepension till efterlevande får återkalla sitt uttag av premiepension och ändra den andel av pensionen som tas ut. I sådana fall gäller 56 kap. 10 §.

Vid nytt uttag efter återkallelse och vid ökat uttag gäller bestämmelserna om ansökan i 110 kap. 4 § och bestämmelserna om förmånstid efter ansökan i 56 kap. 4 §.

Ändring av beräkningsunderlag och pensionsrätt

3 §

I ärenden om premiepension till efterlevande tillämpas bestämmelserna i

• 70 kap. 2-4 §§ om ändring av beräkningsunderlag för allmän ålderspension, och

• 64 kap. 28-31 §§ om ändrad pensionsrätt.

Utbetalning av premiepension

4 §

Bestämmelserna i 71 kap. 2 och 5 §§ om utbetalning av allmän ålderspension gäller även premiepension till efterlevande.

AVD. G BOSTADSSTÖD

I Inledande bestämmelser

93 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar

1 §

I avdelning G finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner i form av bidrag som är relaterade till kostnader för bostad (bostadsstöd).

2 §

Förmåner enligt denna avdelning är

• bostadsbidrag till barnfamiljer eller personer i åldern 18-28 år,

• bostadstillägg till den som får sjukersättning, pension eller vissa liknande förmåner, och

• boendetillägg till den som har fått tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Lag (2011:1514).

3 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser om bostadsstöd.

Vidare finns bestämmelser om

• bostadsbidrag i 94-98 kap.,

• bostadstillägg i 99-103 kap., och

• boendetillägg i 103 a-103 e kap. Lag (2011:1513).

Försäkring och ansökan, m.m.

4 §

En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt 4 och 5 kap.

Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i 104-117 kap. (avdelning H). Lag (2022:1042).

5 §

Ärenden som avser bostadsbidrag och boendetillägg handläggs av Försäkringskassan.

Ärenden som avser bostadstillägg handläggs av Pensionsmyndigheten. Om den försäkrade eller, i förekommande fall, hans eller hennes make inte har någon annan förmån som kan ligga till grund för bostadstillägg än sjukersättning, aktivitetsersättning eller utländsk invaliditetsförmån, handläggs ärendet dock av Försäkringskassan.

Bedömningen enligt andra stycket ska i fall som avses i 101 kap. 4 § göras som om förmånen lämnats. Lag (2011:1513).

II Bostadsbidrag

94 kap. Innehåll

1 §

I denna underavdelning finns allmänna bestämmelser om bostadsbidrag i 95 kap.

Vidare finns bestämmelser om

• rätten till bostadsbidrag i 96 kap.,

• beräkning av bostadsbidrag i 97 kap., och

• särskilda handläggningsregler för bostadsbidrag i 98 kap.

95 kap. Allmänna bestämmelser om bostadsbidrag

1 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2-4 §§.

Vidare finns bestämmelser om

• definitioner i 5 §,

• sambor och makar i 6 och 7 §§, och

• ansökan i 8 §.

Inledande bestämmelser

2 §

Bostadsbidrag lämnas i form av

Med barn som bor växelvis avses ett barn som bor varaktigt hos båda sina föräldrar som inte bor tillsammans. Lag (2022:1042).

3 §

Rätten till bostadsbidrag och bidragets storlek är beroende av den försäkrades bidragsgrundande inkomst och de andra omständigheter som anges i detta kapitel och 96-98 kap.

4 §

Bostadsbidrag betalas ut löpande som preliminärt bidrag, beräknat efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst. Bostadsbidraget bestäms slutligt i efterhand på grundval av den fastställda bidragsgrundande inkomsten. Lag (2022:1042).

Definitioner

5 §

När det gäller bostadsbidrag avses med

studiestödslagen (1999:1395), och

Sambor och makar

6 §

Sambor likställs med makar när det gäller bostadsbidrag.

Om det på grund av omständigheterna är sannolikt att två personer är sambor, ska de likställas med sambor. Detta gäller inte om den som ansöker om bostadsbidrag eller den som bidraget betalas ut till visar att de inte är sambor.

7 §

När det gäller bostadsbidrag ska personer som är gifta med varandra anses bo tillsammans om inte den som ansöker om bostadsbidrag eller den som får bidraget visar något annat.

Ansökan

8 §

Ansökan som avser makars bostad ska vara gemensam om det inte finns särskilda skäl för att ansökan görs av den ena maken.

96 kap. Rätten till bostadsbidrag

1 §

I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2 och 3 §§.

Vidare finns bestämmelser om

• barnfamiljer i 4-9 §§,

• hushåll utan barn i 10 och 11 §§, och

• förmånstiden i 12-15 §§. Lag (2022:1042).

Allmänna bestämmelser

Bidrag till kostnader för bostad

2 §

Bostadsbidrag i form av bidrag till kostnader för bostad kan lämnas till

• barnfamiljer, och

• hushåll utan barn.

Sådant bidrag lämnas endast till kostnader för en bostad där den försäkrade är bosatt och folkbokförd. Vidare krävs att han eller hon äger eller innehar bostaden med hyres- eller bostadsrätt. Om det finns särskilda skäl, får bidrag dock lämnas till kostnaderna för en bostad där den försäkrade inte är folkbokförd.

Särskilda bidrag och umgängesbidrag

3 §

Bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn kan lämnas till familjer med barn som avses i 4, 7 och 8 §§.

Bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för barn som bor växelvis kan lämnas till familjer med barn som avses i 5 a §.

Bostadsbidrag i form av umgängesbidrag kan lämnas till den som tidvis bor med barn i fall som avses i 6 §. Sådant bidrag lämnas endast till en försäkrad som bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt. Lag (2017:1123).

3 a §

Har upphävts genom lag (2022:1042).

Barnfamiljer

Hushåll med hemmavarande barn

4 §

Bostadsbidrag kan lämnas till en försäkrad som har vårdnaden om och varaktigt bor tillsammans med barn.

Bostadsbidrag kan lämnas även för barn som för vård eller undervisning inte varaktigt bor hemma men vistas hemma under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier.

5 §

Om ett barns föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet, har den förälder som barnet är folkbokfört hos rätt till bostadsbidrag enligt 4 och 8 §§.

Hushåll med barn som bor växelvis

5 a §

Bostadsbidrag kan lämnas till en försäkrad som har vårdnaden om ett barn som bor växelvis hos den försäkrade. Lag (2017:1123).

Försäkrade som tidvis bor med barn

6 §

Bostadsbidrag kan lämnas till en försäkrad som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem.

Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas endast för bostäder som

• omfattar minst två rum utöver kök eller kokvrå, och

• har en bostadsyta som uppgår till minst 40 kvadratmeter.

Barn i familjehem m.m.

7 §

Bostadsbidrag kan lämnas till en försäkrad som efter en myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familjehem, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader.

8 §

När ett barn bor i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende, kan bidrag lämnas även till föräldern eller föräldrarna, om det finns särskilda skäl. Lag (2015:983).

Barn som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp

9 §

Bestämmelserna i 4-7 §§ gäller endast i tillämpliga delar i fråga om barn som är över 18 år och som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395).

Hushåll utan barn

10 §

Bostadsbidrag till hushåll utan barn kan lämnas till en försäkrad som har fyllt 18 år.

11 §

Bostadsbidrag enligt 10 § kan inte lämnas om den försäkrade eller dennes make

En försäkrad som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem har rätt till bostadsbidrag till hushåll utan barn utan hinder av första stycket 2, om bostadsbidrag till barnfamiljer inte kan lämnas på grund av att kraven i 6 § andra stycket på bostadens storlek och utformning inte är uppfyllda.

Förmånstiden

12 §

Bidrag lämnas från och med månaden efter den då rätten till bidrag har uppkommit till och med den månad då rätten till bidrag har ändrats eller upphört.

Om rätten till bidrag uppkommit eller upphört den första dagen i en månad, ska dock bidraget lämnas eller upphöra från och med den månaden.

13 §

Ett beslut om bidrag får avse längst tolv månader.

14 §

Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden. Bidrag får dock lämnas för en längre tid tillbaka, om en ansökan om bidrag avseende höjning av hyra eller avgift ges in till Försäkringskassan inom en månad från den dag då den försäkrade fick kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen.

15 §

Om ett barn avlider i en barnfamilj som avses i 4-9 §§ och familjen redan har ansökt om eller får bostadsbidrag får bidraget lämnas som om barnet alltjämt levde till och med den sjätte månaden efter dödsfallet. Detta gäller längst till och med den månad då familjen flyttar från bostaden.

97 kap. Beräkning av bostadsbidrag

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

• bidragsgrundande inkomst i 2-13 §§,

• kostnader för bostad i 14 §,

• beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer i 15-18 och 20-23 §§,

• beräkning av bostadsbidrag till hushåll utan barn i 24-28 §§, och

• undantag när bidragsbehov saknas i 29 §. Lag (2022:1042).

Bidragsgrundande inkomst

Huvudregler

2 §

Den försäkrades bidragsgrundande inkomst är summan av

4 §,

Vid beräkning av inkomster som avses i första stycket 6 ska studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) ingå med 80 procent. Lag (2025:1546).

3 §

Den bidragsgrundande inkomsten ska avse samma kalenderår som bostadsbidraget och ska anses vara lika fördelad på varje månad under kalenderåret.

Inkomstslaget näringsverksamhet

4 §

Överskott av en näringsverksamhet enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska

ökas med

inkomstskattelagen, och

samt minskas med

Underskott av en näringsverksamhet som avses i första stycket ska minskas med avdrag som avses i första stycket 1-4 samt ökas med återförda avdrag som avses i första stycket 5 och 6.

Inkomstslaget kapital

5 §

Överskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med

inkomstskattelagen,

inkomstskattelagen.

Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med avdrag som avses i första stycket 1-3.

Uppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt 42 kap. 36 och 43 §§ samt 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen. Lag (2011:1288).

Förmögenhet

6 §

Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor, avrundad nedåt till helt tiotusental kronor.

I den sammanlagda förmögenheten ingår förmögenhet för varje försäkrad samt för varje barn som avses i 96 kap. 4, 5 a och 9 §§. I fråga om barn som avses i 96 kap. 5 a § ska dock endast hälften av den förmögenhet som tillhör barnet ingå i den sammanlagda förmögenheten. Lag (2017:1123).

7 §

Tillägg för makars förmögenhet ska fördelas på makarna i förhållande till deras respektive andel av den sammanlagda förmögenheten.

Tillägg för barns förmögenhet ska fördelas lika mellan makar.

8 §

Förmögenheten beräknas enligt lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner, om inte annat följer av 9 och 10 §§.

Förmögenheten beräknas per den 31 december det år som bostadsbidraget avser.

Vissa undantag för barns förmögenhet

9 §

Vid beräkning av ett barns förmögenhet ska undantas ett belopp som motsvarar ersättning som barnet 1. har fått med anledning av personskada eller kränkning, om ersättningen inte avser ersättning för kostnader, eller

Första stycket gäller även en fordran som avser sådana ersättningar. Om ersättningen till någon del är skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) gäller undantaget beloppet före beskattning.

10 §

Vid beräkningen av ett barns förmögenhet ska sådana tillgångar undantas som barnet har förvärvat genom

Ett undantag enligt första stycket förutsätter dock att förvärvet har skett från någon annan än barnets förmyndare och att det är förenat med villkor

• som innebär att egendomen ska stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren, utan bestämmanderätt för denne, och

• som anger vem som i stället ska utöva förvaltningen.

Barns inkomst av kapital

11 §

Om ett eller flera barn som avses i 96 kap. 4, 5 a och 9 §§ har överskott i inkomstslaget kapital, ska till den försäkrades bidragsgrundande inkomst läggas varje barns överskott i inkomstslaget kapital i den utsträckning som överskottet överstiger 1 000 kronor. I fråga om barn som avses i 96 kap. 5 a § ska dock endast hälften av varje barns överskott läggas till den bidragsgrundande inkomsten i den utsträckning överskottet överstiger 1 000 kronor.

Vid beräkning av överskott i inkomstslaget kapital tillämpas 5 §. Lag (2017:1123).

12 §

Tillägg enligt 11 § ska fördelas lika mellan makar.

Vissa andra inkomster

13 §

Med vissa andra inkomster enligt 2 § första stycket 6 avses följande:

(1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

Inkomster som avses i första stycket 2 och 3 och som i slutet av ett år betalas ut i förskott som hänförliga till nästföljande år ska beaktas för det senare året. Lag (2025:1546).

Kostnader för bostad

14 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilka bostadskostnader som beaktas när det gäller bostadsbidrag.

Beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer

Grundläggande bestämmelser

15 §

Bostadsbidrag till barnfamiljer beräknas enligt 18-23 §§.

Om den bidragsgrundande inkomsten överstiger 150 000 kronor för en försäkrad, eller för makar 75 000 kronor för var och en av dem, ska bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten. Lag (2022:1042).

16 §

Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut.

17 §

Bostadsbidrag får inte lämnas för fler än tre barn.

Bidrag till kostnader för bostad

18 §

Bostadsbidrag lämnas månadsvis som bidrag till kostnader för bostad med 50 procent av den del av bostadskostnaden per månad som för familjer med

• ett barn överstiger 1 400 kronor men inte 6 800 kronor,

• två barn överstiger 1 400 kronor men inte 7 900 kronor, och

• tre eller flera barn överstiger 1 400 kronor men inte 8 600 kronor.

Högre bostadskostnad än som anges i första stycket får beaktas, om någon medlem av familjen är funktionshindrad. Lag (2025:1477).

19 §

Har upphävts genom lag (2011:1520).

20 §

Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 18 § ska Försäkringskassan bortse från bostadskostnader som avser bostadsytor som överstiger - 80 kvadratmeter för hushåll med ett barn,

• 100 kvadratmeter för hushåll med två barn,

• 120 kvadratmeter för hushåll med tre barn,

• 140 kvadratmeter för hushåll med fyra barn, och

• 160 kvadratmeter för hushåll med fem eller flera barn.

Större bostadsytor än som anges i första stycket får beaktas, om någon medlem av familjen är funktionshindrad.

21 §

Försäkringskassan ska beakta bostadskostnader upp till följande belopp per månad, utan hinder av bestämmelserna i 20 § första stycket:

• 3 000 kronor för hushåll med ett barn,

• 3 300 kronor för hushåll med två barn,

• 3 600 kronor för hushåll med tre barn,

• 3 900 kronor för hushåll med fyra barn, och

• 4 200 kronor för hushåll med fem eller flera barn.

Särskilda bidrag

22 §

Bostadsbidrag lämnas månadsvis som särskilt bidrag för hemmavarande barn med

• 1 500 kronor till familjer med ett barn,

• 2 000 kronor till familjer med två barn, och

• 2 650 kronor till familjer med tre eller flera barn. Lag (2017:1123).

22 a §

Bostadsbidrag lämnas månadsvis som särskilt bidrag för barn som bor växelvis med

• 1 300 kronor till familjer med ett barn,

• 1 600 kronor till familjer med två barn, och

• 2 100 kronor till familjer med tre eller flera barn.

Om det i hushållet finns såväl hemmavarande barn som barn som bor växelvis, lämnas särskilt bidrag för barn som bor växelvis med

• 300 kronor till familjer med ett hemmavarande barn och ett barn som bor växelvis,

• 500 kronor till familjer med två hemmavarande barn och ett barn som bor växelvis, och

• 800 kronor till familjer med ett hemmavarande barn och två barn som bor växelvis. Lag (2017:1123).

Umgängesbidrag

23 §

Bostadsbidrag lämnas månadsvis som umgängesbidrag med

• 500 kronor för ett barn,

• 600 kronor för två barn, och

• 700 kronor för tre eller flera barn.

Om det i hushållet förutom hemmavarande barn eller barn som bor växelvis även finns sådana barn som avses i 95 kap. 2 § 4 lämnas umgängesbidrag med 100 kronor per månad för varje barn som berättigar till umgängesbidrag. Lag (2017:1123).

23 a §

Har upphävts genom lag (2022:1042).

Beräkning av bostadsbidrag till hushåll utan barn

Grundläggande bestämmelser

24 §

Bostadsbidrag till hushåll utan barn beräknas enligt 26-28 §§.

Om den bidragsgrundande inkomsten överstiger 41 000 kronor för en försäkrad, eller 58 000 kronor för makar, ska bidraget minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten. 25 § Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut.

Bidrag till kostnader för bostad

26 §

Bostadsbidrag i form av bidrag till kostnaderna för bostaden lämnas med 90 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 800 kronor men inte 2 600 kronor. Lag (2011:1520). 27 § Om bostadskostnaden överstiger 2 600 kronor lämnas bostadsbidrag med 65 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 3 600 kronor.

Högre bostadskostnad än som anges i första stycket får beaktas, om den försäkrade eller hans eller hennes make är funktionshindrad. Lag (2011:1520).

28 §

Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 26 och 27 §§ ska Försäkringskassan bortse från bostadskostnader som avser bostadsytor som överstiger 60 kvadratmeter.

Större bostadsyta än som anges i första stycket får beaktas, om den försäkrade eller hans eller hennes make är funktionshindrad.

Undantag när bidragsbehov saknas

29 §

Om det är uppenbart att den försäkrade på grund av hushållets inkomst eller förmögenhet eller någon annan omständighet inte behöver det bostadsbidrag som kan beräknas enligt bestämmelserna i denna balk, får Försäkringskassan efter särskild utredning avslå en ansökan om bidrag eller dra in eller sätta ned bidraget.

Ett sådant beslut får fattas även om viss inkomst eller förmögenhet inte ska räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

98 kap. Särskilda handläggningsregler för bostadsbidrag

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

• preliminärt bostadsbidrag i 2-4 §§,

• slutligt bostadsbidrag i 5-7 §§,

• omprövning vid ändrade förhållanden i 8 och 9 §§, och

• utbetalning till annan än den försäkrade i 10 och 11 §§. Lag (2022:1042).

Preliminärt bostadsbidrag

2 §

Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst och ska så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas komma att bestämmas.

3 §

Vid tillämpningen av 96 kap. 15 § ska bostadsbidraget beräknas som om barnet fortfarande levde och grundas på barnets ekonomiska förhållanden månaden före dödsfallet.

4 §

Preliminärt bostadsbidrag betalas ut med ett månadsbelopp, som avrundas nedåt till närmaste jämna hundratal kronor.

Slutligt bostadsbidrag

5 §

Slutligt bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag bestäms efter det att beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har meddelats. Lag (2018:1628).

6 §

Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än det som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, ska skillnaden betalas ut. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till lägre belopp än det som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, ska skillnaden betalas tillbaka enligt vad som anges i 108 kap. 9, 11-14 och 22 §§.

Belopp under 1 200 kronor ska varken betalas ut eller betalas tillbaka.

7 §

Belopp som ska betalas ut enligt 6 § första stycket ska ökas med ett tilllägg. Tillägget på det överskjutande beloppet beräknas med ledning av den statslåneränta som gällde vid utgången av det kalenderår som bidraget avser.

På belopp som ska betalas tillbaka enligt 6 § första stycket ska en avgift betalas. Avgiften på återbetalningsbeloppet beräknas med ledning av den statslåneränta som gällde vid utgången av det kalenderår som bidraget avser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om beräkningen av tillägget och avgiften.

Omprövning vid ändrade förhållanden

8 §

Det preliminära bidraget ska omprövas om något har inträffat som påverkar storleken av bidraget.

Försäkringskassan får avstå från att besluta om ändring, om det som har inträffat endast i liten utsträckning påverkar bidraget.

9 §

Om den försäkrades beslut om slutlig skatt eller studiemedel i form av studiebidrag ändras efter det att slutligt bostadsbidrag bestämts och ändringen innebär att bostadsbidraget skulle ha varit högre eller lägre, ska ett nytt bostadsbidrag bestämmas, om den försäkrade begär det eller om Försäkringskassan självmant tar upp frågan.

En fråga om nytt slutligt bostadsbidrag enligt denna paragraf får inte tas upp efter utgången av sjätte året efter det år beslutet om slutlig skatt avser eller sjätte året efter det att studiebidraget lämnades. Lag (2025:1546).

Utbetalning till annan än den försäkrade

10 §

På begäran av den försäkrade får Försäkringskassan besluta att bidraget ska betalas ut till någon annan än honom eller henne.

11 §

Om det finns synnerliga skäl, får Försäkringskassan på framställning av socialnämnden betala ut bidraget till en lämplig person eller till nämnden att användas för hushållets bästa.

12 §

Har upphävts genom lag (2022:1042).

III Bostadstillägg

99 kap. Innehåll

1 §

I denna underavdelning finns allmänna bestämmelser om bostadstillägg i 100 kap.

Vidare finns bestämmelser om

• rätten till bostadstillägg i 101 kap.,

• beräkning av bostadstillägg i 102 kap., och

• särskilda handläggningsregler för bostadstillägg i 103 kap.

100 kap. Allmänna bestämmelser om bostadstillägg

1 §

I detta kapitel finns en inledande bestämmelse i 2 §.

Vidare finns bestämmelser om makar och sambor i 3 och 4 §§.

Inledande bestämmelse

2 §

Bostadstillägg är ett inkomstprövat tillägg till vissa andra socialförsäkringsförmåner och lämnas i form av

• bostadstillägg, och

• särskilt bostadstillägg.

Sambor och makar

3 §

Sambor likställs med makar när det gäller bostadstillägg.

Om det på grund av omständigheterna är sannolikt att två personer är sambor, ska dessa likställas med sambor. Detta gäller inte om den som ansöker om bostadstillägg eller den som sådant bidrag betalas ut till visar att de inte är sambor.

4 §

När det gäller bostadstillägg ska en person som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make likställas med en ogift person, om inte särskilda skäl talar mot detta. Lag (2010:1307).

101 kap. Rätten till bostadstillägg

1 §

I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 §.

Vidare finns bestämmelser om

- förmåner som kan ge rätt till bostadstillägg i 3-5 §§,

- undantag från rätten till bostadstillägg i 6 §,

- bostadskostnader i 7 och 8 §§,

- samordning med bostadsbidrag i 9 §, och

- förmånstiden i 10-11 §§. Lag (2013:747).

Inledande bestämmelser

2 §

Bostadstillägg till vissa andra förmåner kan lämnas enligt 3-6 §§.

Den som får bostadstillägg kan dessutom få särskilt bostadstillägg.

Förmåner som kan ge rätt till bostadstillägg

Huvudregel

3 §

Bostadstillägg kan lämnas till den som får

Särskilt om sjukersättning eller aktivitetsersättning

4 §

Bostadstillägg kan lämnas även när sjukersättning eller aktivitetsersättning har förklarats vilande enligt 36 kap. 13-15 §§ eller inte lämnas på grund av bestämmelserna i 106 kap. 16 §.

Bostadstillägg kan också lämnas till en person som enbart på grund av bestämmelserna i 37 kap. 6 och 7 §§ inte uppbär sjukersättning.

Särskilt om änkepension

5 §

Bostadstillägg kan också lämnas till en änka som enbart på grund av samordningsbestämmelserna i 77 kap. 12 § inte får änkepension.

Undantag från rätten till bostadstillägg

6 §

Följande förmåner kan inte ligga till grund för bostadstillägg:

Bostadskostnader

7 §

Bostadstillägg lämnas endast för den bostad där den försäkrade har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden).

För bostad i särskild boendeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för boende i en- eller tvåbäddsrum.

8 §

Bostadstillägg lämnas inte för sådan bostadskostnad som fastställs med beaktande av den försäkrades inkomst.

Samordning med bostadsbidrag

9 §

Bostadstillägg lämnas inte för bostadskostnad till den del bostadskostnaden motsvaras av preliminärt bostadsbidrag enligt 98 kap.

Förmånstiden

10 §

Bostadstillägg lämnas från och med den månad som anges i ansökan, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden, om inte annat anges i 10 a §. Lag (2013:747).

10 a §

Bostadstillägg lämnas från och med den månad för vilken sjukersättning eller aktivitetsersättning har beviljats, om en ansökan om bostadstillägg inkommit senast under månaden efter den under vilken beslutet om sjukersättning eller aktivitetsersättning fattades.

Första stycket gäller endast när sjukersättning eller aktivitetsersättning har beviljats efter ansökan. Lag (2013:747).

11 §

Bostadstillägg lämnas tills vidare, men får beviljas för viss tid. Lag (2012:599).

102 kap. Beräkning av bostadstillägg

1 §

I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2-6 §§.

Vidare finns bestämmelser om

• beräkning av bidragsgrundande inkomst i 7-13 och 15 §§,

• beräkning av reduceringsinkomst i 16-19 §§,

• häktade eller intagna m.fl. i 20 §,

• beräkning av bostadstillägg i 21-25 a §§, och

• beräkning av särskilt bostadstillägg i 26-30 §§. Lag (2019:651).

Allmänna bestämmelser

Beräkningsunderlag

2 §

Storleken på bostadstillägget är beroende av den försäkrades och, om den försäkrade är gift, även makens

• bidragsgrundande inkomst, och

• reduceringsinkomst.

Bidragsgrundande inkomst

3 §

När det gäller bostadstillägg avses med bidragsgrundande inkomst den inkomst enligt 7-15 §§ för år räknat, som någon kan antas komma att få under den närmaste tiden.

4 §

I fråga om en försäkrad som är gift beräknas den bidragsgrundande inkomsten för den försäkrade och hans eller hennes make var för sig.

Reduceringsinkomst

5 §

När det gäller bostadstillägg avses med reduceringsinkomst den bidragsgrundande inkomst som återstår efter det att beräkning gjorts enligt 16-19 §§.

6 §

I fråga om makar ska reduceringsinkomsten för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda reduceringsinkomst.

Beräkning av bidragsgrundande inkomst

Grundläggande bestämmelse

7 §

Den bidragsgrundande inkomsten är summan av

10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229) minskat med inkomstpensionstillägg enligt 74 a kap.,

Inkomstslaget näringsverksamhet

8 §

Överskott av en näringsverksamhet beräknat enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas i enlighet med vad som anges i 97 kap. 4 § första stycket 1 och 4. Underskott av näringsverksamheten ska minskas med avdrag som avses i 97 kap. 4 § första stycket 1 och 4. Lag (2011:1075).

Inkomstslaget kapital

9 §

Överskott i inkomstslaget kapital ska beräknas enligt bestämmelserna i 97 kap. 5 §.

Förmögenhet

10 §

Förmögenhet enligt 7 § 4 beräknas per den 31 december året före det år då ansökan om bostadstillägg görs eller, vid omprövning av bidragsgrundande inkomst av annan anledning än som anges i 103 kap. 3 §, per den 31 december året före det år bostadstillägget avser. Lag (2012:599).

11 §

Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor för den som är ogift och 200 000 kronor för makar. Det framräknade förmögenhetsbeloppet avrundas nedåt till helt tusental kronor.

12 §

I fråga om makar ska värdet av förmögenhet för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet efter avdrag enligt 11 §.

13 §

Förmögenheten beräknas enligt lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner.

Vissa andra inkomster

15 §

Med vissa andra inkomster enligt 7 § 5 avses detsamma som i 97 kap. 13 § första stycket 1-3 och 5 samt ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukdomsfall som inträffat före år 1991. Lag (2015:758).

Beräkning av reduceringsinkomst

Grundläggande bestämmelser

16 §

Reduceringsinkomsten är summan av

Lag (2019:651).

16 a §

Från och med den månad en försäkrad, som har hel allmän ålderspension eller motsvarande utländsk förmån, uppnår riktåldern för pension är reduceringsinkomsten summan av

Inkomst enligt första stycket 6 och 7 ska endast beaktas till den del den överstiger 24 000 kronor. Lag (2022:879).

Fribelopp

17 §

Det fribelopp som avses i 16 och 16 a §§ motsvarar 2,43 prisbasbelopp för den som är ogift och 2,2 prisbasbelopp för den som är gift. Lag (2022:1031).

18 §

Om den försäkrade får sjukersättning eller aktivitetsersättning eller motsvarande utländsk förmån ska i stället för vad som anges i 17 § ett avdrag göras med ett belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan ersättning enligt 35 kap. 18 respektive 19 §. Detta gäller dock längst till och med månaden före den då den försäkrade uppnår riktåldern för pension. Lag (2022:879).

19 §

Om den försäkrade får mer än en förmån som enligt 101 kap. 3-5 §§ berättigar till bostadstillägg, ska avdrag göras enligt 17 eller 18 § efter vad som är mest förmånligt för honom eller henne.

Häktade eller intagna, m.fl.

20 §

När den bidragsgrundande inkomsten och reduceringsinkomsten beräknas ska den handläggande myndigheten bortse från sådan förändring i utbetalning av aktivitetsersättning, sjukersättning, pensionsförmåner, äldreförsörjningsstöd och livränta som följer av att den försäkrade

• är häktad eller likställs med att vara det enligt 106 kap. 3 a §,

• är intagen i kriminalvårdsanstalt eller likställs med att vara det enligt 106 kap. 3 b §,

• är intagen i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för verkställighet av sluten ungdomsvård eller likställs med att vara det enligt 106 kap. 3 c §, eller

• på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2025:400). Lag (2025:611).

Beräkning av bostadstillägg

21 §

Bostadstillägg ska motsvara differensen mellan den försäkrades

• bostadskostnad enligt 22-24 §§ och

• den del av reduceringsinkomsten som anges i 25 §.

22 §

Till och med månaden före den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension beaktas vid beräkning av bostadstillägg 96 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift.

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket beaktas 70 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 7 500 kronor för den som är ogift och 3 750 kronor för den som är gift.

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad. Lag (2022:879).

22 a §

Från och med den månad en försäkrad uppnår riktåldern för pension beaktas vid beräkning av bostadstillägg hela bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 3 000 kronor för den som är ogift och 1 500 kronor för den som är gift.

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket beaktas 90 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Därutöver beaktas 70 procent av bostadskostnaden per månad mellan 5 001 kronor och 7 000 kronor för den som är ogift och mellan 2 501 kronor och 3 500 kronor för den som är gift. Vidare beaktas 50 procent av bostadskostnaden per månad mellan 7 001 kronor och 7 500 kronor för den som är ogift och mellan 3 501 kronor och 3 750 kronor för den som är gift.

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.

Ett belopp om 840 kronor för den som är ogift och 420 kronor för den som är gift ska läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första-tredje styckena och 23 §. Lag (2022:1033).

23 §

Vid boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform beaktas inte bostadskostnader till den del de överstiger 2 250 kronor per månad för var och en av de boende.

24 §

Vid beräkningen av bostadskostnad enligt 22 §, för makar avses den gemensamma kostnaden, ska även hemmavarande barns andel av bostadskostnaden räknas med under förutsättning att barnet inte har fyllt 20 år och inte är självförsörjande.

Detsamma ska gälla så länge barnet får förlängt barnbidrag eller får studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395).

25 §

Den del av reduceringsinkomsten som avses i 21 § är

• 62 procent av inkomsten till den del den inte överstiger ett prisbasbelopp, och

• 50 procent av inkomsten till den del den överstiger ett prisbasbelopp.

25 a §

Från och med den månad en försäkrad, som har hel allmän ålderspension eller motsvarande utländsk förmån, uppnår riktåldern för pension ska sådan reduceringsinkomst som avses i 21 § vara 62 procent av inkomsten. Lag (2022:879).

Beräkning av särskilt bostadstillägg

Huvudregel

26 §

Särskilt bostadstillägg ska lämnas med det belopp som den försäkrades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig levnadsnivå i övrigt, allt räknat per månad.

Skälig bostadskostnad

27 §

Som skälig bostadskostnad enligt 26 § anses högst

• 7 500 kronor för den som är ogift, och

• 3 750 kronor för den som är gift. Lag (2021:1244).

27 a §

Har upphävts genom lag (2021:1244).

Skälig levnadsnivå i övrigt

28 §

Skälig levnadsnivå i övrigt enligt 26 § anses per månad motsvara en tolftedel av

• 1,5357 prisbasbelopp för den som är ogift, och

• 1,2353 prisbasbelopp för den som är gift. Lag (2021:1244).

Inkomster

29 §

Vid tillämpning av 26 § ska följande inkomster beaktas:

Från och med den månad en försäkrad uppnår riktåldern för pension ska arbetsinkomst som avses i 16 a § 6 och 7 beaktas i sin helhet till den del inkomsten, före avdrag för skatte- och avgiftssats, överstiger 24 000 kronor. Lag (2022:879).

30 §

Summan av inkomsterna enligt 29 § 1-3 ska alltid anses utgöra lägst en tolftedel av det för den försäkrade gällande fribeloppet enligt 17-19 §§ efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt 29 § 1. I fråga om makar ska inkomsterna för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda inkomster.

För den som är född 1937 eller tidigare ska inkomsterna i stället för de belopp som anges i 17 §, alltid, efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt första stycket, anses utgöra lägst en tolftedel av

• 2,47 prisbasbelopp för den som är ogift, och

• 2,235 prisbasbelopp för den som är gift. Lag (2022:1856).

103 kap. Särskilda handläggningsregler för bostadstillägg

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

- omprövning vid ändrade förhållanden i 2-4 §§, och

- utbetalning av bostadstillägg i 5 §. Lag (2013:747).

Omprövning vid ändrade förhållanden

2 §

Bostadstillägget ska omprövas när något förhållande som påverkar tillläggets storlek har ändrats.

3 §

Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den del av årsinkomsten ändras som utgörs av

• en förmån som betalas ut av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten,

• pension enligt utländsk lagstiftning,

• avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal, eller

• överskott i inkomstslaget kapital som avses i 102 kap. 7 § 3.

Det som anges i första stycket gäller också när ändring sker av

• sådant belopp som avses i 102 kap. 17-19 §§,

• preliminärt bostadsbidrag enligt 98 kap., eller

• taxeringsvärde för annan fastighet än sådan som avses i 5 § lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner.

Vid omräkning av bostadstillägget med stöd av första och andra styckena får en ny beräkning av bostadstillägget göras utifrån enbart den ändring som ligger till grund för omräkningen. Lag (2017:554).

4 §

En ändring av bostadstillägget ska gälla från och med månaden efter den månad då anledningen till ändring har uppkommit. En ändring av bostadstillägget ska dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden. Gäller det höjning av tillägget ska även 101 kap. 10 § beaktas.

Om Pensionsmyndigheten eller Försäkringskassan har hämtat in uppgifter som avses i 102 kap. 7 § 3 direkt från Skatteverket för omräkning av bostadstillägget utan föregående underrättelse med stöd av 3 §, ska en ändring av bostadstillägget, i stället för vad som följer av första stycket, gälla från och med månaden efter den månad då Pensionsmyndigheten eller Försäkringskassan har fått uppgifterna från Skatteverket. Lag (2018:670).

Utbetalning av bostadstillägg

5 §

Bostadstillägg ska betalas ut månadsvis. Årsbeloppet ska avrundas till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.

6 §

Har upphävts genom lag (2013:747).

IV Boendetillägg

103 a kap. Innehåll

1 §   I denna underavdelning finns allmänna bestämmelser om boendetillägg i 103 b kap.

Vidare finns bestämmelser om

• rätten till boendetillägg i 103 c kap.,

• beräkning av boendetillägg i 103 d kap., och

• särskilda handläggningsregler för boendetillägg i 103 e kap. Lag (2011:1513).

103 b kap. Allmänna bestämmelser om boendetillägg

Innehåll

1 §   I detta kapitel finns en inledande bestämmelse i 2 §.

Vidare finns bestämmelser om sambor och makar i 3 och 4 §§. Lag (2011:1513).

Inledande bestämmelse

2 §   Boendetillägg är ett kompletterande bidrag till boendet för en försäkrad som har fått tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning. Lag (2011:1514).